Almedalen förra året

Då är det snart dags igen för Almedalsveckan. På måndag börjar det.

Förra årets stora händelse i Almedalen har etsat sig fast. 

Göran Perssons entré som PR-konsult för Bil Sweden. 

Det var många som hade sökt sig dit. Lokalen var inte bara full utan överfull.

Vi såg ut mot gatan nedanför. Så kommer en BMW av den absolut största modellen som drevs av bränsleceller. Den körde ett varv extra för att defilera. Så att vi alla skulle se. 

Sen kommer Han ut. Åtföljd av två livvakter precis som när Han var statsminister. Han vandrar fram och sätter sid ned. Framtoningen är konungslig. Journalisternas och Hans interaktion påminner mer om julprogrammet från slottet än om någonting annat.

Om Sverige skulle bli republik skulle vi i vart fall ha en president i Honom som skulle bli mycket mer av monarkistisk underdånighet än den vi har i dag.

Ibland är det tur att republikanska klubben inte får bestämma

Ensamhet och mötesplatser

Jag hade häromdagen möjlighet att träffa Göteborgs starke man, Göran Johansson. Samtalet mellan oss utspann sig kring politikens uppgifter. Johansson sa att en av de viktigaste uppgifterna för politiken är att skapa naturliga möten mellan människor.

Varför går många äldre till doktorn? 

-För en del är kontakten med doktorn en lindring i ensamheten. Det finns uppskattningar om att de kan vara så många som 30%. Vad får den äldre kanske 15 minuter. 

I våra shoppingcenter finns också de ensamma. De kommer inte dit för att handla. De kommer för att lindra sin ensamhet. Det finns fler exempel på hur människor söker lindra ensamheten.

Kanske är ensamheten en av vår tids stora problem. 

Det är här Johanssons mötesplatser kommer in. Scandinavium, Ullevi, Göteborgskalaset och satsningen på olika evenemang är sätt att skapa mötesplatser. Göteborg är duktiga på det och deras satsning imponerar.

Låt oss hoppas att fler politiker våga tolka in att skapa mötesplatser i sin politiska uppgift

Fortsättning FRA

Den 29 publicerade FRAs generaldirektör Ingvar Åkesson en debattartikel i Svenska Dagbladet. Åkesson skriver: "FRA ska signalspana till stöd för regeringens utrikes, säkerhets- och försvarspolitik och i övrigt kartlägga yttre hot mot landet. Spaningen får bara avse utländska förhållanden". 

-Har inte Åkesson hängt med i klassen? 

-Detta innebär ju att FRA kan signalspana på folket och inte det Åkesson påstår: att man inte kan spana på folket.

Åkesson vet att FRA har kompetensen att spana på folket. Sen är det en annan sak att man inte haft rätt att spana på folket. Nu har man fått det. Förklaringen är globaliseringen. Åkesson vet att mycket av surfande, mailande bygger på servrar som ligger utomlands och därigenom kan signalspanas. När jag sänder ett e-mail från till exempel ett g-mail konto innebär att jag som svensk har en utländsk koppling eftersom servern ligger utomlands. Med Åkessons ord blir det spaning som rör ett utländskt förhållande även om mailet går till min bror som också bor i Sverige.

Att Sverige behöver skydda sig mot yttre hot och fiender är en självklarhet. Där ligger inte problemet. Generaldirektörens debattartikel ger ett intryck av att han inte helt och hållet varit intellektuellt hederlig. Den visar tvärt om på behovet av att skydda för yttrande-, meddelarfriheten och tryckfriheten.

Att sen den normalt sätt nyktre Carl Bildt  refererar till Åkessons artikel och försöker blanda bort korten ytterligare genom att tala om att förtjänsten i lagen ligger i förhållanden och kompetens som är hemligstämplad gör saken inte bättre. 

Är FRA lagen förresten förenlig med EU rätten?

Lagen får ju som konsekvens att en svensk medborgare som utnyttjar sin fria rörlighet blir föremål för FRAs intresse medan någon som bor i Sverige och bara snackar med svenskar aldrig blir det. En diskriminering av de som utnyttjar sina rättigheter enligt EU rätten alltså. 

Politikerna måste kommunicera hur lagen ska konstrueras så att det privata rummet enligt grundlagarna är bevaras.  

Alliansen måste våga vara hederligt konservativ (och/eller liberal) och sätta individens frihet i centrum och inte leka Erich Honneckers efterföljare 

Busstrejken

Så har 250 000 Stockholmare drabbats av strejken. Bussarna står stilla. I och för sig mitt i juli.

Jag var ute i skärgården i går. Medan jag blickade ut över Stavsnäs vinterhamn ringde en kompis. Vi pratade om strejkerna. Först vårdstrejken där medlemmarna körde över ledningen och sen trenderna. 

Resultatet av vårdstrejken låter vänta på sig.

Många säger: "mycket skrik och lite ull sa kärringen när hon klippte grisen". Andra säger låt oss vänta på resultaten. Under strejken blev det i vart fall medlemstillströmning till Vårdförbundet. Efter strejken säkert det motsatta.

Kommunal brottas med nedåtgående medlemssiffror. Precis som många förbund inom LO och TCO sfären. Medlemstalen skulle för många av förbunden se ännu sämre ut om de inte räknade med sina pensionärsmedlemmar.

Kommunal tar till stridsyxan. Vad man kan vinna med strejken för medlemmarna är inte helt klart. Vad som är mera säkert är att man får mediefokus. Kommunal visar att man har vassa tänder och där ligger en tro på att en mera militant inställning ger fler medlemmar. Kanske är det så. Låt oss hoppas att det finns andra sätt att värva medlemmar

Några tankar till Hasse

Hänt på Värmdö: en framtids- och klimatberedning har inrättats för kommunen av fullmäktige.

Ordförande är min partikamrat Hans Lindqvist. Grattis till uppdraget.

När du nu sitter i hängmattan, simmar Vansbrosimmet eller besöker Almedalsveckan skulle jag vilja ge dig några input: 

Det finns ingen vindkraft på Värmdö. Skulle det inte vara en möjlighet att i varje detaljplanearbete föreskriva att det ska utredas av byggherren och området helt eller delvis kan försörjas med vindkraft. 

Bör  det inte krav ställas i allt detaljplanearbete ny bostadsbebyggelse ska vara självförsörjande när det gäller uppvärmning?

Björklund vs Buddha

Jag åkte tillsammans med en vän från en meditationskurs häromdan. Vi pratade om behovet av att unga får möjlighet till att söka och finna mening i livet. Hur privilegierade vi var som fick möjlighet till personlig utveckling och att fler borde få det. Min vän sa att detta är verkligen något jag skulle vilja arbeta för att det fördes ut till barn och unga. Han har rätt det är där vi måste börja.

När man läser Försäkringskassans statistik för 2007 var det  2 333 unga människor (965 tjejer och 1 268 killar) på max 19 år som fick sjuk- och aktivitetsersättning. Går vi vidare upp i åldrarna blir det ännu mer skrämmande.

I åldersgruppen 20-24 år var det 12 105 personer (5 689 tjejer och 6 416 killar) som fick samma bidrag. I åldersgruppen 25-29 år var det 12 481 personer (6 436 tjejer och 6 045 killar).

Siffrorna manar till eftertanke. Hur kan detta komma sig?

Bakom detta döljer sig många diagnoser av psykisk karaktär och enbart en mindre del av fysisk karaktär. En viktiga faktor för de psykiska diagnoserna är mental belastning eller stress. En annan som är kopplat till det  är existentiell problematik. 

Sjukvården är dåligt anpassad till att hantera "lättare psykiska problem", mental belstning och existentiella problem som inte behöver vara mindre för den det berör. Siffrorna från Försäkringskassan talar om att stort lidande för många unga som kanske aldrig kommer tillbaka till arbetslivet. Kostnaderna för samhället ska vi inte tala om. Om vi antar att den genomsnittliga kostnaden för samhället för var och en av dessa unga är 150 000 kronor blir kostnaden per år drygt 4 miljarder kronor. Om vi antar att dessa unga aldrig kommer ut i arbetslivet blir den samlade ohälsoskulden (för bara dessa unga människor) 200 miljarder kronor om vi antar en genomsnittlig återstående livstid på 50 år.

Det finns bara ett ord för detta: ofattbart.  Förebyggande åtgärder borde vara värda att pröva.

Skapa rum för egen utveckling är ett sätt och förmodligen ett mycket verkningsfullt sätt att bekämpa den här utvecklingen. Skolan borde där vara den naturliga platsen för detta.

Tyvärr har skolans mantra blivit betyg och kunskapsmätning. Det är viktigt att eleverna när de gått ut skolan kan läsa, skriva, räkna och tala minst ett utländskt språk och det måste kvalitetssäkras. På -70 talet var fokus demokratisk fostran och kanske gick det till överdrift och pendeln slog över.

Personlig utveckling, få kontakt med sina känslor, ges utrymme att under sakkunnig ledning bearbeta upplevelser är något som skulle kunna skapa energi och mening för unga.  Det är värt att pröva. Det är värt att skapa som ett OCH i samband med att mäta kunskaper. Det är en farlig utveckling om  satsningarna i skolan handlar om betyg ELLER mening (och egen personlig utveckling).

27 000 unga under 30 år är värda att ta på allvar. 

Fotnot: Sjuk- och aktivitetsersättning hette tidigare förtidspensionering

Tack Annika

Den friskt bloggande Annika Andersson har uppmärksammat min blogg. Tack för det Annika.

Det känns som om bloggosfären, lokaltidningarnas insändarsidor allt mer blir de torg där vardagspolitiken stöts och blöts. Här verkar också medborgarna formulera sina åsikter och visa sitt engagemang. På samma sätt är det med intressegrupper för olika lokala frågor. 

De politiska partierna däremot förmår inte attrahera människor. Det är en brist. Möten i all ära, men många samhällsintresserade föredrar nya och andra former för sitt engagemang.

Viljan hos de politiska partierna att ändra sina arbetsformer verkar däremot vara ljum. Det finns risker med den inställningen. 

Hos flera av småpartierna ute i kommunerna i Stockholms län är medlemstalen inte sällan bara ett tjog eller drygt det. Med ett par tre mandat och ett partistöd på 70-100.000 kronor per år kan det skapa lockelser hos olika grupper att "kuppa in sig". 

20 personer och du har kapat ett politiskt parti i en kommun. Första gången det inträffar kommer det att skapa rubriker. Andra gången kommer det att skapa ett ifrågasättande av den lokala demokratin. Därför måste de politiska partierna bli mer självkritiska och ändra arbetsformerna och tilltalet så att fler människor vill engagera sig.

Därför är samtalet som förs på nätet viktigt och det är bara att önska sig att fler politiskt aktiva tar sig tid att till exempel blogga.