Carnegie Bank blev av med sitt tillstånd efter att ha blivit varnade den 27 september 2007. Den 10 november 2008 kl 14.30 återkallade finansinspektionen Carnegie banks banktillstånd. Kl 15.00 samma dag fick man tillbaka tillstånden efter det att riksgälden trätt in som ägare.
Bakgrunden till att finansinspektionen började intressera sig för Carnegie och dess riskexponering var att bolaget själv uppmärksammade inspektionen på att man borde göra det. Skälet var bland annat att ledningen i Carnegie misstänkte oegentligheter i tradingportföljen.
Inspektionen däremot anade inga ugglor i mossen
Vad sysslar bankerna med för handel eller som man säger på finansspråk: trading?
Vanligen ger man ut olika typer av långfristiga derivat och får en ersättning för detta. Derivatens löptid kan vara mellan 3-5 år. För att säkra sig mot svängningar på marknaden köper man sedan derivat med kortare löptid.
Idén är att intäkterna från de långa derivaten ska överstiga kostnaderna för de kortfristiga. Vanligen innehåller en portfölj som HQs någonstans mellan 1500-3000 olika placeringar. Var och en av dessa har sitt liv knutet till det underliggande värdepappret, men samtidigt ett eget värde som bara delvis är kopplat till det underliggande värdepappret. Till detta kommer att marknadskurserna för de olika derivaten inte kan fås vid en och samma tidpunkt. Det kan ge effekter i relationen mellan de olika värdepappren och i slutänden även för hela portföljen.
Placeringarna är komplexa och de människor som hanterar dessa är högt utbildade och betalda specialister. Dessa människor har ett övertag i förhållande till företagsledningar, internkontrollfunktioner inom företaget och utom företaget, som revisorer och finansinspektion. De som kontrollerar måste ha en hög kompetens.
Utvecklingen av finansiella instrument som hanteras i tradingportföljerna går fort. Kunskaperna om riskerna är till liten del dokumenterad i läroböcker. Det gör det extra besvärligt. Praktikerna ligger kunskapsmässigt långt före kontrollfunktionerna. Längst bort och med sämst kunskap finns finansinspektionen och ofta styrelserna.
De principer för bokföring av dessa instrument som finns i dag har ofta den effekten att intäkterna bokförs omgående och kostnaderna faller ut under en lång följd av år. Vissa av finansföretagen har tillsammans med sina revisorer försökt motverka dessa effekter genom periodiseringar. Detta har inte finansinspektionen accepterat. Följden har blivit att finansinstituten som bedriver trading successivt måste öka volymen i sin trading för att inte redovisa förluster. Så var fallet i HQ bank. Inspektionen har därigenom medverkat till att skapa en tradingbubbla.
Sannolikt har finansinspektionen inte har vare sig förståelse eller kontroll över den trading som genomförs dagligen till mycket stora belopp inom det svenska finansiella systemet. Paradoxen var att den organisation som hade bäst kontroll över tradingverksamheten, Carnegie förlorade sitt tillstånd. I storbankerna har inspektionen inte kontroll över läget och det har sannolikt inte företagsledningarna där heller.
I en utvärdering av riskerna i tradingverksamheten som är daterad den 6 februari 2008 hos 8 banker försökte inspektionen lugna Sverige. I den officiella delen av rapporten, länk säger inspektionen följande: "Slutsatser
Åtta granskade banker och värdepappersbolag hanterar och värderar riskerna i handeln med svårvärderade produkter på ett i stort sett bra sätt. Det visar Finansinspektionens undersökning.
Men det finns områden där mer kan göras. Företagen bör förbättra sina ruti-ner för oberoende värdering och kontroll av handlarnas priser. Vissa av före-tagen bör tillföra mer resurser för sin riskkontroll för att uppnå en starkare ställning gentemot affärssidan."
Hur slutsatserna ser ut för var och en av bankerna får vi inte veta eftersom inspektionen inte lämnar ut dessa.
Så frågan blir allt mer vem som är polis och vem som är bov i detta finansiella drama.'
Andra artiklar: e24.se, e24.se, di, va, affärsvärlden
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar