Mina meningar och reflektioner om hur vi formar vår värld och vårt varande, i det stora och det lilla, i det avlägsna och i det nära
lördag 1 oktober 2011
Rapport från fullmäktige
Hänt i Värmdö
Del II av budgetkommunfullmäktigemötet blev bland annat en lektion i Strindbergs dramaturgi och vådan av att använda främmande ord, bland annat.
Med förebild från Strindbergs drömspelet steg nämligen miljöpartisten Yvonne Blombäck ned från landstingshimlen till de vanliga människorna i kommunfullmäktige. Hon tog sig själv på ett så stort allvar i denna rollgestaltning att det hördes viskningar i bland ledamöterna. Orden lät: det är synd om människorna. De verkade inte mena rent generellt. I stället verkade de mena att detta är fallet när Blombäck nedstiger i deras närhet.
Centerpartisten Henrik Paulsen tyckte man skulle utreda vad som gav bäst ekonomi.
Var det bästa att sälja kvarnbergsskolan som exploateringsområde eller att bygga om skolan? På detta ganska självklara krav reagerade en del miljöpartister närmast Maoistiskt. Den store ledaren Malin "Måsen" Åberg Aas hade kommit överens med sina kommunalrådskollegor om hur det skulle vara. Då ifrågasätter man inte det ostraffat.
Om man haft lika dåliga kläder som man hade expression vad gäller herr Paulsen hade man utvisats ur fullmäktigelokalen. Bloggen säger att det hade varit på sin plats att utdela ett gult kort till några ledamöter.
Herr kommunalrådet Peter "Farbror Frej" Frej menade att förslaget var rena fabler. Det visar mer på att Farbror Frej ska undvika att använda svåra ord än något annat. Andra menade att han är allmänt sur eftersom hans ägandes Stavsnäshall står och stampar omsättningsmässigt och resultatet är tillbaka på röda siffror. Han verkar fundera på om politiken är möjlig för honom. Det går inte att riskera affären medan man är kommunalråd. Då snedtänder han lättare än vanligt.
För Farbror Frej och andra publicerar bloggen uppslagsverket wikipedias förklaring på vad en fabel är länk: "En fabel är en kort och kärnfull berättelse som inte gör anspråk på att vara sann. Den har en sensmoral, det vill säga något som fabeln vill lära ut. Det kan till exempel vara att man ska arbeta flitigt och inte slösa bort tiden med att roa sig, eller att det går illa om man är elak.
Karaktärerna i en fabel är djur, växter eller föremål som kan tala och uppföra sig som människor. Man använder djurs tillskrivna egenskaper, det vill säga ugglan är klok, räven smart och slug, tigern modig och så vidare.
Från allra första början berättades fablerna muntligt. Efter hand skrevs de ner och förändrades då lite. En känd fabelsamlare var greken Aisopos som levde på 500-talet f.Kr. Han var en puckelryggad slav som var först med att skriva ner fablerna. Han berättade sagor om fångvaktarna och beskrev vad de gjorde fel. Men för att inte råka illa ut, gjorde han om karaktärerna till djur.
Fransmannen Jean de La Fontaine, som levde på 1600-talet skrev fabler på vers."
Hej på Dig bloggen, för mig är det en självklarhet med en alternativkalkyl som Henrik förordar och föreslår. Så vitt jag har hört skulle en anpassning av skolan kunna kosta upp mot 75 millioner kronor. Hutlöst mycket pengar för rep. av en beg. byggnad. Marken är säkert värd mycket mer än det och narurligt skulle då vara för varenda klok person att titta på ett alternativ, dessutom med bättre läge. Varför förolämpa Farbror Freij med att jämföra honom med en ICA-handlare på Värmdö. Ha det Jan Dolk
1 kommentar:
Hej på Dig bloggen,
för mig är det en självklarhet med en alternativkalkyl som Henrik förordar och föreslår. Så vitt jag har hört skulle en anpassning av skolan kunna kosta upp mot 75 millioner kronor. Hutlöst mycket pengar för rep. av en beg. byggnad.
Marken är säkert värd mycket mer än det och narurligt skulle då vara för varenda klok person att titta på ett alternativ, dessutom med bättre läge. Varför förolämpa Farbror Freij med att jämföra honom med en ICA-handlare på Värmdö.
Ha det
Jan Dolk
Skicka en kommentar