Hänt i Värmdö
Kommunfullmäktige eller Värmdös riksdag sammanträdde under onsdagen. Det enda beslutsärende som hanns med skulle mera rättvisande kallas diskussionsärende. Man diskuterade nämligen frågan om tomträtter på Sandhamn i närmare tre timmar. Totalt rör frågan ett drygt tiotal tomträtter.
För den historiskt bevandrade var debatten upp och nedvända världen. Moderater, folkpartister och kristdemokrater hade en klar distans till tomträttsinstitutet. Socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister verkade anse att tomträtter är bra.
Så var det inte från början. Tomträtten infördes av den första Lindmanska regeringen som regerade mellan 1906-11. Den 14 juni 1907 såg tomträtten dagens ljus. Statsminister Arvid Lindman var högerman. Han lyckades genomföra rösträtt allmän rösträtt (för svenska män) och proportionella val. Här var han mera taktisk än socialdemokraten Karl Staaf som föll på denna fråga. Lindman var en rutinerad offentlig politiker med erfarenhet från det privata näringslivet. Under sin första statsministertid var han tjänstledig från jobbet som generaldirektör för telegrafstyrelsen. Den ansvarige ministern var justitieminister Gustav Albert Pettersson. Hans barn tog senare namnet Wetter och har även de gjort betydande insatser för Sverige. Medan Lindman var förstakammarledomot var Petterson från andra kammaren i riksdagen.
Idén med tomträtt har sitt ursprung i begreppet regale, en sorts höghetsrättigheter. Kungen ägde, men undersåtarna gav nyttjanderätt till exempelvis mark. Det fanns ett hierarkiskt närmast feodalt system där kungen var den som upplät nyttjanderätt för mark till högreståndspersoner som i sin tur upplät nyttjanderätt till personer av lägre rang. I England talar vi om begreppet lease eller leasehold.
Idén om regale finner vi belägg för från 900-talet. Upplåtelsen av nyttjanderätten betalades genom en så kallad avrad till ägaren. I samband med införandet av nyttjanderätten tomträtt har begreppet avrad ersatts av ordet avgäld.
Från början är alltså tomträtten en del av ett starkt hierarkiskt system. Per Albin Hanssons övertar många av högrens begrepp och laddar de med nytt innehåll. I folkhemsbygget blir tomträtten en naturlig del i att bryta sönder klassandan. Som vi känner tomträtten är den en del av konceptet med funkishuset, det egna hemmet i någon av Stockholms förorter som till exempel det unga Bromma.
Under perioden från 1950 talet och framåt ökade användningen av markupplåtelser genom tomträtt. Upplåtare av tomträtter var och är enbart staten och kommunerna.
Juridiskt är en byggnad som står på en fastighet med tomträtt byggd på ofri grund. Det för med sig ett antal olika konsekvenser. En av dem är att man slipper betala stämpelskatt när man köper en byggnad på en tomträtt. En annan är att inteckningen av en byggnad på tomträtt sker på annat sätt än om man äger tomten.
En tomträtt löper på 26-100 år och är en sorts bättre arrende och som löper på längre tid.
I dag är tomträtten en symbol för ett socialdemokratiskt samhällsbygge, trots att idén kommer från gamla högern. Dessutom talat en del om att tomträtten står som en sorts förmynderi. På många sätt har tomträtten spelat ut sin roll. Frågan är för många hur man kan avveckla tomträtterna.
I detta sammanhang har man diskuterat om att tomträttsinnehvarna/nyttjanderättshavarna ska få köpa sina tomträtter. Regeringen har tillsatt en utredning för att reformera den och som det verkar minskar dess inflytande.
I Värmdö fullmäktige diskuterades mest hur man genom några få tomträtter skulle säkerställa en levande skärgård. Ett något trubbigt instrument kan man tycka. Det borde vara klokare att se till att det byggs hyresrätter ute i skärgården.
Vilket värde som finns på en tomträtt kan verkligen diskuteras.
Vem ska ha värdeökningen på tomten?
Är det tomträttshavaren eller det allmänna? Den som har en byggnad med tomträtt påverkar delvis tomtens värde. För bloggens egen del tycker vi att det rimliga borde vara att man överlåter tomträtterna till 50% av taxeringsvärdet.
Miljöpartiet menade genom sitt kommunalråd att det var just genom höga priser på tomträtter som man skulle visa ekonomiskt ansvar. I själva verket lät det mer som vanligt traditionellt förmynderi.
Debatten tog närmare tre timmar.
Helt onödigt, om det ansvariga kommunalrådet Peter Frej hade skött frågan bättre hade denna teater av ganska låg kvalitet kunnat undvikas. Nu minoritetsbordlades frågan.
Fortsättning följer...
Kommunfullmäktige eller Värmdös riksdag sammanträdde under onsdagen. Det enda beslutsärende som hanns med skulle mera rättvisande kallas diskussionsärende. Man diskuterade nämligen frågan om tomträtter på Sandhamn i närmare tre timmar. Totalt rör frågan ett drygt tiotal tomträtter.
För den historiskt bevandrade var debatten upp och nedvända världen. Moderater, folkpartister och kristdemokrater hade en klar distans till tomträttsinstitutet. Socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister verkade anse att tomträtter är bra.
Så var det inte från början. Tomträtten infördes av den första Lindmanska regeringen som regerade mellan 1906-11. Den 14 juni 1907 såg tomträtten dagens ljus. Statsminister Arvid Lindman var högerman. Han lyckades genomföra rösträtt allmän rösträtt (för svenska män) och proportionella val. Här var han mera taktisk än socialdemokraten Karl Staaf som föll på denna fråga. Lindman var en rutinerad offentlig politiker med erfarenhet från det privata näringslivet. Under sin första statsministertid var han tjänstledig från jobbet som generaldirektör för telegrafstyrelsen. Den ansvarige ministern var justitieminister Gustav Albert Pettersson. Hans barn tog senare namnet Wetter och har även de gjort betydande insatser för Sverige. Medan Lindman var förstakammarledomot var Petterson från andra kammaren i riksdagen.
Idén med tomträtt har sitt ursprung i begreppet regale, en sorts höghetsrättigheter. Kungen ägde, men undersåtarna gav nyttjanderätt till exempelvis mark. Det fanns ett hierarkiskt närmast feodalt system där kungen var den som upplät nyttjanderätt för mark till högreståndspersoner som i sin tur upplät nyttjanderätt till personer av lägre rang. I England talar vi om begreppet lease eller leasehold.
Idén om regale finner vi belägg för från 900-talet. Upplåtelsen av nyttjanderätten betalades genom en så kallad avrad till ägaren. I samband med införandet av nyttjanderätten tomträtt har begreppet avrad ersatts av ordet avgäld.
Från början är alltså tomträtten en del av ett starkt hierarkiskt system. Per Albin Hanssons övertar många av högrens begrepp och laddar de med nytt innehåll. I folkhemsbygget blir tomträtten en naturlig del i att bryta sönder klassandan. Som vi känner tomträtten är den en del av konceptet med funkishuset, det egna hemmet i någon av Stockholms förorter som till exempel det unga Bromma.
Under perioden från 1950 talet och framåt ökade användningen av markupplåtelser genom tomträtt. Upplåtare av tomträtter var och är enbart staten och kommunerna.
Juridiskt är en byggnad som står på en fastighet med tomträtt byggd på ofri grund. Det för med sig ett antal olika konsekvenser. En av dem är att man slipper betala stämpelskatt när man köper en byggnad på en tomträtt. En annan är att inteckningen av en byggnad på tomträtt sker på annat sätt än om man äger tomten.
En tomträtt löper på 26-100 år och är en sorts bättre arrende och som löper på längre tid.
I dag är tomträtten en symbol för ett socialdemokratiskt samhällsbygge, trots att idén kommer från gamla högern. Dessutom talat en del om att tomträtten står som en sorts förmynderi. På många sätt har tomträtten spelat ut sin roll. Frågan är för många hur man kan avveckla tomträtterna.
I detta sammanhang har man diskuterat om att tomträttsinnehvarna/nyttjanderättshavarna ska få köpa sina tomträtter. Regeringen har tillsatt en utredning för att reformera den och som det verkar minskar dess inflytande.
I Värmdö fullmäktige diskuterades mest hur man genom några få tomträtter skulle säkerställa en levande skärgård. Ett något trubbigt instrument kan man tycka. Det borde vara klokare att se till att det byggs hyresrätter ute i skärgården.
Vilket värde som finns på en tomträtt kan verkligen diskuteras.
Vem ska ha värdeökningen på tomten?
Är det tomträttshavaren eller det allmänna? Den som har en byggnad med tomträtt påverkar delvis tomtens värde. För bloggens egen del tycker vi att det rimliga borde vara att man överlåter tomträtterna till 50% av taxeringsvärdet.
Miljöpartiet menade genom sitt kommunalråd att det var just genom höga priser på tomträtter som man skulle visa ekonomiskt ansvar. I själva verket lät det mer som vanligt traditionellt förmynderi.
Debatten tog närmare tre timmar.
Helt onödigt, om det ansvariga kommunalrådet Peter Frej hade skött frågan bättre hade denna teater av ganska låg kvalitet kunnat undvikas. Nu minoritetsbordlades frågan.
Fortsättning följer...
