Papperstidningen med sin elektroniska upplaga verkar inte ha råd att ha en korrespondent där nere där det händer. I det fall man har en korrespondent verkar den inte speciellt produktiv.
Vad som återstår är bloggar och sociala medier. En som bevakar EU framförallt ur integritets- och frihetsperspektiv är just nämnde Alexandersson. Några av EU parlamentarikerna skickar också elektroniska budskap, tyvärr med mycket varierande periodicitet.
Jag kan hålla med Alexandersson om att fokus dessutom är märkligt hos de traditionella medierna. Det är i stort sett enbart storpolitik som bevakas. Här finns en lucka eller om man så vill en möjlighet.
En sak är dock klar. Utan bloggosfären skulle läget varit mycket sämre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar