Egentligen sönderfaller problemet i två delkomponenter. Den första är om omvärlden har förtroende för valutan, dollar. Den andra är om omvärlden har förtroende för USA som nation och betalare.
Kina har placerat tillgångar på i storleksordningen 2.000 miljarder dollar. Hälften är i amerikanska statspapper. Som jämförelse kan nämnas att Japan har placerat cirka 900 miljarder dollar i amerikanska statspapper. Totalt kan länderna i Asien ha investerat 3.000 miljarder dollar i amerikanska statsobligationer.
För att kunna driva nationen USA vidare krävs att någon betalar, dvs att någon är beredd att köpa amerikanska statspapper. Till viss del kan man finansiera sina behov genom att helt enkelt trycka upp nya sedlar. Naturligtvis skapar en för stor sedelmängd ett inflationstryck.
I det korta perspektivet behöver USA höja sitt skuldtak med i storleksordningen 2.700 miljarder dollar. En av stridsfrågorna är när denna "överbryggningskredit" ska återbetalas. Enligt republikanerna ska detta ske senast 2012 medan demokraterna menar att det kan vänta till 2013.
Nästa vecka planerar USA att låna upp 87 miljarder dollar i nya lån. Totalt under augusti planerar man att ge ut nya statsobligationer för 500 miljarder dollar.
Hur allvarligt läget är om skuldtaket är inte är höjt till den 2 augusti är oklart. Sannolikt klarar USA att betala sina räkningar några dagar efter den 2 augusti, länk.
En av de viktigaste förklaringarna till att förhandlingarna drar ut på tiden verkar vara att en del konservativa inte tror att USA verkligen inte kan betala om skuldtaket inte höjs, länk.
Rent ideologiskt gäller frågan om USA ska höja skatterna eller ej. Tillbakadragandet av USAs trupper i Afghanistan och Irak blir allt mer en ekonomisk fråga.
Just nu är USA i full fart mot att devalvera sitt förtroende som låntagare och riskerar att bli nedgraderat av ratinginstituten. Det ger stora negativa globala effekter.
Tyvärr är det inte bara en fråga om skuldtak. Det blir allt klarare att även USA måste börja lösa sina stora strukturella ekonomiska problem, både lagstiftningsmässigt och funtionssättet federalt och i delstaterna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar