Fåmanbolagsreglerna: en improduktiv avundsjukeskatt

Den välkände ekonomen och Nobelpristagaren, Paul Krugman skriver i New York Times om skatterna för de rikare i USA , länk. Hans tes är att förutsättningen för all ekonomisk tillväxt är att det finns ett socialt kontrakt, ens struktur som faktiskt alla i ett samhälle kan dra nytta av.

Slutsatsen är för honom och för investeraren Warren Buffet och president Barack Obama är att de allra rikaste ska betala lite mer i skatt än de 12,5% man betalar i genomsnitt.

I Sverige ser situationen ut så att alla i stället ska ha det lika dåligt. Möjligen med det tillägget att några ska ha det ännu sämre.

Därför har staten infört en "medelklassbila". Genom att beskatta så kallade fåmansbolagsägare extra hårt ska dessa entreprenörer inte får det bättre än löntagarna. De som börsnoterat sina bolag och inte längre ha röstmässig kontroll däremot får i de flesta fall en skatt på cirka 30%. Medelklassens entreprenörer får en skatt på 50-58%. Det främjar inte ekonomisk utveckling.

Detta är i stället en avundsjukeskatt.

Progressiva skatter har ett mycket tveksamt värde för samhället.

En platt statlig skatt som är lika stor för lön och kapital och är lika för alla har ett stort värde för att öka produktiviteten och innovationsgraden i samhället. En sådan skatt bör inte vara högre än 25%.

Får hoppas att den nye centerledaren Annie Lööf driver detta.

Det är bara

Ändrade attityder främjar entreprenörskap

Regeringen vill satsa mer på entreprenörskap skriver skriver Maud Olofsson, Jan Björklund och Lars Leijonborg i Svenska Dagbladet. Redan i utbildningen ska man börja föra in det. Samtidigt säger man att det satsas 16 miljarder på företagare generellt. I en annan mening talar man om att skolan ska bli bättre genom tydligare utvärdering, skriftliga omdömen och nationella prov från årskurs tre. Det verkar som om portarna i banan är glest satta. Mer pengar till lärlingsutbildning är dock bra.

Entreprenörskap är centralt  för samhällets utveckling. Vi ser att entreprenörerna eller de mindre företagarna är de som står för jobbskapandet i Sverige, i dag. Då bör man satsa mer på att statens trygghetssystem inte diskriminerar entreprenören, som med sjukpenningen. Incitamenten måste förstärkas genom bland annat lägre arbetsgivaravgifter för entreprenörerna.

Entreprenörskap är till stor del en fråga om attityder och värderingar. 

Där sker lite eller ingenting. Här har artikelförfattarna en stor uppgift. 

Några attitydområden är:

-Hur ser vi på dem som försöker och misslyckas? 

-Är misslyckandet en erfarenhet eller är det en exkluderingsgrund i jobbsökandet och i samhället generellt? 

-Hur ser vi på framgången? 

-Accepterar vi att entreprenörer tjänar mycket pengar utan att de sak tvångsbeskattas. 

-Hur ser vi på själva entreprenörskapets företag? I dag finns ett diskriminerande regelverk, de sk 3:12 reglerna. När avskaffas det?

Lärande om entreprenörskap är viktigt. Det bör börja tidigt.

Där tror jag att ökad kunskapskontroll på det sätt som regeringen föreslår har liten eller ingen effekt. Det nya gymnasieprogrammet i ekonomi kan vara en väg. Vi behöver också bygga mer kvalificerad kompetens om entreprenörskap. Där krävs det mer pengar till forskning om entreprenörskap.

Ett område där vi ser unga entreprenörer samlas är bloggosfären. I gruppen upp till 25 år är bloggarna lika lästa som dagstidningarna. En fantastisk utveckling. Regeringen borde underlätta i stället för att begränsa i bloggvärlden. Att avskaffa FRA lagen är en entreprenörsfrämjande åtgärd. 

Entreprenörskap är för viktigt för att plottras bort i en så yvig artikel som den i Svenska Dagbladet.