En ny president Clinton?

Knappt har dammet lagt sig från presidentvalet förrän det börjar talas om 2016 års val.
Mannen som tar till orda är ingen mindre än superinvestorn Warren Buffet, länk, länk, länk. I tidningen Buffalo News som ägs av investmentbolaget Berkshire Hathaway som i sin tur har Buffet som grundare och huvudägare supportas hon redan.

Stödet från världens fjärde rikaste man ger självklart omedelbart eko i media över USA och hela världen.
För Buffet finns det sannolikt två viktiga skäl att stödja Clinton. För det första har han tilltro till att hon kan vidta de åtgärder som krävs för att klara USA skuld och budgetkris. För det andra upplever Buffet Clinton som en frihandelsvän. Sedan finns det säkert andra faktorer som också spelar roll.

Den stora frågan är om Hillary Clinton ställer upp?
Hon har aviserat sin avgång från utrikesministerposten under första kvartalet 2013.

Hon blir 70 år 2017 och skulle ha en ganska vanlig ålder för en president. Hennes erfarenheter som "first lady", senator, presidentkandidat och utrikesminister gör henne sannolikt till den mest meriterade kandidaten.

Med ett ganska splittrat republikanskt parti lär hon ha en god chans att vinna en presidentvalskampanj. Samtidigt är kampanjer oförutsägbara. Inte många hade tippat att en ganska ung man från Chicago skulle besegra henne i presidentvalskampanjen 2008.

Att Hillary Diane Rodham Clinton är sugen på utmaningen är inte att ta miste på. Samtidigt tvekar hon. Vi lär inte få vet om hon är kandidat förrän tidigast under 2015. Så till dess blir det bara spekulationer.

Fåmanbolagsreglerna: en improduktiv avundsjukeskatt

Den välkände ekonomen och Nobelpristagaren, Paul Krugman skriver i New York Times om skatterna för de rikare i USA , länk. Hans tes är att förutsättningen för all ekonomisk tillväxt är att det finns ett socialt kontrakt, ens struktur som faktiskt alla i ett samhälle kan dra nytta av.

Slutsatsen är för honom och för investeraren Warren Buffet och president Barack Obama är att de allra rikaste ska betala lite mer i skatt än de 12,5% man betalar i genomsnitt.

I Sverige ser situationen ut så att alla i stället ska ha det lika dåligt. Möjligen med det tillägget att några ska ha det ännu sämre.

Därför har staten infört en "medelklassbila". Genom att beskatta så kallade fåmansbolagsägare extra hårt ska dessa entreprenörer inte får det bättre än löntagarna. De som börsnoterat sina bolag och inte längre ha röstmässig kontroll däremot får i de flesta fall en skatt på cirka 30%. Medelklassens entreprenörer får en skatt på 50-58%. Det främjar inte ekonomisk utveckling.

Detta är i stället en avundsjukeskatt.

Progressiva skatter har ett mycket tveksamt värde för samhället.

En platt statlig skatt som är lika stor för lön och kapital och är lika för alla har ett stort värde för att öka produktiviteten och innovationsgraden i samhället. En sådan skatt bör inte vara högre än 25%.

Får hoppas att den nye centerledaren Annie Lööf driver detta.

Det är bara

När förtroendet sviktar vacklar marknaden

Dags för omstruktureringar i finansvärlden. 

I går meddelade Lehman Brothers vd Richar Fuld att man ansöker om skydd mot sin fordringsägare enligt vad som brukar kallas "chapter 11" i den amerikanska konkurslagen. 

New York Times rapporterar om detta. Så gör också Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

Varför räddar inte staten banken. En av orsakerna är att Lehman Brothers har mycket stora tillgångar. Enligt balansräkningen uppgår de till nästan ofattbara 691 miljarder dollar. Det bokförda värdet motsvarar ett värde per aktie på 39,44 dollar. 

Staten gör sannolikt bedömningen att med sådana tillgångar borde det inte behövas statliga tillskott. Detta skiljer Lehman Brothers från de andra bankerna som staten gett stöd till. Möjligheten att få likviditet från centralbanken har däremot Lehman Brothers, men har inte utnyttjat detta. 

Skulle det inte vara så att tillgångarna är riktigt värderade finns det någon ansvarig för detta. Det kan en förvaltare utreda. Eventuellt kan detta bli inledningen till en rättprocess om man kommer fram till att allvarliga fel har begåtts.

Lehman Brothers problem var framförallt ett trovärdighetsproblem och här är man lik Bears & Sterns.  Som resultat av fredagen möte mellan bankerna och staten tillför ett konsortium av 10 banker nu marknaden 70 miljarder dollar för att minska de likviditetsproblemen på marknaden. Dessutom tillför USAs riksbank likviditet.  

Nästa  stora problem som dyker upp är försäkringsbolaget A.I.G som behöver 40 miljarder dollar till i nästa vecka. Annars kommer bolaget att förlora sin kreditrating. Här kommer staten att hjälpa till med likviditet.

Gårdagens andra stora händelse är att Merril Lynch accepterar att bli uppköpt för cirka  50 miljarder dollar.Köpare är Bank of America. I januri 2007 var priset för Merril Lynchs aktier det tredubbla.

I Sverige har Handelsbanken meddelat att man har affärer med Lehman Brothers. Man har ställt säkerheter för 140 miljoner dollar till den numera kollapsade banken, rapporterar e.24.se.

Vad vi ser framför oss är en omfattande omstöpning av strukturerna i USAs finansmarknad. Kanske den omstöpning som de lagstiftande myndigheterna inte klarat av. Det verkar som om staten kan man lura, men inte marknaden. 

De som har likviditet, som Warren Buffet kan göra goda affärer, medan de som saknar tillräcklig likviditet kan tvingas lämna walk over i matchen. 

Ledordet för dagen är "Cash is king".

Detta kommer också att få effekter för var fokus för de finansiella marknaderna kommer att ligga. Sannolikt ser vi nu en mycket tydlig förskjutning av dem öster ut.

 

Förenade Arabemiraten/Dubai får genom de Amerikanska utvecklingen möjligheter att bli världens trygga finanscenter. Kapitalister hatar osäkerhet. Kapitalströmmarna kommer att ta tydliga riktningar mot tryggheten österut.