Fredrik Sneibjerg är ordförande för folkpartiet i Värmdö. Han kommenterar en av mina bloggposter på sin egen blogg, länk. Om Fredriks hövding, ordförande Björklund skulle varit Fredriks lärare i nettikett skulle Fhan fått icke godkänt. Varför?
Fredrik kommenterar och diskuterar men länkar inte till mitt inlägg. Det hör till god ton om man för en diskussion i bloggosfären.
Fredrik stället frågan: "Det spelar ingen roll om gemene man bryr sig om detta spektakel?
Nej, vi blir påverkade vare sig man bryr sig eller ej. Det beror inte på mig, men det beror på att press, radio, tv och sociala medier bestämt sig för att Wisby är utgångspunkten under denna vecka. Sedan kan var och en välja att förhålla sig till detta. Tyvärr är det så att det betyder inget om man bryr sig eller ej. Alla får däremot förhålla sig till Almedalsveckan. Fredrik Sneibjerg har valt och sitt och muttra i Värmdö. Det är också ett sätt att förhålla sig till Almedalsveckan.
Fredrik Fortsätter: "Även Herr Mårtensson konstaterar i sin blogg att Almedalen är ganska energilöst.
Åk därifrån då?"Min. MÅRTENSSONS roll är att bevaka vad som sker i Almedalen. Mina läsare av bloggen har bett mig göra det.
Upplevelser och handling kan vara två olika saker. Så är det för mig också. Precis som man inte lämnar en film som är obehaglig bara för att den just är det. Det kan finnas ett budskap i den som är viktigt. Ta Thomas Videbergs film: "Festen". Den är obehaglig. För den skull lämnar jag inte salongen jag sitter kvar. På samma sätt är det med min reflektion om energilösheten. Det berättar om något. Därför är den viktigt att utforska. Det gör jag på ort och ställe.
Under centerpartiets dag var det kvinnor i fokus. Det var bra. Det som saknades var markeringar om integritet och upphovsrätt av Maud Olofsson. Det var inte bra.
Att Magnus Andersson vill väcka debatt om de liberala krafterna i Sverige ska liera sig i ett parti är bra. Han skriver om detta i Expressen, makthavare.se och på sin egen blogg, länk.
Kvalitéen i förslaget däremot kan diskuteras. Risken med det förslag som CUF presenterar är att vi får ett kvantitativt liberalt parti. Det krävs kvalitet också. Tyvärr finns det både inom centern och folkpartiet medlemmar och företrädare som inte kan betraktas som speciellt liberala. Det är ett stort problem.
Magnus Andersson och väcker en viktigt debatt om hur liberalismen ska bli starkare i Sverige. Lösningen däremot, är jag inte övertygad om ännu.
