Män och deras förehavanden

Förr kunde inflytelserika män göra vad de ville. I dag sätter internet och sociala medier stopp för detta. Det har också att göra med hur inflytelserika män utnyttjar och missbrukar kvinnor.

Det svenska kungahuset har ett antal affärer bakom sig. En av de mest kända under 1900-talet är den sk Hajbyaffären, länk. Den har att göra med en påstådd honomsexuell relation mellan restaurangdirektören Knut Hajby och kung Gustaf V. För kungen blev affären en krusning. Hajby däremot utsattes för ett veritabelt rättsövergrepp.

Det torde nu vara i det närmaste bevisat att den nuvarande kungen har ett antal äktenskapliga snedprång. Problemet är att kungen och hans närmaste vänner agerar som om vi fortfarande befinner oss på Gustav Vs tid. I dag gr det inte att mörklägga och genomföra rättsövergrepp som de som skedde mot Hajby. I stället får kungen fundera på den bild han vill ge av det svenska kungahuset. Det inkluderar kungens kvinnosyn. Han, kungen har möjlighet att välja bild av sig genom att välja handlande. Allt annat ger motsatt effekt.

För Strauss-Kahn trodde han att den självcensur som finns i Frankrike kan översättas globalt. Det fungerade på Francois Mitterands tid. I dag finns internet. Numera är transparensen större. Vad Strauss-Kahn gjort eller ej kommer att visa sig i en framtida rättegång.

Män som inte låter sin kvinnosyn avspeglas i handling kommer att bli avslöjade.

Strauss-Kahn: likhet inför lagen kräver fria och starka medier

IMFs chef Dominique Strauss-Kahn har som inge undgått många arresteras för misstanke om grava sexuella övergrepp, länk, länk, länk, länk.

Om Strauss-Kahn är skyldig eller ej vill bloggen inte spekulera om.

Däremot kan vi konstatera att det från Frankrike kommer starka reaktioner på att han arresterats och att det publicerats bilder på honom. I en artikel i the New York Times kommenteras situationen i Frankrike så här av en ledande tidningsman: “There is media shyness when it comes to powerful political people,” said Alain Frachon, a senior editor at Le Monde. “We are ready to argue their ideas, but there is a shyness about their lives.” Still, he said."

Likhet inför lagen förutsätter att media granskar makthavarna. Det förutsätter också olika typer av medier. Inte minst ett fritt internet.

I Frankrike är denna granskning av makten mycket försiktig av papperstidningarna, närmast tassande. Strauss-Kahn var föremål för anklagelser om sexuellt ofredande redan när han tillträdde som chef för IMF. Han har redan tagit en time out 1999 i samband med en rättsprocess kopplad till hans verksamhet som lobbyist och advokat. Strauss-Kahn har varit borgmästare, industriminister 1991-93, ekonomi- och finansminister (1997-99).

Som IMF chef har Strauss-Kahn beskrivits som en sorts Metternich (utrikesminister 1809-21 och statskansler 1821-48 i kejsardömet Österrike-Ungern) med en Blackberry (telefon) under finanskriserna. Han tillträdde som IMF chef 2007.

Ur ett franskt perspektiv är därför Strauss-Kahn höjd över all misstanke. När det är den här typen av brottsmisstankar menar fransmännen att man skriva så lite som möjligt. Självcensuren är betydande. I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att Frankrike är en av de länder som är mest motståndare mot ett fritt internet.

Samtidigt är det viktigt att maktens män och kvinnor för den skull måste kunna granskas. Det innebär inte att man måste vara felfri. Det som nu sker är att de tryckta tidningarna förlorar i undersökande kraft. Det försvagar det grävande incitamentet.

Staternas finanskris visar på att en svag ställning för media också ökar risken för statsfusk. Statistik som förskönas blir lättare. Med stark granskning blir detta svårare. Vi ser risker för att andra nationer kommer ut med en del statsfinansiella lik. Det är inte de länderna där pressen har en stark ställning.

Strauss-Kahn kan vara skyldig eller ej. Det bevakningen av honom visar är är det extra viktigt att slå vakt om ett fritt internet för att kunna säkerställa likhet inför lagen och granskning av makten.