Om Strauss-Kahn är skyldig eller ej vill bloggen inte spekulera om.
Däremot kan vi konstatera att det från Frankrike kommer starka reaktioner på att han arresterats och att det publicerats bilder på honom. I en artikel i the New York Times kommenteras situationen i Frankrike så här av en ledande tidningsman: “There is media shyness when it comes to powerful political people,” said Alain Frachon, a senior editor at Le Monde. “We are ready to argue their ideas, but there is a shyness about their lives.” Still, he said."
Likhet inför lagen förutsätter att media granskar makthavarna. Det förutsätter också olika typer av medier. Inte minst ett fritt internet.
I Frankrike är denna granskning av makten mycket försiktig av papperstidningarna, närmast tassande. Strauss-Kahn var föremål för anklagelser om sexuellt ofredande redan när han tillträdde som chef för IMF. Han har redan tagit en time out 1999 i samband med en rättsprocess kopplad till hans verksamhet som lobbyist och advokat. Strauss-Kahn har varit borgmästare, industriminister 1991-93, ekonomi- och finansminister (1997-99).
Som IMF chef har Strauss-Kahn beskrivits som en sorts Metternich (utrikesminister 1809-21 och statskansler 1821-48 i kejsardömet Österrike-Ungern) med en Blackberry (telefon) under finanskriserna. Han tillträdde som IMF chef 2007.
Ur ett franskt perspektiv är därför Strauss-Kahn höjd över all misstanke. När det är den här typen av brottsmisstankar menar fransmännen att man skriva så lite som möjligt. Självcensuren är betydande. I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att Frankrike är en av de länder som är mest motståndare mot ett fritt internet.
Samtidigt är det viktigt att maktens män och kvinnor för den skull måste kunna granskas. Det innebär inte att man måste vara felfri. Det som nu sker är att de tryckta tidningarna förlorar i undersökande kraft. Det försvagar det grävande incitamentet.
Staternas finanskris visar på att en svag ställning för media också ökar risken för statsfusk. Statistik som förskönas blir lättare. Med stark granskning blir detta svårare. Vi ser risker för att andra nationer kommer ut med en del statsfinansiella lik. Det är inte de länderna där pressen har en stark ställning.
Strauss-Kahn kan vara skyldig eller ej. Det bevakningen av honom visar är är det extra viktigt att slå vakt om ett fritt internet för att kunna säkerställa likhet inför lagen och granskning av makten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar