Onsdagens lackmuspapper

På onsdag får vi reda på om riksbanken höjer räntan med 0,25%. Allt fler initierade bedömare tror att man gör så, länk.

Om man gör det är detta ett bevis på att vändningen är tillräckligt stark för att klara en viss nedkylning. Räntehöjningen på onsdag bli i så fall den första i en ganska lång serie av ökningar.

Tyvärr är ränteökningarna ett kvitto på en ekonomisk politik som lyckats. Det hade varit roligare om det hade varit tvärt om.

Vi får hoppas att Stefan Ingves får tillfälle att höja räntan även efter valet.

För att vara säkra på det krävs det att Alliansregeringen sitter kvar. Den är den enda som för en ansvarsfull ekonomisk politik. Skattehöjningar är inget framgångsrecept för att höja verkningsgraden i samhällsmotorn.

Andra medier: Dagens Nyheter, Sveriges Radio

Återhämtningen går bättre än förväntat

Återhämtningen i ekonomin går fortare än vad experterna trott, länk.

Arbetslösheten var i maj 8,8% mot förväntat 8,9-9,3%. Siffran är en nedgång sedan maj förra året med 0,1%. Jämfört med april månad i år var nedgången 0,2%.

Trots detta är 434.000 arbetslösa. Av dem är 175.000 heltidsstuderande som sökt arbete.

Siffrorna visar tydligt att vi har en regering som gör ett bra jobb. Betydligt bättre än den skattehöjande oppositionen skulle ha åstadkommit.

Prioriteringen av jobben och entreprenörsandan i samhället ger resultat

Andra bloggar: Markus Berglund

Visst svinn är bättre än att elda tusenlappar för kråkorna

Statens budgetunderskott är nu 201 miljarder för i år enligt ekonomistyrningsverket, rapporterar Dagens Nyheter. Det motsvarar 2,1% av BNP.

Samtidigt kan vi läsa att ekonomistyrningsverket talar om att 1,1 miljoner svenskar försörjs av det allmänna. Det innebär 30% av alla medborgare mellan 20 och 64 år.

Det senare är skrämmande siffror. Sunda statsfinanser förutsätter att många medborgare är i arbete, samtidigt får inte arbetstillfällena vara resultatet av syntetiska stimulanser.

Då tar det längre tid att ta sig ur krisen.

Sannolikt kommer statens finanser att komma i balans redan i slutet av år 2010 eller under 2011. Det enda som talar mot detta är arbetslösheten. Stämmer antagandena att den kommer att vara 12,2% under 2011 tar det ytterligare något år innan budgeten är i balans.

De stimulanser som regeringen har gjort i den Svenska ekonomin har kostat stora pengar. Det är långt ifrån säkert att de haft den effekt man önskat. Tvärt om kan stimulanserna hindrat saneringar i olika branscher.

Regeringen var under den första delen av krisen allt för lösmynt. Under den senare delen av krisen har man klarat sig betydligt bättre. Man har hållit i plånboken. Trots detta får man säga att en socialdemokratisk regering sannolik hade använt tusenlappar för att elda för kråkorna. Det är ännu värre.