Tidningen City nere för räkning, hör vi siffran nio?

Tidningen City är tillbaka den 13 augusti förkunnar man på hemsidan.

City är tillbaka!

Från den 13 augusti är City tillbaka som vanligt på måndagar och torsdagar.

För att annonsera i tidningen ring till City.

Textannonser: 08 586 480 32, rubrikannonser: 08 586 480 31 eller mail: cityann@city.se.

______________________________________________________

Var Citys nättidning har tagit vägen vet vi inte. Att chefredaktören Mikael Nestius är borta vet vi däremot. Johan Ingerö kommenterar förtjänstfullt denne mans tveksamma insats i den offentliga debatten, länk.

Att tidningen City är tillbaka ska förmodligen tolkas som att den är tillbaka och bringar Bonnierkoncernen problem.

Projektet "City" var den senkomnes sätt att konkurrera i gratistidningssfären. Något år tidigare hade den dåvarande koncernchefen Bengt Braun fått erbjudandet att förvärva hela "Metrokonceptet", men avstått. Svaret blev på övertid City.

Bonnier avstod också från att delta i strukturrationaliseringen av gratistidningsmarknaden i Stockholm. Nu står Bonnier på ena sidan och Schibsted/Kinnevik på andra.

Journalistiskt varCity stundtals bra. Fokuset var också bra. Stockholmsfokuset tilltalade många. Problemet var bara lönsamheten. Det kostade stora pengar från början till det slut som snart närmar sig.

För Bonniers är detta bara ett av problemen. Expressen och Dagens Nyheter tappar fart och lönsamhet.

Den mediakoncentration som Marita Ulvskog såg som ett problem var det, men från helt andra utgångspunkter än hennes. Den skapade en känsla av att vara sig själv nog. Den unika ställningen skapade en känsla av att var osårbar. Det hämmade kreativiteten.

2009 kommer att bli ett utmaningarnas år för Bonniers.

En krönika att avnjuta

Så glömde jag att kommentera och rekommendera Pelle Ekmans krönika i tidningen City. 

På måndagar skriver han underfundiga, lågmälda, och personligt hållna kåserier om hur det är att leva i storstan och vara runt de 50. Oftast går det ett stilla leende över läpparna när jag läser dem.

Grabben borde läsas av många  fler. 

Gratistidningskriget i Stockholm

Marknaden skapar och marknaden förgör. 

På några år har Stockholms tidningsmarknad ritats om. Gratistidningarna har blivit har blivit den viktigaste källan för nyheter på papper (tillsammans med nätet). Makten har förflyttats allt mer till annonsörerna. Eftersom du som läsare inte betalar något så har du ganska litet inflytande, men fortfarande har du lite makt kvar. Valet för dig står mellan att läsa och inte läsa. När Orvesto gör sina undersökningar om hur många som läser en viss tidning spelar det viss roll. Prissättningen på annonserna avgörs bland annat av kostnader per kontakt (läsare), dvs om du läst eller inte.

Gratistidningen i Stockholm föddes med några killar som fick ensamrätten på att distribuera en tidning i Tunnelbanan om man gav SL en sida i varje nummer för att informera. Grabbarna traskade upp till Bonniers och trodde att deras lycka var gjord, men där ville man inte ha deras idé. 

Jan Stenbeck däremot skrev ut en check vid första mötet. Tidningen Metro var född. Redan första kvartalet blev det vinst. Efter något år följde Lars Weiss efter och ytterligare en tidning som gavs ut av OTW. Båda dess fick lägga ned. Kvar på banan blev Metro. 

Sen föll konjunkturen och några nya utmaningar kom inte förrän Bonniers lanserade tidningen City. En gratistidning med Stockholmsprofil. Ganska fort blev man nummer två och skapade en redaktionell konkurrens. Gratistidningarna blev mera läsvärda.

Med ökande ekonomisk tillväxt och minskade siffror för Aftonbladet och näsan över vattenytan för Svenska Dagbladet ville Schipstedt göra ett försök att ta marknad med tidningen  punkt se.

Det fungerade inte förlusterna blev gigantiska. För någon månad sedan försvann punkt se och Schipstedt blev delägare i Metro. 

Nu är det dags för City att dra i bromsen. Tre dagars utgivning är modellen, inga tidningsutdelare kvar. 

Lite kommer jag att sakna City varje dag i i arbetsveckan. 

Alla pratade med alla innan det blev allians mellan Schipstedt och Stenbeck.

Nu står Bonniers ensamma på andra sidan. 

Papperstidningen är inte död, men den är oftast gratis. Med svagare konjunktur blir det allt svårare att finna någon som vill betala den. 

Nätet förmedlar allt mer av nyheterna. Kvalificerade kommentarerna och underhållning betalar vi för när det kommer på papper. Gratis lokaltidningar verkar fungera ekonomiskt.

Metro tjänar fortfarande pengar i Stockholm. 

Vi får se vad nästa steg blir i tidningskriget Stockholm.