Besserwissrar utvecklar energitekniken

Regeringens stimulanspaket rosas av många. 

Besserwissrarnas tvärsäkra råd om vad som bör göras utvecklar en energi som om den kunde utvinnas skulle kunna ersätta hela den Svenska kärnkraften.

Sanningen är att det finns ett litet empiriskt (vetenskapligt) stöd för vad som är framgångsrik finanspolitik. Detta skiljer finanspolitiken från penningpolitiken där det finns mycket forskning som kan ge vägledning i hur man bör agera. Finanspolitiken är komplex och olika åtgärder kan inte sällan motverka varandra. Genom sin komplexitet är det är det svårt att isolera en faktor och kunna förklara vad den ger för effekt.

Några reflektioner kan dock vara på sin plats. 

Arbetslinjen är sannolikt en framgångslinje. Ju fler som hålls kvar i jobb dess bättre. Man kan överväga grepp som att tillfälligt öka kostnaden för att säga upp personal. Marginalnyttan för uppsägningen minskar då.

Kostnaderna för arbetskraften bör minskas. Här kan en tillfällig kraftig sänkning av de sociala avgifterna vara ett grepp att pröva.

Infrastruktursatsningar är bra. Givet att de har en bra kvalitet. De har ett värde även efteråt. Problemet är dock som exempelvis Svd framhåller att de finns för få sådana projekt i pipeline. 

Lars Calmfors är kritisk till regeringen enligt Svd. 

Han utgår från sanningen att ett "gammalt" jobb är billigare att bevara än att skapa ett helt nytt. Generella konsumtionsstimulanser ger ett nytt jobb per 4 miljoner kronor, enligt ekonomiprofessorn John Hassler, vid institutet för internationell ekonomi. Det ger dålig effektivitet.  De båda professorerna verkar vara överens om att det är bättre att öka stödet till kommunerna så de avstår från uppsägningar.

Socialdemokraterna vill ha mer stimulans. Ett exempel på detta är Johanna Graf, oppositionsråd i Solna. Från liberalt håll ifrågasätts effekterna av åtgärderna. 

Ett exempel på detta är marknadsliberalen. 

På ekonomistas diskuterar Martin Florén dagens kris jämfört med -90 talskrisen. Det är värt att hålla i minnet att dagens kris är mycket mer av en internationell kris än -90 talskrisen. Den var till stor del ett Svenskt fenomen. 

Det är relativt lite vi kan göra åt omvärldsförutsättningarna själva.

På det stora hela är kanske ett begränsat paket med de ingredienser som presenterats som ett ROT avdrag inte allt för illa

Läget i Sverige och JM i dag

Att vara investerare i projektutvecklingsbolaget JM måste vara påfrestande. 

Aktien har gått från 146,10 som årshögsta, ned till 27,10 som årslägsta. 

I dag handlas aktien i 27,90. Börsvärdet är 2,46 miljarder. Det är lägre än det egna kapitalet.

Bolaget JM berättar om vad som händer med ekonomin i Sverige just nu.

JM hade under högkonjunkturen en lysande affärsidé. Man ska utveckla fastigheter och sälja dem på marknaden.  Kassaflödet kommer huvudsakligen inte från hyresintäkter utan från försäljningar av bostadsrätter och fastigheter. Viker marknaden för bostäder och fastigheter försvinner kassaflödet. 

Blodet i koncernen kan på ganska kort ta slut. Delårsrapporten för årets 9 första månader visar på detta. Kassaflödet från den löpande verksamheten var förra året + 1,08 miljarder. I år under samma period är det -141 miljoner kronor. Det är en minskning med nästa en miljard kronor. 

I kassan finns  578 miljoner kronor. Den har halverats jämfört med för ett ett år sedan. Till detta kommer lånelöften på sammanlagt 2,8 miljarder. Resten av tillgångarna är huvudsakligen ett varulager bestående av bostäder och fastigheter. 

Under året har JM delat ut 489 miljoner och löst in aktier för 992 miljoner kronor. 

I dag har man en soliditet på 34%. Det vill säga att av hundra kronor som hanteras i bolaget är 66 kronor andras och 34 kronor egna pengar. Även det en minskning från 39% förra året.

JM har om utvecklingen håller i sig ett till två år innan pengarna är slut.

Hela bolagets vara eller inte vara beror på om tilltron kommer tillbaka till ekonomin. 

Vågar folk börja köpa lägenheter och hus igen? Det är den generella frågan. 

Den kortsiktiga frågan är om bankerna tror på det och på JM. Det är bankerna som bestämmer i verkligheten nu. Säger bankerna upp checkräkningskrediterna är det stopp.

Tursamt nog är bolaget inte speciellt skuldsatt. Bolaget har 904 miljoner i räntebärande skulder, varav en pensionsskulden utgjorde 507 miljoner i slutet av september. Totalt har man 6,58 miljarder i skulder. Hälften av det är kortfristigt som relaterar till de byggen som pågår. Mot det står att man har eget kapital på 3,33 miljarder kronor.

Tillgångarna är på 9,9 miljarder. Värdet på tillgångarna beror på marknaden. I vart fall vad gäller 7 miljarder kronor. 10% i minskade fastighetsvärden ger en förlust på 700 miljoner.

I portföljen finns 32 900 byggrätter. Vad har de för värde i dag?

En fungerande finansmarknad är förutsättningen för att JM ska vara kvar som bolag 2010. Sedan måste framtidstron tillbaka så att människor och företag börjar ta risker. 

Det kan man inte lagstifta fram.  Man undrar därför hur ekonomiprofessorn Lars Calmfors tänker i dagens DN.

Vi befinner oss i början av en lågkonjunktur. Alla ropar på stimulans. Det kan vara klokt att inte försöka låta staten jämna ut allt för mycket. En lågkonjunktur stärker de företag som har bäst förutsättningar för att överleva.

Vi får se om JM finns kvar den sista december 2010.

Fotnot: jag har inga positiva eller negativa bindningar till bolaget JM