Lite är det nog så att en del politiker ser internet som en modefluga precis som Inez Uusman gjorde en gång. Som en isolerad företeelse. De glömmer att sätta in internet i sitt samhälleliga sammanhang. Lite grand gör en del politiker vad de större företagen gjorde för 15 år sen. Avstår från att se dess förändrande kraft.
Ta två bloggande exempel, Magnus Andersson (ordförande i centerns ungdomsförbund) och Fredrick Federely (centerpartistisk riksdagsman) som läses av ca 25-30.000 personer under en sommarvecka. Det betyder något för opinionen. Utan bloggosfären skulle de inte vara något. Hade de använt tidningar hade det inte gått.
FRA lagen är på ett plan en kamp mellan den nya och den gamla opinionsbildningen. Den som inte tar in bloggosfären och andra fenomen interaktivt dvs verkligen lyssnar till vad som kommer fram kommer att vara borta inom något år.
Utvecklingen av media och opinionsbildninga har gått mot lägre etableringskostnader. Först var det radio, utan att nätet fanns. Nu är det nätet där kostnaderna helt försumbara för en vanlig medborgare att etablera sig som opinionsbildare. Våra attityder och behov har också förändrats. Allt fler vill bli producenter av kultur och åsikter - inte bara konsumenter.
Vi skriver nästan inga pappersbrev längre. Vi skriver den del insändare i tidningarna, precis som tidigare. Däremot använder vi nätet för att ge uttryck för vad vi tycker. Allt fler kommenterar tidningarnas artiklar i nätupplagorna. Bloggare kopplas till tidningarna och är med om att göra tidningen. Tidningen precis som Världen har blivit interaktiv.
Frågan är bara om politiken har blivit det? Att arbetsformerna i partierna inte är moderna visste vi redan. Hur ser egentligen de ledande politikerna på internets uttrycksformer. En persienntillverkare fick utgöra utgångpunkten för hur det gick för Sverige. När kommer någon ledande politiker ge uttryck för att åsikter på internet har format hans eller hennes ståndpunkter.
Visst sker det en förändring. Nya politiker som blev riksdagsmän via bloggosfären visar på vart vi är på väg. Fredrick Federley var förmodligen den första i Sverige av det slaget. Alexander Bard verkar också ha de ambitionerna. Nu har en majoritet av Svenskarna tillgång till internet. Det har förändrat våra beteenden. Varför används inte internet för att göra det politiska beslutsfattandet mera interaktiv. Grundlagsberedningen borde ta det med sig, speciellt vad gäller kommunalt beslutsfattande. Om politikerna inte ser vad som håller på att ske med interaktiviteten i samhället så kommer de att förlora legitimitet.
FRA är en viktig sakfråga, men det visar på andra viktiga samhällsförändringar också
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar