En budget i skuggan av risken för en triple dip

I samband med finanskrisen 2008 talades om risken för en så kallad double dip. Många så kallade förståsigpåare avfärdade detta scenario. I dag är vi i den andra delen av double dip.

Frågan är nu mer om vi är i ett sammanhang där det finns anledning att befara en triple dip?

Den första dipen var bankernas kris,

Den andra dipen är de svaga Europeiska staternas kris.

Den tredje dipen kan bli de så kallat starka Europeiska staternas och USAs djupa kris.

Allt talar för att Grekland inställer sina betalning inom någon vecka. Därefter lämnar man Euron. Italien lär följa efter inom någon månad. Med betydande ansträngningar lär Frankrike och Tyskland rädda sina finansiella system. Därefter kommer läget att stabiliseras.

Frågan är om det blir mera permanent eller bara tillfälligt?

I USA kommer läget att vara relativ stabilt fram till och med en period efter presidentvalet. Mycket talar för att vi får en ny republikansk president med en demokratisk majoritet kongressen. I det läget skapas ett nytt dödläge. Höjda skatter mot besparingar är alternativen. Motståndarna i den amerikanska politken överväger inte ens möjligheten att kombinera de båda lösningarna.

I Europa har Tyskland ansträngt sina finansiella resurser genom räddningen av sina stora banker. Detta parallellt med den fortgående skuldexpansionen i delstaterna för att en konjunkturnedgång skapar kris i Tyskland.

I Frankrike skapar räddningsaktionen för bankerna ett närmast hopplöst statsfinansiellt läge. Oklarheter kring redovisningen av de franska statsskudlerna ökar på oron. Det utlöser den franska krisen.

I detta läge försvinner förutsättningarna för Euron. Det är den tredje dipen.

Vi får hoppas att den tredje dipen bara är en riktigt dålig mardröm.

I detta läge gör Anders Borg, länk, länk, länk, länk i dag rätt. Försiktighet är en dygd. Han lägger fram en ansvarsfull budget. En statsskuld kring 35% av BNP gör att svenskarna kan vara relativt trygga. Ett få ned statsskulden under 1.000 miljarder kronor är ett styrketecken. Då förmår den svenska ekonomin klara även en triple dip.

Det som kan krydda budgeten är en snabbtågssatsning på 125-150 miljarder kronor under 5-7 år som bekostas av det privata näringslivet. Vi talar om ett PPP, public-private-partnership. Det torde vara en framsynt satsning som håller kostnaderna för staten nere. Samtidigt stärker satsningen Sveriges konkurrenskraft.