torsdag 9 februari 2012

Fackets kris

Två av Sveriges framgångsmaskiner har grus i maskineriet. Den ena är världens tidigare mest framgångsrika parti, socialdemokraterna och den andra är svensk fackföreningsrörelse.

Bland facken går det sämst för LO förbunden som återigen förlorar några tiotusentals medlemmar. 2011 var inget undantag.


På TCO sidan är bilden lite mera blandad. Unionen, polisförbundet och lärarförbundet ökar, resten minskar.






























För SACO förbunden går det däremot bra. Man ökar med 10.000 medlemmar.



De fackförbund som traditionellt stått socialdemokraterna närmast, LO och TCO går dåligt. Däremot går det bra för det mera trovärdigt oberoende SACO. Fackföreningsrörelsen har precis som socialdemokratin inte förmått att förnya sig. När förnyelsen väl kommer är det för sent.

Med den medlemsutveckling som facket som helhet har kommer på sikt den svenska modellen med avtal mellan parterna inte längre att fungera. Då blir märkligt nog fackets kris ett hela samhällets problem. Starka organisationer på arbetsmarknaden förutsätter kredibilitet och för det en hög organisationsgrad. När den når under en viss punkt är det svårt att hävda den längre.

Antingen lyfter sig då facken och lyckas vända utvecklingen eller också är det dags för en ny modell på den svenska arbetsmarknaden.

Fotnot: Tabellerna är hämtade från Medlingsinstitutets årsbok för 2011

Inga kommentarer: