tisdag 26 juni 2012

Sverker Åström har avlidit

En Svensk utrikespolitiks gigant har gått ur tiden, länk, länk.
Diplomaten Sverker Åström har avlidit i dag på morgonen.
På många sätt personifierade Åström den svenska neutralitetspolitiken.
Han har haft många viktiga uppdrag för Svensk diplomati som bland annat: kabinettsekreterare vid UD, ambassadör i Frankrike, Svensk FN ambassadör.

Han bröt på på många sätt mot den svenska jantelagen genom att aktivt odla sin exentricitet. Genom sin breda allmänbildning och intressen förde hans väsen tankarna till renässansmänniskan. Inom den svenska diplomatin har han under århundradena få konkurrenter. Sannolikt får man gå tillbaka till 1500/1600 talet och Axel Oxenstierna (1583-1654) för att finna någon som haft så stort inflytande på svensk utrikespolitik under sin samtid.

Han var varit den svenska statsmaktens och framför allt utrikesministrarnas sufflör kring framförallt alliansfriheten och neutralitetspolitiken.

Han har varit eminens sedan 1940 talet för svenska utrikesministrar. Han har verkat under ministrarna; Christian Günther, Östen Undén, Torsten Nilsson, Krister Wickman Sven Andersson, Karin Söder, Hans Blix och Ola Ullsten.
Därefter har han varit grå eminens  efter sin pensionering till utrikesministrarna: Lennart Bodström, Lelila Freivalds, Bosse Ringholm, Carin Jämtin och Jan Elisasson och sannolikt även Carl Bildt.

Han har varit i stort sett oomstridd. Åströms roll under spionskandalen kring översten Stig Wennerström har dock lämnat något frågetecken, enligt några. Författaren Anders Sundelin menar att Åström kan ha varit synonym med den ryske spionen "getingen" under Wennerström epoken. Vidare finns ungdomsförsyndelser som student i en nasistvänlig studentklubb i Uppsala.

Åström var som person lyssnade, samtidigt som han var påläst och tydlig. Det är inte många som träffat honom som lämnats oberörd av hans behagliga personlighet. Dessutom hade han en bildning som går utöver det mesta, samtidigt hade han glimten i ögat..

Sedan Åström kom ut som homosexuell 2003 blev han något av HBT rörelsens kultfigur. Som bland annat debattör och tv personlighet blev han mera känd för en bredare svensk allmänhet under slutet av 1900-talet och 2000 talets första årtionde.

Det är bara instämma i vad vår nuvarande utrikesminister Carl Bildt säger i en kommentar till dödsfallet: Det är svårt att överskatta hans betydelse för svensk utrikespolitik.


4 kommentarer:

Lars-Erick Forsgren sa...

" Åströms roll under spionskandalen kring översten Stig Wennerström har dock lämnat något frågetecken, enligt några. Författaren Anders Sundelin menar att Åström kan ha varit synonym med den ryske spionen "getingen" under Wennerström epoken. Vidare finns ungdomsförsyndelser som student i en nasistvänlig studentklubb i Uppsala."
Åström blev gammal, och många har glömt mera precist hans göranden och låtanden. För mig framstår han som den som formade sossarnas utrikespolitik, med mjukhet mot Sovjet och negativism emot USA och Israel. Och som den som förringade Raoul Wallenbergs gärning.
Därför vill jag lyfta fram din passage ovan. Hans nazianstrukna förflutna kan möjligen vara en förklaring till hans avoghet mot både USA, Israel och Raoul W.

Stefan Mårtensson sa...

Tack, ja själv är har jag en mycket dubbel inställning till honom. Både som maktens företrädare som inte fick svärtas till något pris. Man undrar om Åström hade överlevt in Norge. Tänker på Arne Treholt.
Han påverkade säkert så att vi var så undfallna som vi var.

Samtidigt var han en mycket speciell person.

Det trista är att i rapporteringen i gammelmedia blir det antingen eller. Min postning var ett försök till både och

Leif E Ström sa...

Mårtensson, du kanske skulle ägna några minuter åt Gunnar Artéus - Leif Leiflands "Svenska diplomatprofiler under 1900-talet". I en jämförelse med Sven Backlunds agerande efter andra världskriget som stormaktsambassadör vid upprättandet av östvästförbindelserna, framstår nog Åström som en stark man, med en ännu starkare uppslutning på hemmaplan.

Stefan Mårtensson sa...

Hej Leif
Tack för din kommentar, jag kan hålla med dig om att det skulle vara intressant att granska flera av våra diplomater under 2:a världskriget och efterkrigsperioden. Vad jag ville åstadkomma var en mera nyanserad bild av Åström, vilket det verkar som om jag i vart fall delvis lyckats med.