onsdag 14 november 2012

Integrationspolitik vs arbetsmarknaknaden

Johan Westerholm problematiserar integrationspolitiken i en bloggpost, länk.
Han konkluderar med följande i sin bloggpost:

"Det finns naturligtvis en rad parametrar att skruva på för att lägga en moteld mot rasismen. Det är en komplex fråga som vi krånglat till ytterligare genom att lyfta ut integrations- och invandringspolitiken till ett eget politikområde. Det har visat sig vara mindre lyckosamt. Jag vill tillbaka till den politik vi hade perioden 1950-1980. Vi hade nämligen ingen och just det har visat sig vara väsentligt mer lyckosamt över tid. Vi lät, under den perioden, arbetsmarknaden integrera invandrare i det svenska samhället. Med resultat som är väsentligt mer positiva än dagens"

Westerholm ifrågasätter något som få vågat diskutera: "De problem vi har idag beror i allt väsentligt på att vi idag har utvecklat ett politikområde som inte behövs. Som stör mer än det tillför. Fokusera på arbete och skrota integrationspolitiken. Det har visat sig historiskt vara den enda vägen framåt."

Rasism som den som ledande Sverigedemokrater har ägnat sig åt är aldrig försvarbart, länk, länk, länk, länk, länk. Den ska alltid bekämpas.

Bästa motmedlet mot rasism är kunskap.
Ett annat viktigt motmedel är att fokusera på arbete för dem som anländer till Sverige. Här måste politiken våga helt nya metoder för att säkerställa detta. Att få komma till Sverige från ett annat land måste också innebära en förpliktelse, den att arbeta och bidra till samhället. Här borde kraven ställas högre på att ta jobb och utbilda sig inom bristområden. Historiskt har invandrare bidragit till att utveckla Sverige. Då förutsatte samhället att man arbetade. Det måste återigen bli mycket tydligare än vad det är i dag.
 

Inga kommentarer: