Visar inlägg med etikett Carl-Johan Korsås. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Carl-Johan Korsås. Visa alla inlägg

lördag 22 januari 2011

Ommöbleringar i Göteborg 2010

Göteborg är på många sätt en tjänstemannastyrd stad. Då menar vi inte bara staden eller riktigare sagt kommunen.

Kommunens anställda politiker är filtrerade innan de fått sina ämbeten. Dels i partipolitiska processer, dels i genom allmänna val och sist men inte minst genom förhandlande mellan de olika ledande politikerna sig emellan. Inget unikt i sig. Så ser det ut ganska ofta, men effekterna av valen och valen baserade på andra val blir stora eftersom vi talar mångmiljardvärden i fallet Göteborg.

Dessa (ut)valda utser sedan tjänstemän i stadens förvaltningar och bolag. Här är Göteborg sannolikt den mest offensiva kommunen i Sverige. Det finns verksamheter man bara med ett nödrop kan säga är kommunala angelägenheter och ändå är de drivna av Göteborgs stad. Anledningen till att det fungerar är att det finns en relativ konsensus om att det är så man ska göra det. Ett annat skäl är att man varit skickliga i att driva dessa verksamheter.

Samtidigt ser det nästan ut på samma sätt i näringslivet. Volvo är i liten utsträckning ägarlett. Det är tjänstemannastyrt. Så ser det också ut vad gäller de stora börsbolagen i Göteborg. De är styrda av tjänstemän.

Därför kan det vara intressant att lite närmare granska vilka topptjänstemän som lämnat sina uppdrag i Göteborg förra året och vilka som tillkommit, i ett snabb urval.

Stephen Odell, lämnade vd skapet för Volvo personvagnar och efterträddes den 16 augusti 2010 av Stefan Jacoby. Det som kunde blivit en försvagning blev märkligt nog en förstärkning. Odell har städat upp och gjort ett stort och viktigt jobb för Volvo. Med nya ägare och ny vd skapas en sorts maktbalans som gör PV mindre tjänstemannastyrt än på länge.

Sannolikt får man gå tillbaka till tiden för Pehr G Gyllenhammars tillträde för att hitta en liknande situation. Vi talar om tiden före 1971. Nu gäller det att kavla upp ärmarna om öka omsättningen. 2009 år siffra på 78 miljarder gör ingen människa glad.

På Volvo-lastvagnar blir det också vaktombyte. Den 8 december meddelade Leif Johansson att han lämnar vd-skapet. Han har haft ambitionen att skapa världens största lastbilskoncern. Samtidigt har lönsamheten från tid till annat varit skral. Fortfarande dras koncern med en ganska tung ledarorganisation.

En ny vd kommer att få fokusera på just lönsamheten. Samtidigt Leif Johansson är Göteborgare. Det har gjort att många i "stan" förlåtit honom för en del strategiska misstag. Bloggen bedömer honom som en sannolikt överskattad företagsledare.
218 miljarder i omsättning behöver inte bara bli mer. Det krävs mer kvar på sista raden.

En annan inflytelserik Göteborgare lämnade sitt jobb förra året. Det är Lennart Mankert, mångårig vd för Svenska mässan. Om styrelsen hade fått köpa ett år till av honom hade man gjort det. Har man fyllt 60 så har man, menade dock Mankert. Nu finns han kvar i environgerna, så helt lämnat har han inte gjort.

Han har lyft mässan till nya höjder. Inte bara genom Gothia-tornen. Samtidigt har han till sin hjälp haft den sannolikt mest kompetenta bolagsstyrelsen i Göteborg.

Nu tar Carin Kindbom över ansvaret för att öka intäkterna från dagens 785 miljoner. Hon är i grunden kompetent, men har att leva med ganska högt ställda förväntningar.
Får se om hon klarar favorittrycket?

Den största ommöbleringen i Göteborgs kommunsfär var att vdn för Framtidenkoncernen, Carl-Johan Korsås lämnade sitt jobb. Ansvaret för 4,7 miljarder i hyresintäkter är därmed ledigt.

Här leder i dag en pensionär, Östen Carlsson verksamheten tillfälligt.

Korsås har gjort sig känd som en drivande vd som fått saker och ting gjorda. Sannolikt är det ingen fördel för Framtidenkoncernen att han lämnade jobbet. Om han vill finns det säkert många spännande ledarutmaningar som väntar på honom. Han har inte ens fyllt 50 ännu.
Vem som tar över efter Korsås är inte klart ännu.

I Göteborgs stads eget packeteringsbolag av upplevelser har det skett ett ledarskifte. Entreprenören Leif Johansson har lämnat sitt jobb. Han har efterträtts av Elisabeth Söndergard. Ansvaret för omsättningen på 248 miljoner ligger i nya händer.
I korridorerna talas det om att entreprenören efterträtts av en byråkrat.
Vi får se om det är sant.

Fritidsförvaltningen eller som det heter på byråkratspråk "idrotts- och föreningsförvaltningens" chef finns inte kvar i organisationen. Ragnhild Andersson avgick den 24 maj 2010. Skälet till det heter Janne Josefsson. Den påtvingade avgången kan inte sägas vara något annat än välförtjänt. Först blev Gösta Malmryd tillförordnad chef. Han efterträddes i sin tur av en ny tillförordnad chef som heter Rolf van Dalen.
Frågan är vem som vågar ta det jobbet och inte vara tillförordnad?

En annan ny profil i Göteborg är Per Cramér som är ny rektor för Handelshögskolan i Göteborg. Han efterträdde Rolf Wolf på denna befattning.

Bloggen kommer med spänning att följa vilka effekter som ledarförändringarna i Göteborg har. För Göteborg är beroende av sin "tjänstemän".

Andra medier: GP, GT, GP

måndag 29 september 2008

Exit Johansson

Göteborg har trots vad Göteborgarna själva säger minskat i betydelse sedan Ostindiska kompaniet lade ned sin verksamhet år 1814. Storhetstiden för Göteborg överensstämmer med storhetstiden för det Svenska Ostindiska Kompaniet. 

Under mitten av 1700-talet representerade ett fartyg 85% av Sverige BNP. Ett svårslaget rekord. 


En som försökt återupprätta Göteborg och lyckats bra som befälhavare är kommunalrådet Göran Johansson. Ett sällsynt handlingskraftigt och förnuftigt kommunalråd. 
Han är en man som är större än sitt parti. Detta gäller definitivt i Göteborg och ibland i Sverige. Han har skapat mötesplatser i Göteborg. Han har en sällsynt stor integritet och har ofta tänkt själv och skapat stora rubriker.

Johansson har personligen sett till att staden fått flera stora idrottsevenemang. Göteborg har under honom blivit Sverige arrangemangshuvudstad. 

Nu lämnar han som kommunalråd. En av Sverige viktigaste och mest framgångsrika opinionsbildare och politiker drar sig tillbaka från Göteborgs stad. Johansson gör det på topp. Senaste valresultatet i Göteborg var en personlig triumf för honom själv. I resten av landet gick socialdemokraterna tillbaka, men i Göteborg gick man framåt.

Han är 63 år och kommer knappast att pensionera sig. Frågan är om han förverkligar sitt "hot" att bli socialdemokraternas partisekreterare. I vart fall lär han fortsätta vara en av Mona Sahlins närmaste rådgivare. Annars skulle landshövdingeposten passa honom väl. 
Däremot lär han inte gå över till ett PR-företag i första taget.


Johansson är till utseendet inte helt olik Norges mest framgångrika skeppsredare John Fredriksen. De är båda extremt handlingskraftiga och har gjort en klassresa som heter duga. Johansson är absolut den charmigare av de två. Om de skulle slå sina påsar ihop skulle Skandinavien få en oslagbar duo. Nu tror jag att det bara blir en tanke, men den kittlar.

Efterträdarfrågan är intressant. Den kommer att vara föremål för mycket spekulationer den närmaste tiden. 

Många kommer att ropa på en kvinna som efterträdare. 
En som dock får anses vara vara favorit i sammanhanget är Carl-Johan Korsås. Han är för närvarande koncernchef för Fastighets AB Framtiden som ägt av Göteborgs stad. Korsås har arbetat nära Johansson och kombinerar folklighet med handlingskraft. 
Han har arbetat i kanslihuset och som kommundirektör i Ystad och Jönköping.
Han flyttade tillbaka till Göteborg för ett år sedan. Kanske ett tecken i tiden?
Frågan är bara: vill han?

Politikerbloggen och Göteborgsposten skriver om avgången