Centern är urtypen för bävrar. Det gör att man har trovärdighet i entreprenörsfrågorna

Journalister är ibland lika självgoda som en del människor som jobbar inom corporate finance. En som definitivt tar sig och sin påstådda kunskap på stort allvar är DN journalisten Johannes Åman, länk.

Han skriver om ett tal som Maud Olofsson höll om centerns bakgrund som ett parti som sparat och gnetat och blivit rikt som ett troll. Talet hölls den 17 maj i år. Åman skriver: "Att Centern i dag har betydande ekonomiska tillgångar beror mindre på flit än på att partiet fick bra betalt när det 2005 sålde sin tidningskoncern Centerpress."

Att Åman talar i nattmössan är uppenbart. Det är välkänt att moderaterna har ägt Svenska Dagbladet. Man lyckades inte driva tidningen med framgång utan sålde den 1998 till den norska tidningskoncernen Schipsted för att rädda den undan konkurs.

Socialdemokraterna ägde ett stort antal tidningar bland annat samlade under holdingbolaget A-pressen. Detta företag gick i konkurs i början av 1990 talet. En av orsakerna var en svag och inkompetent ledning personifierad av vdn Torbjörn Båt. Några månader före konkursen sålde LO sin del i tidningskoncernen för att undvika ansvar.

Centerpress däremot var resultatet av ett långvarigt arbete med att bygga upp en livskraftig tidningskoncern. Den uppmärksammades för hur välskött den var vid ett antal tillfällen av bland annat svensk affärspress. Den höga köpeskillingen centerpartiet fick när man sålde företaget hösten 2005 till Stampen avspeglade detta.

Så när Maud Olofsson beskriver centerpartiet som en flitig bäver stämmer detta. Centern som tidningsägare har varit ansvarig och framgångsrik och det kunde man skörda frukterna av. Försäljningen är mer relaterad till flit än spekulation vilket Johannes Åman skulle ha vetat om han läst på.

DN lyckas därför inte heller fånga resten av Olofssons budskap.

Faktiskt lyckas till och med Aftonbladet bättre beskriva Maud Olofssons visioner och hur de ska konkretiseras utan fördomar. Man skriver så här:

"1. Sverige har den bäst utbildade befolkningen i hela världen.

2. Sverige ska vara bland de tre bästa EU-länderna när det gäller tillväxten av nya företag.

3. Sverige ska ha lägst klimatpåverkan per person av alla industriländer.

4. Ekonomisk tillväxt ska råda i alla Sveriges arbetsmarknadsområden.

5. Sverige ska ha världens bästa folkhälsa.

6. Det ska råda jämställd fördelning mellan mäns och kvinnors löner och förmögenheter."

I artikeln fortsätter man så här: "Valmanifestet kommer att innehålla sänkt tjänstemoms, sänkta arbetsgivaravgifter, reformering av Las, stärkta innovationsmiljöer, breddad privat tjänstesektor. När det gäller klimatområdet så handlar det om att ställa om de tre viktiga sektorer vi har: transportsektorn, bostadssektorn och industrin, säger Maud Olofsson."

Centerpartiets visioner är lätta att dela. För egen del hade jag önskat några ord om yttrandefrihet på nätet också, men jag förväntar mig att det kommer

Andra bloggar: Peace, Love & Capitalism,

Andra medier: Aftonbladet, SvD

DN: På nya irrvägar, riskerar bli en driftkucku

Den kristallkula som Dagens Nyheter har till sitt förfogande är oftast grumlig. Det finns undantag som i går då tidningen publicerade en ledare som gjorde att man fick visst hopp om tidningen. Jag kommenterade den i en bloggpost, länk.

Johannes Åman tar sin utgångspunkt i ett anförande som hölls av Financial Times chefredaktör, Lionel Barber som menar att: "Ju mer specialiserat innehåll man erbjuder och ju betalstarkare läsekrets man har, desto lättare är det att ta betalt för nyheter på nätet." Detta är i sig inget revolutionerande. Vad Åman gör är att han talar om något som han kallar för gratiskulturen. För det första är det ingen kultur. Det är ett resultat av teknisk utveckling och konkurrens. Att tala om gratiskultur är helt missvisande.

Åman verkar hoppas att Barbers uttalande är en förutsägelse om att allt journalistiskt material på nätet kommer att kosta. Detta är naturligtvis en önskedröm för ett skadeskjutet Dagens Nyheter. 

Tänk att kunna ta betalt för även okvalificerad nyhetsförmedling.

Problemet är bara att tidningarna inte längre har monopol på nyhetsförmedling.

Åman kommer då med ett revolutionerade förslag: "Skulle nyhetsbranschen agera samordnat eller i alla fall ungefär samtidigt kan dynamiken bli en annan. Alternativen för den nyhetsintresserade surfaren blir då så mycket sämre att betalningsviljan ökar. Skulle många nyhetsföretag agera samtidigt finns också stordriftsfördelar. Priset för betalningssystemen kan pressas, och om många företag använder samma syst em blir det också lättare för användarna."

Som vanligt har DN inte följt med i omvärldsbevakningen.

Internet har inneburit att antalet förmedlare av nyheter har ökad radikalt. Det finns helt enkelt en stark konkurrens. Det är inte bara en konkurrens tidningar emellan det är framförallt en konkurrens olika medier emellan. I denna konkurrens kommer det precis som Barbel påpekar finnas möjligheter för dem som kommenterar och tillför kvalificerad analys att kunna ta betalt. 

Åmans förslag är roligt, men har ingen förankring i verkligheten. 

Nyheten som kostar är för evigt död.

Med ledarartiklar som denna riskerar DN att bli en driftkucku.

Andra bloggar: Bloggtidningen; Nikke index,