Johannes Åman tar sin utgångspunkt i ett anförande som hölls av Financial Times chefredaktör, Lionel Barber som menar att: "Ju mer specialiserat innehåll man erbjuder och ju betalstarkare läsekrets man har, desto lättare är det att ta betalt för nyheter på nätet." Detta är i sig inget revolutionerande. Vad Åman gör är att han talar om något som han kallar för gratiskulturen. För det första är det ingen kultur. Det är ett resultat av teknisk utveckling och konkurrens. Att tala om gratiskultur är helt missvisande.
Åman verkar hoppas att Barbers uttalande är en förutsägelse om att allt journalistiskt material på nätet kommer att kosta. Detta är naturligtvis en önskedröm för ett skadeskjutet Dagens Nyheter.
Tänk att kunna ta betalt för även okvalificerad nyhetsförmedling.
Problemet är bara att tidningarna inte längre har monopol på nyhetsförmedling.
Åman kommer då med ett revolutionerade förslag: "Skulle nyhetsbranschen agera samordnat eller i alla fall ungefär samtidigt kan dynamiken bli en annan. Alternativen för den nyhetsintresserade surfaren blir då så mycket sämre att betalningsviljan ökar. Skulle många nyhetsföretag agera samtidigt finns också stordriftsfördelar. Priset för betalningssystemen kan pressas, och om många företag använder samma syst em blir det också lättare för användarna."
Som vanligt har DN inte följt med i omvärldsbevakningen.
Internet har inneburit att antalet förmedlare av nyheter har ökad radikalt. Det finns helt enkelt en stark konkurrens. Det är inte bara en konkurrens tidningar emellan det är framförallt en konkurrens olika medier emellan. I denna konkurrens kommer det precis som Barbel påpekar finnas möjligheter för dem som kommenterar och tillför kvalificerad analys att kunna ta betalt.
Åmans förslag är roligt, men har ingen förankring i verkligheten.
Nyheten som kostar är för evigt död.
Med ledarartiklar som denna riskerar DN att bli en driftkucku.
Andra bloggar: Bloggtidningen; Nikke index,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar