Underlag för dig som ska välja läkare i Hudiksvall

Så här skriver den danska tidningen Extrabladet om den omskrivna läkaren i augusti år 2006, länk som bloggen refererat till i en tidigare bloggpost, länk:

"Kirurg på rædselsturne

Johanne Brandborg Krogh, ortopædkirurg, ukendt opholdssted Sverre Quist | Thomas Gösta Svensson - 16:00 - 05. aug. 2006 Kig godt efter navnet Johanne Brandborg Krogh næste gang, du skal under kniven på et sygehus. Den danske kirurg har nemlig fået et hav af så alvorlige klager i Sverige og Norge, at Sundhedsstyrelsen nu har besluttet at sætte den kvindelige kirurg under skærpet tilsyn herhjemme. I Sverige har Johanne Brandborg Krogh modtaget seks klager om lægesjusk, mens de norske sundhedsmyndigheder har kendskab til 22 sager. Det drejer sig blandt andet om patienter, der efter hofteoperationer fik forskellig benlængde. Det har ført til, at Johanne Brandborg Krogh ikke længere må fungere som kirurg på norske sygehuse. Hun må dog fortsat godt skære løs i Danmark, selv om hun nu er under skærpet tilsyn. Ekstra Bladet kunne således tidligere på året afsløre, at Johanne Brandborg Krogh arbejdede som kirurg på Bornholm Centralsygehus. Hun blev dog fyret, da sygehusdirektøren læste om hende i avisen. Der er ingen der ved, hvor skandalekirurgen befinder sig i dag." Som vi ser av referatet har Danska tidningar publicerat namnet. Även Norska tidningar har publicerat namnet. Här är ett exempel från Stavangeravisen, länk: Sverige:I Norge er hun anmeld 42 ganger "Dansk skandale-lege jobber i Sverige Den danske kirurgen Johanne Brandborg Krogh har fått seg jobb på sykehus i Hudiksvall i Sverige. Legen fikk sparken i Norge etter hun er dømt for feilbehandling av 29 pasienter i 42 klagesaker, som er norsk rekord. Hun kom til Norge etter en rekke skandaler i hjemlandet. Men det ser ikke ut til at ledelsen ved sykehus følger med i hva som skjer i andre nordiske land. Johanne Brandborg Krogh hadde laget en rekke feil på pasienter i Danmark da hun fant det smartest å søke seg til Norge og norske sykehus. Her har hu klart å bli innklaget for 42 tilfeller av feilbehandling. Pasientskadeerstattninger på over 10 millioner er utbetalt på grunn av legens feil. Og mer kan det bli. Etter å ha satt norsk rekord i feiilbehandlinger er nå kvinnen ansatt ved et sykehus i Sverge. Der påstår ledelsen at de ikke ante om alle hennes feil, i følge NRK og bt.dk" Bloggen tycker det är viktigt att diskutera när namn ska publiceras och inte. Varför väljer svenska tidningar att inte publicera namnet? Detta är värt en ordentlig debatt tycker bloggen. Misstankar är en sak, men konstaterade fel och domar är en annan. Borde inte patienter och blivande patienter ha rätt att välja den läkaren man upplever som mest kompetent? Vilken roll är då gammelmedia beredda att spela för att vara både informativa och pressetiska? Andra bloggar: SvD

Reellt kundval i vården

Nu visar det sig att Hudikvallsborna med omnejd har svårt att veta vilken kvalitet man får på sina kirurgiska ingrepp, länk, länk.

En läkare som i Norge förbjudits operera gör det i Hudiksvall. Braskande rubriker talar om olika felgrepp. Vi talar om 17 prickar och kostnader för patientförsäkringen i Norge på över 13 miljoner.

Är en sådan person lämplig att fungera som ortopedkirurg?

De flesta svarar nog nej på den frågan.

Gammelmedia publicerar inte namnet på doktorn. Det borde vara det minsta man kunde begära. Det måste vara möjligt att göra medvetna val när man opereras. Gammelmedia lever inte upp till sin roll.

Visst finns det ett integritetsmoment i denna fråga. Samtidigt verka utelämnandet av namnet närmast ske reflexmässigt. Vi behöver en debatt om när det finns ett stort allmännintresse och berättigat behov av publicerade namn och när det inte finns.

Patienterna vill ha ett reellt kundval. Det borde de få hjälp med även i detta fall.

Andra medier: Expressen, Aftonbladet,

Vårdval Stockholm: så här ska framgången utvecklas

Vårdvalet i Stockholms län har varit en viktig valfrihetsreform. Resultatet av reformen är bland annat att tillgängligheten i vården har ökat, patienterna har blivit nöjdare och kvaliteten i vården har ökat. Nu tycker centern att det är dags att göra en bra reform ännu bättre. I en debattartikel i DN skriver landstingsrådet Gustav Andersson (c), Kajsa Hansson (c) och Tage Gripenstam (c) hur man vill göra reformen ännu bättre, länk. Man sammanfattar detta i ett fempunktsprogram.

Här är punkterna:

Varje patient ska ha en kontakt i form av ett vårdombud. Ombudet – som kan vara husläkaren eller en sjuksköterska – ska ansvara för att vårdkedjan fungerar smidigt för varje patient som remitteras vidare. I dialog med patienten ska ombudet söka snabbaste eller på annat vis den lämpligaste vården. Genom att primärvården får ett helhetsansvar för patienten där vårdcentralen får en bonus om vårdgarantins gränser hålls, skapas incitament för bättre tillgänglighet och högre kvalitet.

• Vi föreslår en ersättningsmodell som tar mer hänsyn till diagnos och vårdbehov. Genom en hög grundersättning blir äldre och multisjuka de mest attraktiva patienterna. Då blir det särskilt viktigt att anpassa verksamheten efter de mest krävande patientgruppernas behov.

• Det måste bli lättare för patienter att få information om den rent medicinska kvaliteten. Därför behövs tydligare kvalitetsmått för primärvården. Dessa mått kan underlätta för patienter att driva fram kvalitet genom sina val och ligga till grund för ett kvalitetsinriktat ersättningssystem för landstinget.

• Distrikts- och sjuksköterskan är ofta den viktigaste vårdkontakten för patienter. Centerpartiet vill göra det möjligt för patienter att välja distrikts- eller annan sjuksköterska som sin kontaktperson i vården. Även besöksersättningen för sjuksköterskor bör ses över.

• I debatten om vårdvalet florerar uppgiften att läkarna eftersträvar många korta besök hellre än att undersöka två hälsoproblem vid samma besök. Utvärderingar som har gjorts har inte kunnat visa någon sådan utveckling. Men vårdgivare som på detta sätt vill skumma grädden i ersättningssystemet kan faktiskt premieras genom nuvarande modell. Centerpartiet vill därför ge en rättighet för patienter till ett femton minuter långt besök. Brott mot denna rättighet ska medföra att patienten inte behöver betala sin patientavgift. Enbart om det är medicinskt motiverat har läkaren rätt att föreslå att en ny tid bokas.

Detta är ett riktigt bra initiativ. Nu gäller det att tillräckligt många väljare ställer sig bakom centern i landstinget så att det blir möjligt att förverkliga fempunktsprogrammet.

Andra bloggar: Gustav Andersson, Helen Törnqvist