Värmdö golvar Södertälje

Hänt i Värmdö

I rankingen av Sveriges mest företagsvänliga kommuner gjord av Svenskt Näringsliv meddelar Värmdö kommuns hemsida att kommunen avancerar, länk, länk, länk. Kommunen avancerar från plats 232 till plats 181. Totalt finns det 290 kommuner. Värmdö passerar därmed Nynäshamn på plats 188 och Södertälje på plats 203. Kommunstyrelsens ordförande är glad över detta.

Vad man inte berättar är att grannkommunen Nacka finns på plats nummer 8. Österåkers kommun finns på plats 100.

Bloggen konstaterar att det är långt till toppen för Värmdö kommun. I Stockholmstrakten är enbart två kommuner efter Värmdö.

Frågan är ska man jämföra sig med de sämsta eller med de bästa?

Skattehöjarkongressen: Några effekter för en företagare

I dagens Svenska Dagbladet skriver folkpartisterna Lotta Edholm och Carl B Hamilton om effekterna av besluten på den socialdemokratiska skattehöjarkongressen, länk. Författarna bollar ett antal siffror som är intressanta, men undviker det viktigaste perspektivet: den lyckade företagaren.

Låt oss kalla honom för Magnus. Han är son till en socialdemokrat. Magnus har ett hus med ett taxeringsvärde på 4 miljoner och hans företag har ett förmögenhetsvärde på 4 miljoner.

I lön tar Magnus ut 1 miljon kronor per år. I företaget som Magnus äger arbetar 16 personer.

Vilka effekter får en valvinst för socialdemokraterna för honom?

1. Socialdemokraterna vill höja kommunalskatten i Stockholm med 70 öre och landstingsskatten med 17 öre. Det ger en ökad skatt per år med cirka 8.500 kronor för Magnus.

2. Jobbskatteavdragets sista del försvinner. På det förlorar Magnus cirka 20.000 kronor per år.

Totalt har nu Magnus förlorat 28.500 per år eller 2.375 per månad.

3. Förmögenhetsskatten ger en ökad skatt på cirka 80.000 per år, eftersom Magnus inte har några lån.

Totalt ökar Magnus skatt med 108.000 per år eller 9.000 kronor per månad. Det ger en marginaleffekt på 10% procentenheter.

Om Magnus ska bibehålla sin levnadsstandard får han då öka sina inkomster. Sannolikt blir det genom ökad aktieutdelning. Det kan göra att företaget är sämre rustat i en lågkonjunktur. Dä kanske Magnus passar på att säga upp 1-2 personer. Bara i kommunskatter motsvarar detta 200.000 i förlorade kommunalskatter för samhället. Staten förlorar också ett antal 10.000 kronor på detta. Till detta kommer minskade momsintäkter för samhället.

Vad kommer Magnus att fokusera på?

Sannolikt hur han ska minska sin skatt. Egentligen borde han fundera på hur han skulle utveckla sitt företag. Resultatet blir kanske att Magnus säljer firman. Med dessa pengar på fickan lämnar han Sverige,

Är denna politik bra för jobben och Sverige?

Är detta politik som är företagarvänlig?

Resultatet blir ju att de framgångsrika i större utsträckning funderar på att lämna Sverige. De mindre framgångsrika bor kvar. Är det bra för Sverige?

Vill vi att de misslyckade företagarna är de som stannar?

Andra bloggar: MÅRTENSSON, Per Ankersjö, Magnus Andersson,

Andra medier: DN,

Fotnot: Namnet Magnus betyder stor. I december fanns det 73.251 Svenskar som hette Magnus.

Stolleken är bara en lek

Tänk vad kul det är att vara journalist i dessa dagar då det är halvtid för regeringen. 

Ett exempel är tidningen Expressen. 

Så kallade politiska kommentatorer får möjlighet att bygga sin egen regering. 

Vem ska ut och vem ska in verkar spelet heta. 

Som lek kan det ha sitt värde, men som politisk analys saknar det helt värde. 

Johan Ingerö däremot gör ett ambitiöst försök på sin blogg att analysera situationen för regeringen.

Han talar om att vissa naturliga reformer har uteblivit. Avskaffandet av filmcensuren är en av dem. Sven Otto Littorins kramande av arbetsrättslagarna är också ett bekymmer. Att Apoteket och att Bilprovningen inte är konkurrensutsatta och sålda är ett annat bekymmer. Invändningen mot regeringen att den gått till val på i många avseenden en socialdemokratisk politik är också ett stort bekymmer.

Konflikten mellan Maud Olofsson och Anders Borg om hur man skapar ett bra företagarklimat är ytterligare ett. Olofsson verkar gå i takt med opinionen, men inte Borg.

För att bedöma hur det går för regeringen är det bra sätt att se hur många politiska tjänstemän under statssekreterarnivån som lämnar sitt jobb. Det berättar mycket om självförtroendet i Rosenbad. Under den förra regeringen blev det strömhopp under den andra delen av mandatperioden. Sedan vet vi hur det gick.

Det som hade varit intressant att veta av de politiska kommentatorerna är vem som skulle knytas till regeringen som rådgivare. 

För egen del ser jag två områden där det behövs nya rådgivare.

Percy Barnevik kunna ge råd om en biståndspolitik som mer bygger på hjälp till självhjälp med sina erfarenheterna från Hand in Hand. 

Henrik Alexandersson, och  Per Ankersjö skulle kunna ge goda råd om medborgerliga fri- och rättigheter och personlig integritet. Regeringen måste utveckla dem och inte som nu göra tvärt om.