Så här ser förväntningarna ut på oljeprisets utveckling ut framöver om man får tro prissättningen på så kallade futures på oljebörserna, dn.no. Detta speglar till viss del synen på den ekonomiska utvecklingen just nu.Detta kan vi jämföra med oljeprisernas utveckling ut de senaste 6 månaderna, enligt dn.no. Den röda linjen i den nedre figuren markerar leverans om en månad, den blå inom 6 månader och den grå inom 2 år. Som vi kan se har priserna rört sig i intervallet mellan 70 och 94 dollar. Om man ska använda detta som en indikation av världsekonomin mår den bättre än vad man kan tro. Samtidigt har den Grekiska skuldkrisen kylt ned optimismen på oljemarknaden. Vid priset 70 dollar per fat är till exempel den Ryska statsbudgeten i balans. Som indikator kan vi säga att ett oljepris över 70 dollar markerar ekonomisk tillväxt och ett oljepris kring 60 dollar markerar ekonomisk tillbakagång just under 2010/11.
Däremot verkar marknaden nu inte tro på en kraftigt starkare ökad efterfrågan just nu. Det finns en sorts pessimism på marknaden. Misstron efter den Grekiska skuldkrisen hänger sig kvar. Någon riktig skjuts i ekonomin i höst verkar inte oljemarknaden tro på. Däremot en fortsatt återhämtning.
Vi ska dock hålla i minnet att oljemarknaden är extremt kortsiktig. Synen på ekonomin och oljeprisutvecklingen kan ändras snabbt. Just nu är oljepriserna traditionellt som allra lägst på året.
En annan oljerelaterad följetong är BPs oljeutsläpp i Mexikanska golfen. Vid ett oljepris på 77 dollar per fat går 4,62 miljoner dollar förlorade per dag. Hittills har olja motsvarande strax under en halv miljard dollar bara försvunnit ut i havet. Vad det miljömässiga konsekvenserna av detta utsläpp på osannolika cirka 5,4 miljoner fat har skapat kan vi tyvärr bara spekulera i.
Komplexiteten vid oljeutvinning på över en kilometers vattendjup ser vi nu. Frågan är vilka krav man ska ställa vid oljeutvinning under dessa förhållanden. Vårt västra grannland Norge har borrning på dessa djup och mer kommer det att bli om man förverkligar sina planer. Då talar vi om både olja och gas.
Det uppstår en resonemang för Sveriges del som ser ut så här: Vi har sannolika oljetillgångar i Östersjön som motsvarar en produktion under 20 och 30 år och som täcker cirka 20% av förbrukningen i Sverige. Dessa fyndigheter ligger på djup på upp till 15o meter. Nu väljer vi i stället att importera olja från bland annat Norge på djup som är betydligt större, med helt andra risker inblandade. Är detta en rimlig och etisk politik?
Enligt det statliga Polska geologiska institutet stod oljereserverna i Östersjön för cirka 18% av de totala Polska reserverna år 2004, länk. År 2008 producerade Polen 35.560 fat olja per dag. Detta kan jämföras med Norge som var det 11 största oljelandet med en produktion av 2.46 miljoner fat olja per dag, länk. Polen utvinner olja i Östersjön. Sverige gör det inte av miljöskäl. Varför resonerar vi som vi gör?
Att BPs utsläpp är stort och ofattbart kan visas genom att det motsvarar den 62 största oljeproducerande landets hela produktion, länk.
Frågan är hur komplex oljeproduktion kan vi accepteras och med vilka miljömässiga och tekniska risker?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar