Slå vakt om valfriheten i skolan

Jag läser den vanligtvis välbalanserade "Folkpartiet i Nacka" bloggen. Man  diskuterar avknoppning av skolor och friskolor. Man kritiserar den man kallar "valfrihetsfetischism".

Problemet är det motsatta. Genom att avknoppa skolor som gjorts i Täby så har valfriheten försvunnit. Kvar finns bara friskolor och avknoppade privata skolor. Det finns inget eller väldigt få  möjligheter att välja ett kommunalt alternativ. 

Det vi bör göra är att slå vakt om valfriheten och mångfalden på skolområdet. Det ska finnas kommunala skolor och friskolor i alla kommuner, gärna med olika typer av intressenter, såväl kommersiella som kooperativa och ideella bakom skolorna. Just valfriheten stimulerar konstruktiv konkurrens och pedagogisk utveckling.

Däremot delar jag uppfattningen om att det är bra att avknoppningarna upphör. Den oro Folkpartiet i Nacka framför om social segregering delar jag också

Oljeproduktionen blir inte högre

Måndagens New York Times berättar om att de fem stora oljebolagen (Exxon, Shell, BP, Chevron och ConocoPhilips) satser allt mindre på exploatering av nya olje- och gasfält. 

Från 1994 till 20o7 har satsningarna sjunkit från 17% till 7% av de likvida tillgångarna. Produktionen nådde som högst under slutet av 2003 början av 2004 då den nådde dryga 10 miljoner fat av oljeekvivalenter. I dag ligger den på cirka 9 miljoner fat per dag. Vinsterna däremot når toppnivåer.

Man kan ha synpunkter på sammanställningen, den har till exempel inte med stora nationella oljebolag som PDVSA i Venezuela eller Petrobras i Brasilien. Inte heller finns delstatliga bolag som Gazprom eller Hydro Statoil med i sammanställningen. Den visar i vart fall på Västvärldens problem med att få en produktion av fossila bränslen som håller jämna steg med efterfrågan. Detta talar för fortsatt höga priser av oljan och sannolikt ännu högre priser, men sannolikt i en något mera modest takt, annat än säsongvisa variationer under till exempel "hurricane season" i Mexikanska golfen

Förklaringen till att exploateringen minskar är inte ointresse utan brist på tillräckligt stora och lönsamma exploateringsprospekt. Små oljebolag som satsar på slututvinning av stora fält där de stora inte får ekonomi kommer däremot att han en mycket god utveckling. Samtidigt kommer mindre oljefält att exploateras av denna typer av bolag.

Vi ska inte utesluta att stora olje- och gasfält kan upptäckas, som det i Brasilien för något halvår sedan, men trenden är klar oljeproduktionen har redan för något år sedan nått sin kulmen.

Det vi ser nu är en utveckling som innebär att alternativa energikällor kommer att långsiktigt bli konkurrenskraftiga. Den är mycket önskvärd. 

Från det Svenska perspektivet måste vi underlätta för dessa energikällor. Till exempel måste planprocessen förenklas för vindkraftverk så att inte enskilda markägare kan dra ut projekteringsprocesserna under många år. Dessutom bör storleken på små vindkraftverk som inte behöver bygglov ökas. 

Kartläggning på kommunnivå av platser där det är fördelaktigt med vindenergi bör ske. Besparingar bör också stimuleras. Ett exempel är att alla nyproducerade hus bör vara passivhus, dvs att de inte kräver tillförd energi för uppvärmning. Det kan kommunerna styra genom sitt planmonopol. Detta är några exempel. Staten och kommunerna bör fullgöra sin roll för att skapa strukturer som stimulerar, genom till exempel lagstiftning och infrastruktur. Krånglet för alternativ energi måste minskas. 

Kosovo och Bildt

Under rubriken öppnar exemplet Kosovo en Pandoras ask, hade radions P1 en diskussion mellan utrikesminister Carl Bildt, rysslandskännaren Malcolm Dixelius och professorn i folkrätt Inger Österdahl. 

Bildt var alert och påläst och förklarade varför Kosovo var unikt och inte skapade ett prejudikat för varje område att bilda en egen stat. Förklaringen var FNs säkerhetsråds resolution om att enhälligt tillämpa kapitel 7 i FN stadgan som behandlar fredlig lösning av konflikter

. 

Bildt sorterade ut begreppen och förklarade skillnaderna mellan Georgien-konflikten och Kosovo på ett föredömligt sätt. En  annan viktig princip var återförening av flyktingar. 

Det var härligt att höra Bildt avslappnad och övertygande.

I bolånekrisens kölvatten

I veckans nummer av the Economist skriver man bland annat om effekterna av den Amerikanska bolånekrisen. 

Man tar exemplet Califonien. Mellan 1990 och 2007 växte området öster om Los Angeles  från 2,6 miljoner invånare till 4,1. Ett nytt Philadelphia alltså. En av förklaringarna till den snabba expansionen var billiga bolån. Nu minskar befolkningen där snabbt. 

Det slår hårt mot nybyggda förstäderna. Förorter kräver bil och ger lång pendling. Husen som en gång byggdes var stora. Ibland allt för stora. Kostnaden var ofta hög. I dag är kostnaden låg. En av utmaningarna i förorter där många blivit vräkta och husen står tomma är förslumningen. En annan utmaning är bristen på allmänna kommunikationer. Med höga bensinpriser spelar numera både motorn storlek och reseavståndet roll. 

Det finns en risk för att Amerikanska förstäder förblir öde om inte infrastrukturen förstärks. Förorterna kommer att behöva gott utbyggda allmänna kommunikationer för att överleva. 

En stor utmaning för ett land som byggde på bilen som enda transportmedel.

Demokratins processer

Dagens Industri intervjuar Robert Weil i sitt fredagsnummer.

I dag är han en väletablerad kapitalist. Under åttiotalet risktagare och berömd för att

med kikare från sitt kontor sett en presentation av ett företagsövertagande i ett annat kontor.

Presentationen var bra så hans bolag la ett bud före det andra bolaget som var ett storbolag.

Weil gjorde en bra hacka på affären. Detta om något av historien. En riktig framgångssaga.

Han gör som många andra förmögna. Han samlar konst och stöttar "konstmusik".

Det som skiljer honom är att han i själ och hjärta är engagerad. Han är nyfiken.

I intervjun talat han om känslan av att delta i "processerna" inför en utställning. Han har en vision och naturligtvis ett kunnande i sitt kulturella engagemang. Det kommer inifrån. På ett sätt blir han därför inte ytlig och kommersiell även om han är affärsmässig.

Han ser klyftorna mellan fattig och rik öka i samhället och ser att han har ett ansvar som förmögen. Grunden i ansvaret verkar han definiera som att skydda "demokratins sköra tråd".

Ekonomisk utveckling kan under kortare perioder ske snabbare utan demokrati, tragiskt nog.

Långsiktig och hållbar ekonomisk utveckling kräver demokrati. 

Demokrati är inte något som är en gång givet och alltid finns där. Den måste bli en del av mig själv, på samma sätt som etiken måste vara det för att vara levande. Demokratin kräver goda processer. I det sammanhanget utbrast Winston Churchill att "demokrati är ett dåligt sätt att styra, problemet är bara att det inte finns något bättre system". Processerna sker allt mer över nätet i forum och genom bloggar. Genom nätet skapades processen runt FRA-lagen och civilkuragelagen under sommaren.

Nätet är bra, men det ersätter aldrig de personliga mötet som skapar personliga processer som är demokratins livsluft. I flera Alliansstyrda kommuner i Stockholms län ser vi försämrade demokratiska processer. Vi kan därför säga att demokratin har minskat. Någon invänder att på sina håll var det lika dant under socialdemokraterna. Det är sant och lika förkastligt.

Vi har alla ett ansvar att hålla den demokratiska andan levande inom oss själva och ta ansvar för den i våra sammanhang, stora som små. Politik är alldeles för allvarligt för att helt överlåtas till politiker. Levande demokrati kommer inifrån. Demokratin är nyfiken.

Välkommen Hasse

Jag ser att Värmdö har begåvats med en ny centerpartistisk bloggare, nämligen Hans Lindqvist.

Välkommen till bloggosfären Hasse!

Ska bli spännande att se vilken profil din blogg får.

Presstödet

Jag läser Karl-Erik Olssons inlägg om presstödet och blir bekymrad.

Presstödet tillkom under en tid då tidningen var en betalvara. Vi köpte den i lösnummer eller prenumererade på den. Åsiktbildningen skedde via tidningarnas ledarsidor. 

I Stockholm är det viktigaste nyhetsförmedlarna tidningen Metro och tidningen City. På lokalfronten är mitt i en stor aktör. I Nacka-Värmdö har de konkurrens av Nacka Värmdö Posten. Alla dessa tidningar är gratistidningar.

Nyhetsförmedlingen har förändrats först med texttv och sedan nätet. Att i det läget som Karl-Erik Olsson gör i Svenska Dagbladet plädera för presstödets bevarande lika klokt som att kräva återinförandet av dinosaurier. Med samma resonemang skulle vi med skattemedel subventionera fasta telefoner på mobiltelefonernas bekostnad. 

Tidningar drivs i dag huvudsakligen av privata vinstintressen. De är väl ägnade att själva bedöma risker och vinster. I den kalkylen bör det inte finnas något statligt stöd. 

Varför ska skattebetalarna finansiera Svenska Dagbladets ägare med cirka 60 miljoner per år. Jag delar de åsikter som Per Ankersjö för fram i sin blogg den 15 om presstödet. 

Staten ska inte snedvrida konkurrensen inom medieområdet genom presstöd.

För opinionsbildningen blir nätet allt viktigare. 

För att några exempel på genomslagkraften i den "nya opinionsbildningen"; Johan Ingerös blogg hade denna vecka drygt  8.000 besök, Henrik Alexandersson cirka 16.000 besök, Folkpartiet i Nacka 2.300 besök, Magnus Andersson ca 900 besök. Jag vågar påstå att bloggarna i dag är viktigare för opinionsbildningen är tidningarnas ledarsidor. Det är säkert fler som läser bloggar i dag än som läser ledarsidor. Vi ser också att det som står på ledarsidorna ofta kommer från bloggosfären.

Med nätet har opinionsbildningen blivit mera demokratisk. Det kostar inget att förmedla sina åsikter på nätet. Avstånd spelar ingen roll. En åsikt från glesbygden kommer ut lika fort ut och till samma kostnad som en åsikt från storstaden.