söndag 9 januari 2011

Året som gått

Så har 10 blivit 11. Minusgrader har blivit till plus. Bloggen har fått vila och dess skribent också. En välbehövlig sådan. Det lilla har fått lov att vara det stora. Däremot har det stora fått bli så stort så det inte går att greppa. Nu är det dags att sammanfatta något av det som hände anno 10.

Förra årets största nyhet blev ett nytt sätt att förmedla nyheter, wikileaks. Budskapet har spritts: Makthavare i alla länder, förenen eder, mot detta intrång. Samma tungor och pennor har varnat för att effekten av att makten har blivit naken blir ett mera slutet samhälle.

Då har man inte insett att samma system som kan övervaka många oskyldiga och kränka deras integritet i jakten delar av promillen har som uppgift att koncentrera information på ett ställe. Denna informationskoncentration kommer att göra det lättare att klä av makten i fortsättningen.

Förr fanns informationen kanske fysiskt i olika i rum, oftast i olika pärmar och nästan alltid på olika ark. I dag finns de på samma disk. Tag dig dit och du får allt i stället för en pusselbit.

Terrorister har vi fått se på nära håll. En oskuld har kanske Sverige blivit av med. Inte förhindrades deras illgärningar av sofistikerad elektronisk övervakning på internet. Däremot hade den kanske förhindrats genom att hålla ett vakande öga över det öppna som sker på nätet i olika sociala medier.

Ett terrordåd som ingen får vetskap om är meningslöst. Nästan alltid kommer det signaler om att något är på gång i förväg. Så var det även denna gång, i Sverige. Terrordåd är alltid avskyvärda, men det får aldrig hindra oss från att alltid försvara det öppna samhället.

En regering vann valet och en lite annorlunda skapades. Egentligen blev det mest fokus efteråt på förlorarna. De var fler än vinnarna.

Fredrik Reinfeldt gör sannolikt sin sista hela period som statsminister. Därefter är det dags för vaktombyte. Först då finns det ett möjlighetens fönster för förlorarna.

Det tidigare statsbärande partiet har i sina processer blivit så fina i kanten att man förlorat mycket av öppenheten. Det vara interna och hemliga processer. Så var det möjligt att göra förr.
I de dagar då riksbanken fastställde diskontot en gång om året. I ett informationssamhälle däremot fungerar det inte. I dag är det inte längre möjligt. Att bli socialdemokratisk ordförande är inte liktydigt med att förr eller senare bli statsminister. I stället är det fråga om att bli en god och omtyckt förlorare, fram till möjlighetens fönster öppnas och det för det tidigast om 4 år.

I Europa och världen skulle det stimuleras ur en kris. Världens största kissa i byxan övning kan det beskrivas som. Visst värmde det ett kort tag, men sedan blev det rejält blött.

I USA var det bankerna som vajade. I Europa är det staterna och för den delen USA som nation och dess delstater också. Marknaden hade taget obetydligt längre på sig att reparera krisen än politikerna. I många länder spenderade politiker pengar som man inte har och kanske ännu värre sannolikt aldrig kommer att få. Så vitt man inte använder sin egen sedelpress.

Denna jättelika kisspöl har skapat en förlorad tilltro till nationerna som låntagare. Gud bevare oss för klåfingringa politiker. Bland de värsta fann vi i Gordon Brown, Nicolas Sarkozy, Barack Obama och det fanns många fler.

Vi får hoppas på ett gott nytt liberalt 2011!

Andra medier: Aftonbladet, Expressen

1 kommentar:

Kraxpelax sa...

Det är ju så klart. Clash of civilisations. Islam PASSAR inte här i Väst. Då ska vi inte "gilla olika" & sånt där djävla larv & ta hit muslimer. "Islamofobi" är verkligen ingen "ffööÖÖÖÖöördom" (denna FLOSKEL!), den inställningen är i sig SJÄLV fördomsfull, utan hur välgrundad som helst, vilket gång på gång visar sig. Vi behöver ett folkuppror mot översitteriet från den SKENHELIGA politiskt-mediala makt-"elit", som i sanning framstår alltmer som vår olycka.

- Peter Ingestad