Hänt i Värmdö
Denna blogg skribent sammanträffade på morgonen med två ledande politiker från kollisionen. Inte någon av de översteprästerna som "Pastor" Dozzi (kd) skulle sagt. Nej det var två snäppet därunder. Den ena, miljpartisten Max Ljungberg ondgjorde sig över att han inte fått något djurepitet här på bloggen. Den andre kulur och fritidsnämndens ordförande Fredrik Sneibjerg (fp) undrade över om han fortfarande bara var "körledare".
Bloggen har faktiskt inte reflekterat över detta tidigare, men inser att det skett en form av diskriminering av dessa herrar.
Vad gäller herr Ljungberg kan nog bloggen konstatera att han påminner en del om en lemur. Det finns något piggt över honom och han har precis som lemurer har ett yvigt mörkt hår. Samtidigt ger han intrycket av att vara sprinter och inte långdistansare. Han har charm, men ibland undrar man om hur det ser ut med den faktamässiga underbyggnaden.
Från och med nu kommer bloggen att tala om Max "Lemuren" Ljungberg.
Det blir svårare med "körledare" Sneibjerg. Han har på något sätt trätt i bakgrunden efter det att Olle Markstedt med sitt enmansparti har tagit ett steg framåt. Herr Sneibjerg bär ofta munkjacka. På ett sätt kan man säga att han dragit sig tillbaka i Sherwoodskogen. I det sammanhanget kan man se att han att han har vissa drag som påminner om Broder Tuck i Disneys version av Robin Hood. Bloggen vet inte om det är huvudet på spiken, men inte så dumt.
Bloggen hoppas att dessa försmådda herrar nu känner att de är upptagna i gemenskapen.
Fotnot: livsformen till vänster är inte en lemur utan Max Ljungberg. De övriga på bilden är kollegor till Ljungberg och har inget övrigt med saken att göra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar