Äldreboendet Ljung: herr Borelius (m?) tar över

Hänt i Värmdö

Ordföranden i nämnden för äldre och fuktionshindrade har nu utsett högste chef för äldreboendet Ljung. Det blev en Borelius. 

Henrik Borelius  blir högste chef för det särskilda boendet. Det blir han genom att vara koncernchef för hela Attendokoncernen. Han är sannolikt moderat, precis som ordförande Pettersson. I vart fall vet vi att hans syster Maria är det. Det var inte som vi uppgav felaktigt tidigare hans fru. Vi ber om ursäkt till Henrik och tackar en av våra trogna läsare för rättelsen.

Det var charmtrollet som var handelsminister i Fredrik Reinfeldts regering under perioden 6-14 oktober 2006. Undrar om Henrik kommer att sitta på sin post för Värmdö kommun längre eller kortare tid än sin storasyster?

Vad vi vet är att nämnde Borelius har tjänat goda pengar på när Attendogruppen byte av ägare. Exempelsvis tjänade han enligt Affärsvärlden 40 miljoner kronor när riskkapitalbolget Bridgepoint köpte upp Attendo 2005, länk. Ett år senare köpte riskkapitalbolaget Industrikapital. Då tjänade Borelius ytterligare en slant. Totalt har Henrik Borelius tjänat ungefär 250 miljoner på sitt engagemang i Attende, enligt uppskattningar av Veckans Affärer, länk. Det är inget fel med det. Han ska ha all heder av att ha varit en framgångsrik affärsman.

Det som bekymrar är att affärerna med bolaget har givit konsekvser i koncernens balansräkningar. Det är ingen tvekan om att Attendokoncernen är hårt skuldsatt. Förvärven har dessutom  skett till höga priser. Betydligt högre än de som sker på marknaden i dag. Med tanke på att moderbolaget 2007 förlorade 133 miljoner hade räntekostnader på 371 miljoner är det svettigt nu.

Jag frågar mig vad som är bäst, ett personalkooperativ utan skulder eller Attendo som har 4,1 miljarder i skuld till banken och 1,9 miljarder i skuld till Industrikapital. Attendos egna kapital är i sammanhanget 380 miljoner kronor. Till personalens kapital hör också förtroendekapitalet.

När man tittar vidare på urvalet till det särskilda boendet Ljung blir det riktigt intressant. Under åren 2006 och 2007 inkom totalt 476 lex Maria anmälningar, enlig TV4:s, kalla fakta, länk. Trots detta glömmer Attendo Care att anmäla enligt lex Maria ibland, enlig Sveriges Radio, länk. 

Attendo Care har 3,2% av den totala äldrevårdsmarknaden. Rent statistiskt borde man ha 15 anmälningar på sig. Nu har man lyckats får hela 28 lex Maria anmälningar. Det är 83,8% mer än vad man rent matematiskt borde ha. Det gör Attendo Care till en av de tydliga ledarna i gruppen sämst i klasse på äldrevårdsområdet. Kan det vara ett av urvalskriterierna som gjorde att man vann anbudstävligen? I vart fall tog Attendo Care 28 poäng av 476 möjliga. Det är 5,8%.

Att sedan pensionärerna inte fick yttra sig över beslutet kan sannolikt skyllas intensiv läsning av Emil i Lönneberga. För idogt läsande av denne kommunalpolitiker i vardandes äventyr ligger säkert bakom beslutet. Vi har tidigare sett hur ledande politiker och tjänstemän i Värmdö kommun använt sig av kulturella inspirationskällor. 

Vi får förmoda att fru Petterson läst om kommunalrådet in spe Emils framfart. Däremot verkar det som om hon hämtat inspiration från chefen för det Lönneberg närliggande äldreboendet i stället för hos  Emil själv. Det kan bero på att Emil är liberal och frispråkig och det är inte Petterson. Hon säger sig ju vara konservativ.

Vi kan läsa  om beslutet i NackaVärmdöposten, länk.

Personligen är jag mer intresserad av Emils förhållningssätt. Den värdegrund han representerar gentemot de äldre delar jag. De äldre och deras anhöriga är brukare. Då måste de få säga sitt i en upphandling som denna. Annars blir det som när Palme under en tid sa att kärnkraft är för tekniskt och juridiskt komplicerat att folkomrösta om.

Jag är anhängare av att det kommer in en liberal Emil i Värdmöpolitiken eller att någon av de befintliga lokalpolitikerna verkar mer i Emils anda. Han var säkert ett kommunalråd att ha som förebild.

Då får inte Attendo Care stå ensam kvar i en upphandling som denna. Då lyssnar man till både Lina och Alfred, den egna personalen, såväl som det gamla. Då tillåter man fri konkurrens. Där vinner den som har det bästa erbjudandet.

Till liberalismens försvar II

Hänt i Värmdö

Bloggkollegan Fredrik Sneibjerg ger korta svar, länk på mina frågor till honom,länk.

Fredrik skriver att han verkar för att "yttrandefriheten och demokratin ska värderas". 

Vad innebär det mera konkret, Fredrik? 

Jag har i går gått ut med ett upprop om att lagstifta om en intellektuell allemansrätt. 

Är det något som Du Fredrik också är anhängare av? I så fall är du välkommen att skriva på uppropet, länk. 

På vilket sätt kan vi trycka på för att våra respektive partier slutar med att försöka införa lagstiftning som minska den enskildes fria sfär i förhållande till statens? IPRED-lagen, FRA 2.0, teledatalagringsdirektivets implementering i den svenska lagstiftningen är några tirsta exempel. 

Jag tror att riksorganisationerna måste höra tydliga liberala ledord från oss på lokalplanet för att förstå allvaret.

Vad gäller kommunalplanet tror jag att det är många fler frågor än vad man tänker sig som har med synen på liberalism att göra. 

Det tydligaste exemplet på detta är att kommunen ska vara konkurrensneutral. Offentliga medel får inte använda föra att snedvrida konkurrenssituationer. Din partikollega Roland Ekstands initiativ om simhallens "gym" verksamhet är en sådan. En annan är den friskola som använder skolpeng för att servera lunch till lägre priser än "vanliga" restauranger, länk. 

Ytterligare en är att kommunen positivt särbehandlar Waxholsbolaget i Stavsnäs vinterhamn vad gäller att sätta upp skyltar, motsvarande. Nya privata uppstickare får inte möjlighet att exponera sig. 

Upphandlingar ska erbjuda alla kvalificerade aktörer möjlighet att lämna anbud. Det kallar jag verklig och fri konkurrens. Motsatsen till hur Ljungupphandlingen gick till, länk. Den har inga liberala förtecken överhuvudtaget. Upphandlingen är en typ av socialistiskt tänkande som har efterträtts av en annan. Att det är moderater som driver socialistlinjen gör det ännu mer beklagligt. Det kallar jag falsk marknadsföring. 

Jag tror att lokalpolitikens frågor innehåller många fler liberala avvägningar och värderingsfrågor än vad man kan tro.

Vad gäller ditt förslag om liberala diskussionfora är det en möjlighet. 

Samtidigt ger bloggen en offentlighet åt diskussionen som är viktig. De liberala fora jag är med i och följer blir ofta slutna. 

Det kan vara en fördel att hålla samtalet opretentiöst och offentligt, men vi fortsätter att gräva på den plats vi står.   

Upphandlingen av äldreboendet Ljung, veckans avsnitt

Hänt i Värmdö

Dagens ros går till centerpartisten Barbro Oscarsson. 

Hon såg till så att Nämnden för äldre och Funktionshindrade inte fattade ett beslut om att utestänga personalen från att driva verksamheten. Nu är frågan bordlagd en vecka. Det var modigt och handlingskraftigt gjort.

Under denna vecka får Alliansens och oppositionens politiker möjlighet att fundera över hur man bäst ska lägga upp den fortsatta processen. Målet för den processen är att se till att det kvalitetsmässigt bästa driftsalternativet får ansvaret för de gamla. Kommunen har på sig fram till den sista maj i år att teckna ett avtal enligt upphandlingen eller skapa ett partnerskap med personalen. 

Att upphandlingen hittills har skötts under all kritik är bara att beklaga och be om ursäkt för. Förutsättningarna var fel. Grundorsaken är en beslut som drevs igenom med hårda nypor av den tidigare kommunstyrelseordföranden Jonas Nilsson. Nu gäller det att frigöra sig från hans ande och sätta traditionella borgerliga värderingar i högsätet. Beslutet som Nilsson drev igenom hade sina påminde mycket om hur de värsta betongsossarna agerade under slutet av 1970 talet.

Trovärdiga politiker agerar inte som krokodiler

Hänt i Värmdö
Förra veckans kommunstyrelsemöte kunde haft rubriken: "Krokodilernas tårtkalas". Man beklagade att det inte gick att följa riktlinjer som införts av den politiska alliansen. Problemet är att dessa krokodiler inte inser att ingen tror på krokodilens tårar. 

De upplevs alltid som falska.

Personalen på äldreboendet Ljung är kompetenta. Det är en självklarhet att de ska få vara med och konkurrera på lika vilkor som andra aktörer. Om man har utestängt dem från det får man göra om processen. Det är enda chansen att inte bli kallad krokodil i framtiden.

Vem upplever en mafioso som uppriktigt medlidsam när han utbrister i: "sorry I have to kill you"? Ingen och det med rätta.

Det som blir det allvarliga är att företrädare som har en borgerlig partibeteckning inte agerar efter borgerliga värderingar. De agerar som tvättäkta socialister i stället. 

Folkpartiet och moderaterna har ofta talat om att konkurrens är viktigt. Ofta har man sagt att privata monopol eller oligopol inte är bättre än offentliga. Om man ska vara trovärdig där får man se till så att konkurrensen upprätthålls. När den inte gör det får man agera för att försvara den. 

Det gör man inte genom att säga, synd det gick inte den här gången. Då är man inte längre borgerlig. Då är man krokodil. När man är krokodil tror ingen på ens tårar. Då kommer heller ingen heller att rösta på en.

Den föreställning som Magus Hedenfalk, kommundirektör, Monica Fransson, chef för beställarenheten, Magnus Rydberg, personalchef, Lars-Erik Alversjö, kommunstyrelsens ordförande och folkpartisten Lars Carpelan  genomförde i fredags gentemot personalen på Ljungs äldreboende hade intenting med kommunstyrelsens beslut om dialog med personalen att göra. Det var ett gäng krokodiler på sorgemarsch. 

Klart att ingen ur personalen trodde på dem.

Det är dags att ta ut krokodilen inom oss själva och inom Värmdö kommuns politik och förvaltning.

Annars finns det ingen trovärdighet kvar.

Upphandling av äldreboendet Ljung

Hänt i Värmdö

Vilken kroppsdel tänker en politiker med?

Den frågan är högst relevant att ställa sig efter debatten i Värmdö kommuns kommunstyrelse i går om anbudsupphandling av äldreboendet Ljung. 

Alla vid bordet var för kvinnligt företagande. I vart fall sa man det. 

Alla vid bordet var för personalkooperativ. I vart fall var det vad man sa.

Så kommer vi till praktiken. Personalen har lämnat in en intresseanmälan den 19 januari. Anbudstiden gick ut den 23 januari. Inresseanmälan inkom inom anbudsfristen. Personalen har följt de riktlinjer som finns i de övergripande programmen för kommunen som kallas "avknoppnings och utmaningspolicy" och "Program för att främja den sociala ekonomin och partnerskap i Värmdö kommun". Den senare policyn antalen den 26 april 2006.

Därför borde man få vara med och konkurrera om ett anbud eller etablera ett partnerskap med kommunen. I vart fall om det som står i dokumenten verkligen gäller.

Så långt trodde man att alla är med. 

I strid med dessa direktiv har kommunen utlyst en upphandling. Den upphandlingen har gjorts på ett sådant sätt att personalen hade rimlig anledning att tro att de inte kunde lämna in anbud. I sista stund får de reda på att så är möjligt. 

Nu säger kommunen att man vill att personalen ska få vara med vid en senare upphandling.

Just nu är loppet kört. Vad är det man menar?

Personalen byter arbetsgivare till ett privat företag genom upphandlingen. Nu vill dessa politiker att personalen som har bytt arbetgivare ska vara illojala mot den. 

De vill att man ska bilda ett personalkooperativ som ska konkurrera med sin egen arbetsgivare. Då får man ju sparken. Är det vad vissa politiker ville?

Eller är det så enkelt att dessa politiker tänker med fel kroppsdel? 

Vad skulle hända om en bankdirektör konkurrerar med sin egen bank på arbetstid? 

Han skulle få sparken.