Ny konkurrenslag skapar möjlighet att få rätt mot det offentliga

Maud Olofsson och regeringen lägger fram ett förslag till en omarbetad konkurrenslag som riktar in sig mot osund konkurrens från den offentliga sektor, länk. Idén är att stat och kommun inte ska kunna snedvrida konkurrensen på olika marknader. Konkurrensen ska bli sundare. Detta är en bra leverans från regeringen. Detta lagförslag ska Maud Olofsson ha credit för. Det är utmärkt att det nu finns en domstol som ska pröva konkurrensövertramp från det offentliga. Lagförslaget ger förutsättningar för lika villkor. Det skapar också en viktig förändring. I dag kan man ha rätt men inte få rätt. Med den förändrade lagen kan privata företag, föreningar också få rätt mot sina offentliga konkurrenter.

I pressmeddelandet kan vi läsa:

"

Ny lagstiftning mot osund konkurrens

Regeringen har beslutat om propositionen för konfliktlösning vid offentlig säljverksamhet.

Konkurrenslagen förstärks med regler som innebär att Stockholms tingsrätt på talan av Konkurrensverket, enskilda företag eller en branschorganisation, vid vite får förbjuda staten, en kommun eller ett landsting att i sin säljverksamhet tillämpa ett visst förfarande. En kommun eller ett landsting får även förbjudas att bedriva sådan verksamhet som inte är förenlig med den kommunala kompetensen.

Sunda spelregler

Staten och kommuner säljer årligen varor och tjänster på marknaden för mångmiljardbelopp. På väl fungerande marknader ska företag kunna verka i konkurrens på lika och rättvisa villkor. Sunda spelregler mellan privat och offentlig sektor måste gälla.

- Nu får Sveriges företag äntligen möjlighet att få osunda konkurrensvillkor prövade. Vi tycker att det offentliga ska ägna sig åt det som är kärnan i välfärden, inte bedriva kommersiell verksamhet. Jag vet att det här är en mycket efterlängtad förändring, säger näringsminister Maud Olofsson."

Andra bloggar: Per Ankersjö, Annie Johansson, Peace, love and capitalism

Äldreboendet Ljung: herr Borelius (m?) tar över

Hänt i Värmdö

Ordföranden i nämnden för äldre och fuktionshindrade har nu utsett högste chef för äldreboendet Ljung. Det blev en Borelius. 

Henrik Borelius  blir högste chef för det särskilda boendet. Det blir han genom att vara koncernchef för hela Attendokoncernen. Han är sannolikt moderat, precis som ordförande Pettersson. I vart fall vet vi att hans syster Maria är det. Det var inte som vi uppgav felaktigt tidigare hans fru. Vi ber om ursäkt till Henrik och tackar en av våra trogna läsare för rättelsen.

Det var charmtrollet som var handelsminister i Fredrik Reinfeldts regering under perioden 6-14 oktober 2006. Undrar om Henrik kommer att sitta på sin post för Värmdö kommun längre eller kortare tid än sin storasyster?

Vad vi vet är att nämnde Borelius har tjänat goda pengar på när Attendogruppen byte av ägare. Exempelsvis tjänade han enligt Affärsvärlden 40 miljoner kronor när riskkapitalbolget Bridgepoint köpte upp Attendo 2005, länk. Ett år senare köpte riskkapitalbolaget Industrikapital. Då tjänade Borelius ytterligare en slant. Totalt har Henrik Borelius tjänat ungefär 250 miljoner på sitt engagemang i Attende, enligt uppskattningar av Veckans Affärer, länk. Det är inget fel med det. Han ska ha all heder av att ha varit en framgångsrik affärsman.

Det som bekymrar är att affärerna med bolaget har givit konsekvser i koncernens balansräkningar. Det är ingen tvekan om att Attendokoncernen är hårt skuldsatt. Förvärven har dessutom  skett till höga priser. Betydligt högre än de som sker på marknaden i dag. Med tanke på att moderbolaget 2007 förlorade 133 miljoner hade räntekostnader på 371 miljoner är det svettigt nu.

Jag frågar mig vad som är bäst, ett personalkooperativ utan skulder eller Attendo som har 4,1 miljarder i skuld till banken och 1,9 miljarder i skuld till Industrikapital. Attendos egna kapital är i sammanhanget 380 miljoner kronor. Till personalens kapital hör också förtroendekapitalet.

När man tittar vidare på urvalet till det särskilda boendet Ljung blir det riktigt intressant. Under åren 2006 och 2007 inkom totalt 476 lex Maria anmälningar, enlig TV4:s, kalla fakta, länk. Trots detta glömmer Attendo Care att anmäla enligt lex Maria ibland, enlig Sveriges Radio, länk. 

Attendo Care har 3,2% av den totala äldrevårdsmarknaden. Rent statistiskt borde man ha 15 anmälningar på sig. Nu har man lyckats får hela 28 lex Maria anmälningar. Det är 83,8% mer än vad man rent matematiskt borde ha. Det gör Attendo Care till en av de tydliga ledarna i gruppen sämst i klasse på äldrevårdsområdet. Kan det vara ett av urvalskriterierna som gjorde att man vann anbudstävligen? I vart fall tog Attendo Care 28 poäng av 476 möjliga. Det är 5,8%.

Att sedan pensionärerna inte fick yttra sig över beslutet kan sannolikt skyllas intensiv läsning av Emil i Lönneberga. För idogt läsande av denne kommunalpolitiker i vardandes äventyr ligger säkert bakom beslutet. Vi har tidigare sett hur ledande politiker och tjänstemän i Värmdö kommun använt sig av kulturella inspirationskällor. 

Vi får förmoda att fru Petterson läst om kommunalrådet in spe Emils framfart. Däremot verkar det som om hon hämtat inspiration från chefen för det Lönneberg närliggande äldreboendet i stället för hos  Emil själv. Det kan bero på att Emil är liberal och frispråkig och det är inte Petterson. Hon säger sig ju vara konservativ.

Vi kan läsa  om beslutet i NackaVärmdöposten, länk.

Personligen är jag mer intresserad av Emils förhållningssätt. Den värdegrund han representerar gentemot de äldre delar jag. De äldre och deras anhöriga är brukare. Då måste de få säga sitt i en upphandling som denna. Annars blir det som när Palme under en tid sa att kärnkraft är för tekniskt och juridiskt komplicerat att folkomrösta om.

Jag är anhängare av att det kommer in en liberal Emil i Värdmöpolitiken eller att någon av de befintliga lokalpolitikerna verkar mer i Emils anda. Han var säkert ett kommunalråd att ha som förebild.

Då får inte Attendo Care stå ensam kvar i en upphandling som denna. Då lyssnar man till både Lina och Alfred, den egna personalen, såväl som det gamla. Då tillåter man fri konkurrens. Där vinner den som har det bästa erbjudandet.

Schibsted rustar för kriget om Sverige

Shibsted grupperar styrkorna till slaget om Sverige. 

Den norska medikoncernen Schipsted bildar ett svenskt övergripande bolag, rapporterar Svd. Ny koncernchef blir Raoul Grünthal. Han kommer att assisteras av den gamle medieräven Gunnar Strömblad, som byggde upp Aftonbladet. Strömblad blir arbetande styrelesordförande. Tillsammans är de en duo som kan utmana Jonas Bonnier om mediemakten i Sverige. 

Svenska Dagbladet och Aftonbladet står för den huvudsakliga verksamheten för Schibsted i Sverige. Hälften av svenska delen av Metro äger man också. Till detta kommer web-tv, nättidningar och andra on-linetjänster. Idén med att skapa ett holdingbolag i Sverige har säkert att göra med den fortsatta förvärvsstrategin. 

Antingen måste man öka ägandet i Metro eller också måste man sälja vidare. Sannolikt ligger en strukturaffär om hörnet. Trots dementier snickrar säkert Strömblad/Grünthal på en lösning hur Schibsted ska förvärva majoriteten av Metro-koncernen. Då kan en börsnotering av de Svenska verksamheterna av Shibsted vara ett led i kapitalförsörjningen. 

Schibsted kan också vara intresserade av fler web baserade mediaverksamheter när konjunkturen vänder uppåt. 

Det börjar bli dags för strukturaffärer i den Svenska mediasektorn. De gamla klenodernas tid är förbi. Lönsamheten för DN, Svd, Aftonbladet och Expressen är i avtagande. Värdet ligger i varumärkena. Nu får affärsutvecklarna finna nytt innehåll för dem,  Sedan  kommer de att tjäna som fasader och entréer för  de nya verksamheterna. Integrationen med bloggar, web-tv är framtiden. Frågan är bara hur de lönsamma gränssnitten kommer att se ut. För att komma fram till det måste man vara beredd att köpa en del lotter. Det kommer att bli en del nitar, men de som lyckas kommer att bli desto mera framgångsrika.

Andra medier: Resumé, Resumé, DN,

ar:

Upphandlingen av äldreboendet Ljung, veckans avsnitt

Hänt i Värmdö

Dagens ros går till centerpartisten Barbro Oscarsson. 

Hon såg till så att Nämnden för äldre och Funktionshindrade inte fattade ett beslut om att utestänga personalen från att driva verksamheten. Nu är frågan bordlagd en vecka. Det var modigt och handlingskraftigt gjort.

Under denna vecka får Alliansens och oppositionens politiker möjlighet att fundera över hur man bäst ska lägga upp den fortsatta processen. Målet för den processen är att se till att det kvalitetsmässigt bästa driftsalternativet får ansvaret för de gamla. Kommunen har på sig fram till den sista maj i år att teckna ett avtal enligt upphandlingen eller skapa ett partnerskap med personalen. 

Att upphandlingen hittills har skötts under all kritik är bara att beklaga och be om ursäkt för. Förutsättningarna var fel. Grundorsaken är en beslut som drevs igenom med hårda nypor av den tidigare kommunstyrelseordföranden Jonas Nilsson. Nu gäller det att frigöra sig från hans ande och sätta traditionella borgerliga värderingar i högsätet. Beslutet som Nilsson drev igenom hade sina påminde mycket om hur de värsta betongsossarna agerade under slutet av 1970 talet.

Ett dolt handelshinder, kanske?

Svenskan har en intressant betraktelse av en uppstickare på alkoholmarknaden, Australian Wineclub. Posten vill inte distribuera deras försändelser. KF kryper ur avtal. 

I bakgrunden finns systembolaget med sitt monopol. Det är ingen som vill stöta sig med dem.

Kanske kan vi tala om ett dolt handelshinder. 

I vart fall kan vi slå fast att marknaden fungerar inte. Kunderna finns men andra aktörer är rädda.

Är det för storebror kanske?

SJ, SJ gamle vän...

Satt några timmar på tåget från Stockholm till Småland i går.
789 kronor kostade resan, enkel tur. När SJs styrelseordförande Ulf Adelsson tycker att SJ har lyckats blir man undrande.
Min upplevelse var att det var dyrt. I priset jag betalade fanns det en miljöbonus. Så var det inte. Jag försökte bara lura mig själv för att inte bli förbannad.

När SJ släpper billiga biljetter och de är slut några minuter efteråt eftersom personer köper dem för att sälja vidare är det något som är fel. Det påminner om alla imperfekta marknader som skapar svarta marknader.

Det kan inte vara SJs uppgift att stödja den typen av marknader.
Självkritik och ändring är vad jag önskar av SJ.

2011 släpps SJs monopol på ett antal stäckningar.
Jag önskar ökad konkurrens redan nu.

Bilprovningsmonopolet

Nu börjar det bli hög tid att släppa in konkurrens på bilbesiktningsområdet. 

Sedan början av 1960 talet har AB Svensk Bilprovning haft monopol på obligatoriska kontrollbesiktningar. 

I Fjol utförde man  ca 4 miljoner kontrollbesiktningar. Ingen har förklarat varför detta måste sköta av ett monopol. SJ får inom något år full konkurrens. Apoteksbolaget ska konkurrensutsättas. 

Kanske ligger förklaringen i den speciella ägarkonstruktionen.

Hör här: Staten äger 52%, Bilförsäkringsföreningen har 12%, Motorbranschens Riksförbund har 12%, KAK har 5%,  Motorförarnas Helnykterhetsförbund har 5%, Motormännen har 5%, Svenska Bussbranschens Riksförbund har 3%, Svenska Taxiförbundet har 3% och Sveriges Åkerföretag har 3%.

Omsättningen i verksamheten var 2007 var cirka  1,5 miljarder kronor. 

Rörelseresultatet var 72 miljoner och resultatet efter skatter 37,7 miljoner kronor.  

Bolaget har ett synligt eget kapital på hela 701 miljoner kronor. 

Utdelningen brukar uppgå till cirka 5 miljoner kronor per år.

Att sälja Bilprovningen skulle säkert ge både staten och övriga aktieägare en en rejäl slant. 

I samma veva bör man konkurrensutsätta bilprovningsverksamheten i Sverige.  

Det finns mindre aktörer i glesbygd som säkert skulle kunna utföra kontrollbesiktningar effektivt och tryggt. Sen finns det stora drakar som norska Veritas och tyska  Dekra som säkert skulle kunna öka effektiviteten på marknaden. 

Det finns i vart fall ingen orsak till varför den situation som finns i dag ska behållas.