Värmdövallen AB, Värmdö kommun, Värmdö IF och ekonomin

Hänt i Värmdö
Bråket kring kommunens tilläggsborgen till bolaget Värmdövallen AB, som ägs av Värmdö IF kommer i ett nytt ljus. Man behövde ytterligare 11 miljoner kronor i borgen från Värmdö kommun för arbeten man beställt och inte hade pengar till. Irritationen var stor. När det gäller kostnaderna verkar man inte heller legat på latsidan.

När man läser bolagets årsredovisning för 2011, länk visar det sig att man kommit i konflikt med revisorn och bytt ut honom.

Bolaget, som enligt föreningen och Värmdö kommun är ideellt. Trots detta betalade man under 2011 ut ersättningar till VD och styrelsen på hela 461 799 kronor och till övriga anställda som kostade 508 237 kronor. De sociala omkostnaderna för detta kostade 210 697. Totalt kostade ledning och personal hela 1,18 miljoner. Ganska mycket kan man tycka.

Bolaget omsatte 2,21 miljoner kronor och gjorde ett rörelseresultat på 457,7 tusen kronor. Efter räntekostnader var resultatet 169 tusen kronor.


Nu meddelar bolaget att resultatutvecklingen för 2012 är dålig. Så dålig att man upprättat kontrollbalansräkning.

Bloggen undrar hur detta kan komma sig.
Förklaringen döljer sig inte enbart bakom det faktum att man inte kunnat ta ianspråk den borgen som Värmdö kommun ställde ut (på grund av att beslutet överklagades). Det finns andra förklaringar. Dessa borde både föreningen, Värmdö IF och bolaget, Värmdövallen AB offentligt redovisa.

Kommunal ekonomi: Dags för färre byråkrater och mer verksamhet

Sveriges kommuner och landsting ropar på högre statsbidrag till för "att säkra välfärden". Socialdemokrater och moderater söker övertrumfa varandra i sin iver att ge kommunerna mer pengar.

Är det rimligt?

-Det är rimligt att säkerställa den verksamhet som kommunerna har ansvar för inom bland annat vård skola och omsorg.

Tyvärr har allt för många kommuner en obalans mellan administratörer och utförare av verksamheten. På god svenska har man för stor byråkrati.

En krona i ena sidan av röret blir till allt för få ören verksamhet i andra sidan av röret.

I en artikel i dagens Svenska Dagbladet, länk, skriver Svenskt Näringslivs chefsekonom Stefan Fölster och Nina Sanandaji, vd för tankesmedjan Captus om detta. De skriver bland annat:

"I de slösaktiga kommunerna har utgifterna i viss utsträckning gått till simhallar, campingplatser, bowlinghallar och liknande, som Timbro nyligen visat. I stor utsträckning har dock pengar gått till mer byråkrati.

En studie från IFAU bekräftar att kommuner i snitt inte har använt ökade statsbidrag till att anställa fler inom barnomsorgen, skolan eller äldreomsorgen. Istället har antal tjänstemän svällt inom den centrala kommunala administrationen. Helt i strid med de argument som användes för expansionen." och fortsätter:

"De slösaktiga kommunerna är också de som har svårast att få budgeten att gå ihop i kristider, och det trots att staten sköter huvuddelen av de sociala skyddsnäten. I sämre tider använder de hellre osthyveln på anslagen till skolor och vård- enheter än att skära i administrationen."

Tyvärr finns det mycket sanning i vad artikelförfattarna skriver, men det finns inga incitatment för att trimma byråkratin. Det är sannolikt en av förklaringarna till den felaktiga utvecklingen. Den högsta kommunledningen sitter ofta långt ifrån verksamheterna och har lättare att se den centrala administrationens behov än verksamheternas. Köp-sälj organisationer har i vissa fall inneburit extra organisationssteg, dubbelarbete, oklara ansvarsförhållanden och lägre effektivitet. Vad effekten blivit för medborgarna, de som betalar vet vi inte.

I vissa kommuner har kommundirektörernas makt ökat på bekostnad av det politiska inflytandet. Effekten har inte sällan blivit bristande kostnadskontroll.

Det är dags att det skapas ett kommunalt effektivitetsindex så det går att jämföra olika kommuner och hur effektiva de är med våra skattemedel.

Det är ett viktigt underlag för att avgöra vem eller vilka man ska rösta på i nästa kommunalval.

Andra bloggar: den hälsosamme ekonomisten, marknadsliberalen, mitt i steget, Farmor Gun, ledarbloggen unt, ledarbloggen,

Kommunal ekononomi: social ekonomi skapar "value for the money"

I debatten om den kommunala ekonomin har det hittills diskuterats mycket om vilka verksamhetsanordnare som är mest effektiva. Debatten har polariserats kring å ena sidan egen kommunal drift och å andra sidan privat drift. Socialdemokraterna och fackföreningsrörelsen har i mångt och mycket motsatt sig privatiseringar, med vissa undantag.

Samtidigt finns den sociala ekonomin som en resurs. Frivilligarbetet ignorerades av socialdemokraterna och gjordes till framförallt kommunala uppgifter. Det var i många avseenden en olycklig utveckling. Det blev en återvändsgränd. Frivilliga och ideella organisationers arbete gjordes onödigt, bland till och med icke önskvärt. Lagstiftning blev viktigare än enskildas engagemang. Kostnaderna sköt samtidigt i höjden.

I debatten om den sociala ekonomin står socialdemokraterna för att underskatta dess kraft och effektivitet gentemot kommunalt drivna verksamheter. Å andra sidan står Alliansens partier för att underskatta dess kraft gentemot privat drivna verksamheter.

Båda positionerna är olyckliga.

Det är hög tid att föra in den social ekonomin och frivilligarbetet i debatten om "value for

the money" inom den kommunala sektorn. Det perspektivet har vare sig Svd, Timbro eller Sveriges kommuner och landsting tagit ännu.

Andra media: Svd, DN

Kommunal ekononomi: fokus borde vara "value for the money"

Debatten om kommunernas ekonomi fortsätter. I dag diskuterar en ledare i Svd om effektiviseringar inom den kommunala sektorn, länk.

Svenska Dagbladet menar i sin ledare att effektiviseringar inom även kärnverksamheterna, skola, vård och omsorg är möjliga. Man pekar på att kostnaderna ökar inom äldrevården.

Ändå få medborgarna inte mer service för det.

Det får inte bli så att kommunalpolitikerna blir de största motståndarna till en bättre service av det skälet att det krävs förändring som man är rädd för. När man läser Anders Knapes artikel i gårdagen DN, länk får man nästan den bilden. I en bloggpost i går kommenterar jag Knapes inlägg, länk.

Sveriges kommuner och landsting måste gå i frontlinjen för att skapa mer "value for the money". I kriskommuner måste effektiviseringar och fokus på kärnverksamheterna kunna vara mantrat.

Tyvärr finns få dokumenterade exempel på lyckade "turn arounds" inom kommunsektorn. Även här skulle Sveriges kommuner och landsting vara mer aktiva. Med den ståndpunkt man tagit i debatten verkar man vara mer intresserad av att fungera som kravmaskin. Fokus verkar mera vara på att få större bidrag från staten än på att utveckla verksamheten.

Fokus borde vara att skapa "value for the money" med en i grunden sund kommunal ekonomi.

Timbro och Svenska Dagbladet ställer hittills de viktiga frågorna i den debatten.

Svaren däremot lyser med sin frånvaro.

Så enkelt är det faktiskt Anders Knape

Thomas Idergård skrev en tankeväckande artikel om kommunernas ekonomi på DN debatt den 6 augusti, länk. I dag har ordföranden förs Sveriges kommuner och landsting, Anders Knape svarat, länk.

Föga förvånande anser Idergård att det går att spara. Han anser att kommunerna har möjlighet att spara upp till 20% av budgeten genom att fokusera på de lagstadgade uppgifterna. Anders Knape tycker inte att det är så enkelt.

Satsningar på fritid och kultur är frivilliga satsningar. Ibland är satsningarna iögonfallande. Man prioriterar fritid och kultur före vård av äldre och skolkvalitet. När man gör den typen av prioriteringar är det lätt att förstå Idergård.

I ekonomiskt kärva tider finns det anledning att ompröva värnandet av dessa kor. Vissa av projekten är som monument över kommunala politiker och deras egna intressen.

Är det till sådant som de kommunala medlen ska gå?

Principiellt har jag inget emot satsningar på fritid och kultur, men fokus måste vara klart. Jag kan se att fritid och kultur är viktiga områden. Frågan är bara hur dessa områden ska finansieras?

I en valsituation måste vård skola och omsorg måste prioriteras framför fritid och kultur.

När Knape säger att det inte är så lätt som Idergård säger är det ett varningens tecken. Politiker måste våga spara och fokusera i kristider.

Det är illavarslande att kommunalrådet Anders Knape inte inser att det är så enkelt.

Andra bloggar: Danne Norling, Peter Andersson,

Vilka kommuner har ordning på ekonomin?

Dagens Industri publicerade den 28 juli en lista på de  kommunerna som har bäst och sämst ekonomi.

Läs artikeln här

 

Bästa kommunerna är: Säter, Värnamo och Skellefteå.

Sämsta kommunerna är: Värmdö, Hofors, Jokkmokk.

På dödskallelistan finns Hallsberg.

Intressant läsning för dig som väljare.

Tidningen säger att de som är sämst kan bli bäst på 5-20 år om de bestämmer sig för det och vidtar krafttag.