Visar inlägg med etikett EU direktiv. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett EU direktiv. Visa alla inlägg

onsdag 11 februari 2009

Teledatalagringsdirektivet: en genomsnittlig svensk är farligare idag än förr

Mark Klamberg har återigen förtjänstfullt rett ut begreppen i en bloggpost.
Den dom som EU domstolen avkunnat om teledatalagringsdirektivet säger bara att direktivet har kommit till i laga ordning. Domen säger inget om direktivet bryter mot EU fördraget. Så det domslut vi har spelar ingen roll för den Svenska lagstiftningsarbetet. Det är värt att komma i håg.

Däremot kommer så småningom ett domslut i Tysklands författningsdomstol som avgör om direktivet strider mot artikel 8 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Den artikeln behandlar skydd för privatliv, familjeliv, hem och korrespondens. Den tyska domstolen har i avvaktan på ett slutligt beslut hindrat tyska myndigheter att tillämpa teledatalagringsdirektivet fullt ut. 
Domen från den tyska författningsdomstolen kommer däremot att vara central betydelse för det svenska lagstiftningsarbetet. 

Jag blir bekymrad av att läsa de förslag som finns polismetodutredningen.  Lägger man samman det förslaget med med de möjligheter som FRA lagen ger, innebär det en kraftig minskning av det område som omfattas av personlig integritet. Sannolikt kommer också antalet individer vars integritet blir kränkt att kraftigt öka. Polisen får större möjligheter å ena sidan, å andra granskas man i efterhand. Det är en oroande obalans

För min del ser jag inte att den genomsnittlige svensken har blivit farligare de senaste åren. Lagstiftningen däremot behandlar oss som om vi blivit farligare. 
Svensken är sannolikt vare sig mindre eller mera lagd åt terrorism nu jämfört med tidigare.
Detta oavsett vilken oro lagstiftarna känner.

I lagstiftningsarbetet borde statens kränkningar av integriteten kunna ske där tunga skäl talar för det. Det ska bara kunna ske i ett mycket begränsat antal fall. Reglerna ska vara tydliga och strikta. Lagen ska ge möjligheter till undantag från integritet och inte tvärt om. 

De möjligheter till mera generella kränkningar av integriteten som ges genom bland annat FRA lagen och polismetodutredningen är hot mot det vi kallar för en rättstat. Samhället blir inte säkrare för att storebror vet mer om dig. Däremot blir tilltron till staten hos medborgarna mindre. Denna obalans är farlig. 

De lagar som man försöker driva igenom i dag är exempel på reptilhjärnetänkande. Hotet efter 11 september aktiverade krav på skyddslagar. Flera av de lagar regeringen vill stifta går för allt för långt. Summan av alla förslag om integritetskränkande lagar förskräcker.  

EUs direktiv kring teledatalagringen skapades i en värld då alla var rädda för terrorister. Tyvärr var svensken Thomas Bodström en av pådrivarna. 

Det finns terrorister, men rättssamhället skyddar sig bäst genom att förbli öppet. Kontakten genom frihandeln och respekten för den personliga integriteten är garanter för att terrorister i det långa loppet för en hopplös kamp. Basen för att uppnå detta är demokratin.

Vi måste slå vakt om det öppna och tillitsfulla samhället.
Storbror måste inte se dig.

måndag 5 januari 2009

Liberaler i alla länder förenen eder

I Storbritannien har polisen börjat med att undersöka oskyldiga personers datorer på distans, rapporterar the Times. Metoden kallas för "remote search". Den har gjorts laglig genom ett EU-direktiv. 

Det krävs att liberaler och integritetsförsvarare sluter sig samman så vi för stopp på eländet, på på överstatlig nivå och på nationell nivå.

Liberaler i alla länder förenen eder ...

tisdag 19 augusti 2008

Grundlagsskydda internetanvändningen

Först i lagboken står grundlagarna och först bland grundlagarna står regeringsformen.
Andra kapitlet behandlar våra "Grundläggande fri- och rättigheter"
i §1, första stycket talas om yttrandefrihet, andra stycket om informationsfrihet och i tredje stycket  om mötesfrihet. 

Att tryckfriheten och de andra rättigheterna specificeras tydligt och lyfts upp som grundlagsskyddade har varit en lång process. En av de stora pionjärerna i detta arbete var Lars Johan Hierta som fick sin tidning Aftonbladet indragen vid 14 tillfällen under 1834-1838. 

När grundlagen omarbetades senast på 60 och 70 talet var pressfriheten i fokus. Informationsfriheten fokuserade på tidningar och böcker. Någon fri TV fanns ju inte i Sverige vid den tiden. Internet hade vi inte hört talas om, knappt datorer heller.

Nu börjar det bli dags att tydligt skriva in rätten till elektroniska sammankomster och elektroniskt interaktivt informationsutbyte. Detta måste bli en viktig fråga för den kommande grundlagsberedningen. 

Ett skäl till detta är att vi måste hindra det tokiga EU direktiv som just nu skapas att bli EU lag. Om detta nya direktiv går igenom skapas möjligheter för att stänga av människor från internet om de till exempel fildelat. 

Professorn Monica Horten är en av dem som beskriver effekterna av detta nya  tillägg till det sk "Telecom Package and copyright enforcement" där man försöker inskränka yttrandefriheten i EUs medlemsländer. 

Operatörerna ska om direktivet går igenom kontrollera innehållet i kablarna. 
Om Direktivet går igenom skapas stora möjligheter till att stänga av delar av internet på ganska otydliga grunder. Bakom direktivet ligger Franska intressen. 

Några som har engagerat sig mot detta nya tillägg till "telecom package" direktivet är: Jon Karlung som är vd för internetoperatören Banhof, Christoffer Fjelkner och Henrik Alexandersson. Det är viktigt att vi engagerar i denna viktiga fråga.

De nya tilläggen till "telecom package" är som att med lagens hjälp både sätta munkavle på folk och inte låta dem lyssna eller se. Direktivet blir någon form av sensorisk censur vad gäller allt som sker på nätet. Visserligen är direktivet inte tvingande, men det skapar möjligheter för länder att införa kraftiga begränsningar i våra medborgerliga rättigheter. 
Vi vet inte hur det kan missbrukas. Ta indragningsmakten för Lars Johan Hierta eller FRA lagen, de är exempel på sådant missbruk.

Därför bör användningen av internet bli grundlagsskyddad och inskriven i regeringsformen.