onsdag 11 februari 2009

Teledatalagringsdirektivet: en genomsnittlig svensk är farligare idag än förr

Mark Klamberg har återigen förtjänstfullt rett ut begreppen i en bloggpost.
Den dom som EU domstolen avkunnat om teledatalagringsdirektivet säger bara att direktivet har kommit till i laga ordning. Domen säger inget om direktivet bryter mot EU fördraget. Så det domslut vi har spelar ingen roll för den Svenska lagstiftningsarbetet. Det är värt att komma i håg.

Däremot kommer så småningom ett domslut i Tysklands författningsdomstol som avgör om direktivet strider mot artikel 8 i Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Den artikeln behandlar skydd för privatliv, familjeliv, hem och korrespondens. Den tyska domstolen har i avvaktan på ett slutligt beslut hindrat tyska myndigheter att tillämpa teledatalagringsdirektivet fullt ut. 
Domen från den tyska författningsdomstolen kommer däremot att vara central betydelse för det svenska lagstiftningsarbetet. 

Jag blir bekymrad av att läsa de förslag som finns polismetodutredningen.  Lägger man samman det förslaget med med de möjligheter som FRA lagen ger, innebär det en kraftig minskning av det område som omfattas av personlig integritet. Sannolikt kommer också antalet individer vars integritet blir kränkt att kraftigt öka. Polisen får större möjligheter å ena sidan, å andra granskas man i efterhand. Det är en oroande obalans

För min del ser jag inte att den genomsnittlige svensken har blivit farligare de senaste åren. Lagstiftningen däremot behandlar oss som om vi blivit farligare. 
Svensken är sannolikt vare sig mindre eller mera lagd åt terrorism nu jämfört med tidigare.
Detta oavsett vilken oro lagstiftarna känner.

I lagstiftningsarbetet borde statens kränkningar av integriteten kunna ske där tunga skäl talar för det. Det ska bara kunna ske i ett mycket begränsat antal fall. Reglerna ska vara tydliga och strikta. Lagen ska ge möjligheter till undantag från integritet och inte tvärt om. 

De möjligheter till mera generella kränkningar av integriteten som ges genom bland annat FRA lagen och polismetodutredningen är hot mot det vi kallar för en rättstat. Samhället blir inte säkrare för att storebror vet mer om dig. Däremot blir tilltron till staten hos medborgarna mindre. Denna obalans är farlig. 

De lagar som man försöker driva igenom i dag är exempel på reptilhjärnetänkande. Hotet efter 11 september aktiverade krav på skyddslagar. Flera av de lagar regeringen vill stifta går för allt för långt. Summan av alla förslag om integritetskränkande lagar förskräcker.  

EUs direktiv kring teledatalagringen skapades i en värld då alla var rädda för terrorister. Tyvärr var svensken Thomas Bodström en av pådrivarna. 

Det finns terrorister, men rättssamhället skyddar sig bäst genom att förbli öppet. Kontakten genom frihandeln och respekten för den personliga integriteten är garanter för att terrorister i det långa loppet för en hopplös kamp. Basen för att uppnå detta är demokratin.

Vi måste slå vakt om det öppna och tillitsfulla samhället.
Storbror måste inte se dig.

2 kommentarer:

Mark Klamberg sa...

Tack för att du uppmärksammade min bloggpost! Vill bara påpeka att mitt resonemang aktualiserade frågan om direktivet kan vara i konflikt med Europakonventionen, inte EU-fördraget.

stefan mårtensson sa...

Tack för förtydligandet och tack för många bra bloggposter.