tisdagen den 19:e augusti 2008

Grundlagsskydda internetanvändningen

Först i lagboken står grundlagarna och först bland grundlagarna står regeringsformen.
Andra kapitlet behandlar våra "Grundläggande fri- och rättigheter"
i §1, första stycket talas om yttrandefrihet, andra stycket om informationsfrihet och i tredje stycket  om mötesfrihet. 

Att tryckfriheten och de andra rättigheterna specificeras tydligt och lyfts upp som grundlagsskyddade har varit en lång process. En av de stora pionjärerna i detta arbete var Lars Johan Hierta som fick sin tidning Aftonbladet indragen vid 14 tillfällen under 1834-1838. 

När grundlagen omarbetades senast på 60 och 70 talet var pressfriheten i fokus. Informationsfriheten fokuserade på tidningar och böcker. Någon fri TV fanns ju inte i Sverige vid den tiden. Internet hade vi inte hört talas om, knappt datorer heller.

Nu börjar det bli dags att tydligt skriva in rätten till elektroniska sammankomster och elektroniskt interaktivt informationsutbyte. Detta måste bli en viktig fråga för den kommande grundlagsberedningen. 

Ett skäl till detta är att vi måste hindra det tokiga EU direktiv som just nu skapas att bli EU lag. Om detta nya direktiv går igenom skapas möjligheter för att stänga av människor från internet om de till exempel fildelat. 

Professorn Monica Horten är en av dem som beskriver effekterna av detta nya  tillägg till det sk "Telecom Package and copyright enforcement" där man försöker inskränka yttrandefriheten i EUs medlemsländer. 

Operatörerna ska om direktivet går igenom kontrollera innehållet i kablarna. 
Om Direktivet går igenom skapas stora möjligheter till att stänga av delar av internet på ganska otydliga grunder. Bakom direktivet ligger Franska intressen. 

Några som har engagerat sig mot detta nya tillägg till "telecom package" direktivet är: Jon Karlung som är vd för internetoperatören Banhof, Christoffer Fjelkner och Henrik Alexandersson. Det är viktigt att vi engagerar i denna viktiga fråga.

De nya tilläggen till "telecom package" är som att med lagens hjälp både sätta munkavle på folk och inte låta dem lyssna eller se. Direktivet blir någon form av sensorisk censur vad gäller allt som sker på nätet. Visserligen är direktivet inte tvingande, men det skapar möjligheter för länder att införa kraftiga begränsningar i våra medborgerliga rättigheter. 
Vi vet inte hur det kan missbrukas. Ta indragningsmakten för Lars Johan Hierta eller FRA lagen, de är exempel på sådant missbruk.

Därför bör användningen av internet bli grundlagsskyddad och inskriven i regeringsformen.

Inga kommentarer: