Lite om arv och äganderätt

Den kloka moderata riksdagsledamoten Maria Abrahamsson diskuterar på sin blogg om arvsrätten, länk. Hon menar att kusiner återigen bör få arvsrätt.
Detta är ett perspektiv i frågan om arv.
Ett annat är får de tvingade regler som finns för personer med barn. Laglotten som är hälften av arvslotten, dvs 25% av arvet vanligen.

Dessa två perspektiv som är viktiga. Den avlidne bör självklart ha rätt att disponera över sina tillgångar fullt ut både som levande och död. Att fullt ut förfoga över sina tillgångar både som levande och död är en viktig rättighet. Detta visar tydligt att staten respekterar äganderätten.

Å andra sidan bör familjen ha utökad arvsrätt framför staten. Allmänna arvsfonden fick förra året in över en halv miljard. Det är för mycket. Man kan inte annat än hålla med Maria Abrahamsson om att i ljuset av bland annat detta bör kusiner återfå sin arvsrätt.

Ny opinionsundersökning

Så var det dags för en ny opinionsundersökning, länk.
Den här gången är det DN/Ipsos, länk som publicerar. Både kristdemokraterna och centern är under 4 procentspärren.
Ett parti som kräver stödröster är ett stort problem för regeringen Reinfeldt.
Två partier gör att regeringen sitter löst. Det är närmast ett olösligt problem.

Socialdemokraterna minskar. Sannolikt beror detta på att man nu presenterar lite av vad man vill göra. Det är sällan ett framgångskoncept. I tystnaden ökar varje stort parti. När man presenterar politik däremot sjunker väljarstödet. En märklig, men tydlig sanning.
Detta drabbar nu socialdemokraterna. Socialdemokraterna under Mona Sahlin märkte detta tydligt. En tyst Sahlin, var opinionsmässigt ett bra Sahlin. Det var först sedan hon presenterat förslag som hon ifrågasattes. I socialdemokraterna är dessutom den inre oppositionen den besvärligaste opinionsmässigt. Det är den som drar igång mediadreven.

Socialdemokraterna gjorde enligt dem själva ett katastrofval 2006, med 34,5% av väljarstödet.
2010 beskrev man samma katastrof, men nu på nivån 30,66%.
Sannolikt kommer 2014 års val om partiet är "framgångsrikt" hamna mellan 30 och 35%.
En socialdemokratisk statsminister stödd av miljöpartister och vänstern kommer att ha det svagaste väljarstöd någon socialdemokratiskt ledd regering haft. Det är paradoxen socialdemokratin går mot.

Miljöpartiet är nu uppe strax under rekordsiffrorna, länk i opinionsundersökningarna. Partiet lyckas bättre i undersökningar än när det verkligen gäller.
Sverigedemokraterna är uppe i 5,8%.
Båda dessa partier finns egentligen inte i mittenfåran. De har funnit sina nischer.
Båda partierna kan hamna uppåt 10%.

I politikens mitten är det numera så trångt att det mer liknar ett svart hål. Partierna närmast sugs in där. Alliansregeringens budget verkar mer vara ett sätt att omöjliggöra för socialdemokraterna att behålla sina ståndpunkter. Vem som är slösa och spara av socialdemokrater om moderater blir mer en tillfällighet.

Ett parti som rimligen borde ge upp kampen om mitten är centern.
Ska man överleva krävs:
1) att man går åt höger ut och driver tydligt liberala frågor och
2)  levererar lösningar på högerkanten i den liberala fåran.

Partiet har allt för mycket talat om vad man vill göra. Leveranserna har blivit för små och kompromisserna för stora. Partiet har ett trovärdighetsproblem i många dimensioner.

En ny stabschef finns nu vid Annie Lööfs sida, Magnus Andersson. Han har kvalifikationerna för att kunna lyfta centern ur krisen. Frågan är bara om partiet internt är moget för de förändringar som Lööf/Andersson kan vilja presentera.

Centern är illa ute. Kanske till och med värre ute än kristdemokraterna. Det är svårare för centern att få moderata stödröster i dagens läge än kristdemokraterna. För att få stödrösterna krävs en tydlig trovärdig liberal linje. Det skulle kunna attrahera en del moderata röster på högerkanten.

Kristdemokraterna har levererat. Problemet i deras fall är: till vem och varför?

Man har flörtat med snart sagt alla konservativa grupperingar. Samtidigt är den naturlige kristdemokratiske kärnväljaren en något äldre man eller kvinna stabilt förankrad i kristenheten, oftare på den frikyrkliga kanten.

Som tydligare profilerat pensionärsparti på samma värdemässiga grund skulle partiet också ha framgång. Problemet verkar vara att partiledningen inte riktigt vill satsa på det säkra och kanske tråkiga kortet. Vem minns inte kristdemokraternas mycket underliga valaffischer förra valet?

Jan Björklund överlever kanske till 2014 års val. I annat fall lär han få byta jobb efter nästa val. Partiet känns trött, men har överlevt som skolparti.

För moderaterna blir valet 2014 mer en fråga om hur bra eller dåligt det går för andra partier. Samtdigt tar den moderata ledningen det säkra före det osäkra och startar en maratonmobilisering nu, länk. Någonstans runt 30% av väljarna lär lägga sin röst på partiet. Det spelar inte så stor roll vad man gör.
Det gäller i stället att undvika katastrofer.

Den lokala bloggkollegan Deshira Flankör uppdaterar lay-outen

Hänt i Värmdö
En av moderaternas "coming persons" är Deshira Flankör.
Hon bloggar understundom under sina "Tre Kronor", länk. Hon har nu fräshat upp designen på sin blog

Vi noterar att presentationen av henne i högerkanten numera är närmare 58 centimeter lång. Det krävs att man scrollar ett antal gånger för att kunna läsa om hennes förtjänster och grundläggande ideér. Det råder ingen tvekan om att hon tar sig själv på mycket stort allvar.

Vad denna blogg finner direkt stötande är att hon i sin bloggroll inte plockat bort den tragiskt bortgångne Jonny Munkhammar. Det är slarvigt.
Denna blogg hoppas på en snar ändring på detta

Tv4 Skops senaste opinionsundersökning

Så har TV4/Novus släppt sin senaste opinionsundersökning, länk, länk, länk, länk, länk. Undersökningen är gjord mellan den 30 juli och 26 augusti.
Nu är två partier utanför riksdagen, centern och kristdemokraterna.

För kristdemokraterna är detta ingen förändring. Det är faktiskt normalsituationen.
Partiet har inte ett väljarstöd så att man får plats i riksdagen. Så enkelt är det. Partiet däremot agerar som om det regnar.

Man verkar mena att räddningen är stödröster från väljare som annars skulle röstat på moderaterna. Det har fungerat i två val. Sannolikt fungerar det inte en gång till. Partiets politik är mycket oklar. Nedslagen blir i frågor av ganska marginellt intresse för väljarna.

En av de få vägarna ur krisen är en konsekvent och ganska hård profilering av partiet som de äldres parti. Då krävs också ett partiledarbyte. Alf Svensson som partiledare, med två aktiva vice ordföranden skulle kunna fungera.

Centern har förlorat momentum.
Den 23 september förra året valdes Annie Lööf till partiledare. Förhoppningarna var stora på henne. Hon var ung och mycket lovande.
Sedan har hennes framträdanden i media inte riktigt fungerat.
-Varför är svårt att säga.

Någon skulle tala om att ett moment av personlig tyngd saknas. Sannolikt är det i hennes fall mer av en framtoningsfråga än något annat. Det krävs sannolikt träning och rätt tillfälle att vända mediebilden. Det är svårt, men inte omöjligt.

Göran Persson gick genom ett tv program från att vara Buffel-Persson till att bli Mys-Persson, så det går. Tyvärr har man bara en chans Håkan Juholt försökte hos Fredrik Skavalan. Han gick från dålig till usel och därefter ridå.

Det är inte Lööfs fel enbart att centern sakta tynar bort. Det är en en lite längre trend. Det handlar om att inte leverera och att inte behålla trovärdigheten. Här är miljöfrågorna och integritetsfrågorna två exempel. Centern måste fundera på både budskap genomförandeförmåga. Annars riskerar man att bli världens rikaste parti utan plats i ett parlament, dvs närmast bli en NGO.

Moderaterna och socialdemokraterna fungerar i samklang med opinionen. Sannolikt kommer de att vara jämnstora vid nästa val.

Det är inte en stor framgång för socialdemokraterna. Det är egentligen ett misslyckande. För moderaterna är det tvärt om. Man har lyckats att gå från att vara ett marginalparti till att attrahera 30-35% av väljarna. En utveckling på bara något tiotal år. Imponerande. Samtidigt finns det en risk att moderaterna överskattar sin väljarpotential. Den är inte 40%. Man lär sannolikt aldrig uthålligt attrahera mer än en tredjedel av väljarna. Då gäller det att inte urvattna budskapet i ambitionen att attrahera fler än vad som är realistiskt.

Ny opinionsundersökning

Ny opinionsundersökning från Aftonbladet/United Minds, länk.

Rubriken är inte oväntat kris för Reinfeldt i Aftonbladet.
Samtidigt är det ett helt annat faktum som blir tydligt:
Sverigedemokraterna ser ut att bli vägmästare även efter valet 2014. Sannolikt starkare än 2010.
I denna väljarundersökning får partiet 8,4%. Då är man faktiskt tredje största parti i Sverige.

Den väsentliga frågan blir i stället hur kommer socialdemokraterna och moderaterna att ställa sig till sverigedemokraterna och deras politik när ett valresultat är klart på valnatten 2014?

Moderaterna tar tillbaka Schlingmann

Per Schlingmann byter jobb, länk, länk, länk.
Den närmast geniförklarade mannen bakom de "nya moderaterna" går tillbaka till partiarbetet.
Ett klokt beslut.

Schlingmann är en av svensk politiks skarpaste hjärnor. Nu är han tillbaka där framgångsresan började i det moderata partikansliet. Detta kommer att stärka moderaterna i valet 2014. Samtidigt skapar man ett nytt jobb för Schlingmann i moderatena. Så han går inte tillbaka till att bli partisekreterare. Han blir något mer. Redan här märker man att just, spindoktorn, är tillbaka.

Det blir allt mer av match 2014. Fokuseringen hos de två stora partierna blir tydligare.

Hänt i Värmdö
Nu har nomineringskommitten i Värmdömoderaterna bestämt sig för vilken process man ska ha för att utse ny komunstyrelseordförande. Processen man valt är en utdragen variant. Så här ser den ut:

"Maj Nomineringskommittén arbetar med att ta fram en kravprofil, d v s en bild av vad det

är för person vi söker, vilka erfarenheter som är önskvärda, egenskaper etc

15-22 maj Nomineringskommittén ringer alla KF-ledamöter och ersättare för personlig intervju i

syfte att hämta in synpunkter på bl a kravprofil, pejla av eget intresse för rollen samt

hämta in eventuella förslag på lämpliga personer.

1 juni Föreningsmöte. Nomineringskommittén bjuder

in till diskussion: hur ser medlemmarna på rollen som KSO, vad förväntar man sig, vad

ser man för typ av person, vilka erfarenheter är önskvärda etc

Juni Intervjuer med potentiella kandidater

Ev ytterligare medlemsmöte. Detta beror på hur processen fortskrider.

13 aug Nomineringskommittén presenterar sitt förslag i ett utskick till KF-gruppen samt till

alla medlemmar

20 aug Föreningsmöte för alla medlemmar direkt åtföljt av M-grupp. Först diskuteras

förslaget på föreningsmötet och föreningen fattar beslut om vilken kandidat man

skulle vilja se i den aktuella rollen. Efter detta gör de ordinarie KF-ledamöterna

(alternativt de ersättare som ska tjänstgöra på kommande KF-sammanträde) det

formella valet.

29 aug Kommunfullmäktige väljer nytt kommunalråd, tillika KSO"

I Nacka blir det klarare om vem som efterträder Erik Langby

I Nacka anmäler riksdagsmannen Mats Gerdau att han kan ta över efter Erik Langby, länk.
Mycket talar för att just Gerdau blir ny kommunstyrelseordförande i Nacka.

Sannolikt kommer inte processen att ske utan strid, men mycket talar för att Gerdau kommer att stå som slutgiltig segrare. På många sätt är det det ett naturligt steg för honom att återvända till kommunalpolitiken.

Att vara kommunstyrelseordförande är operativt och man kan se resultat av det man gör. Det skiljer sig radikalt från riksdagsmannajobbet. Så valet mellan posterna är enkelt för en politiker som vill åstadkomma något.  I Gerdaus fall sammanfaller hans intresse med att Sofia Arkelsten lämnar uppdraget som partisekreterare för moderaterna. Enligt uppgifter till bloggen har Gerdau varit nära lierad med Arkelsten.

Mats Gerdau fick i riksdagsvalet 2010 183 personröster.
Som kommunstyrelseordförande slipper han vara med att kämpa i den som det väntas mycket hårda kampen om vem som ska får stå på riksdagslistan för moderaterna. Som moderat och kommunstyrelsordförande kan han vara relativt säker på att sitta kvar på sin post efter valet 2014 nästan oavsett hur det går för moderaterna.

I Värmdö kommun är det osäkrare än någonsin om vem som blir ny kommunstyrelseordförande

Nallen lufsar vidare

Hänt i Värmdö
Kommunstyrelsens ordförande Lars Erik "Nallen" Alversjö slutar.
Som bloggen tidigare rapporterat om har Alversjö övervägt att lämna sina uppdrag under en tid.
"Nallen" offentliggör sitt beslut i ett brev till medlemmarna i moderaterna på Värmdö i dag på eftermiddagen.

En nomineringskommite kommer att utses den 7 maj som kommer att förbereda valet av ny kommunstyrelseordförande inom moderaterna. Hur frågan ska hanteras inom den styrande koalitionen är ännu inte bestämt.

Ny opinionsundersökning

Opinionsundersökningsinstituet SKOP publicerar en ny väljarbarometer, länk i dag, länk, länk, länk, länk.

Sedan valet 2010 har de två största partierna, moderaterna och socialdemokraterna ökat sin andel av väljarkåren från 60,8% till 65,9%. Två tredjedelar av alla väljare finns alltså hos två partier.

I valet 2002 stod dessa partier för 54% av väljarkåren. Alla övriga partier marginaliserats sakta, men säkert. Det kvittar egentligen om de finns till höger eller vänster. Det finns egentligen ett undantag och det är Sverigedemokraterna som verkar ha etablerat sig som vågmästarparti. Man ligger ganska stabilt kring 6%.

Miljöpartiet har tappat fart och är på väg mot 2010 års valresultat. Från toppnoteringen opinionsmässigt i höstas på 11,6% är man nu nere i 8,9%. 1,6% bättre än 2010 års val. Man syns och hörs inte mer än stödpartierna inom Alliansen. Katastrofpartiet framför alla andra är Kristdemokraterna. Nu är man nere på 2,9%, att jämföra med 5,6% vid valet 2010. Krismedvetandet hos kristdemokraterna är i det allra närmaste obefintligt. Sannolikt är partiet ett före detta riksdagsparti mycket snart.

Centern har inte fått någon Annie Lööf effekt, länk. En otydlig Maud Olofsson har efterträtts av en lika otydlig Lööf. Man har egentligen inga resultat att visa upp. När det kommer till kritan får man vika sig.

Moderaterna seglar fortfarande vidare på framgångsvinden från valet 2010. Socialdemokraternas uppgång gör att man nu är i nivå med valresultatet 2006. Mycket kan fortfarande hända i styrkekampen mellan de två stora. Ett verkar säkert tillsammans tar man allt mer av väljarna.

Den fördel moderaterna har är att man visar regeringsduglighet och att väljarna vet vad man tycker. Radarparet Reinfeldt Borg säljer fortfarande.
Socialdemokraterna har fortfarande inte sagt något om vad man vill. Man riskminimerar och håller tyst. Sannolikheten för att väljarna lämnar partiet om man tycker något tydligt är större än om man stilla tiger still. Precis som Mona Sahlin gjorde under perioden 2006-2008. Då gick partiet fram från 2006 år valresultat på 34,8% till 42,5% i september 2008. Tystnad hette framgångskonceptet då. Det är först under senhösten 2008 som siffrorna börjar vika. Detta sammanfaller med spekulationerna om att man skulle inleda ett samarbete med vänstern och att man börjar presentera sin politik.

Farhågorna om en förestående Allianskatastrof är överdrivna. Samtidigt är utmaningarna större än på länge. Som sittande regering måste man skapa vinnande visioner och politik. Här är regeringen svagare än vad man varit tidigare. Alliansregeringen räddades 2010 av en dålig opposition. En sådan gåva lär man inte få ett val till. 

Exit Arkelsten

Partisekreteraren Sofia Arkelsten har inte rosat marknaden. Förmodligen har hon velat väl, men det har blivit fel i alla fall. Gång på gång har hon kommit tillkorta i jobbet. Visst, det var ingen lätt uppgift att efterträda framgångsmannen Per Schlingmann. Under fyra år uträttade han underverk.

Arkelsten själv ansåg sig mogen för större uppgifter än som riksdagsman och gav tydligt uttryck för det internt inom moderaterna. Minister, kunde vara en möjlighet. Fredrik Reinfeldt valde att befordra henne till partisekreterare. Nu tar Fredrik Reinfeldt också sitt ansvar och avskedar henne.
Ett riktigt beslut. Hon klarade inte jobbet. Så långt borde det vara okomplicerat.

Ett ny kraft i form av kommunalrådet i Örebro Kent Persson har rekryterats. Även om Persson är en doldis i rikspolitiken vet vi att han har betydande kompetens och kunskap om sociala medier. Denna lär behövas in nästa val. Persson har en blogg, länk med högt läsvärde. Hans ledarskap är tydligare och mera kraftfullt, länk än Arkelstens som inte riktigt har respekterats. Hon har upplevts som allt för mycket av en lättviktare.

Med Persson som partisekreterare lär den moderata partiledningen ha stärkt sin pondus. Om moderaterna ska vinna 2014 års val krävs enhetlighet, mobilisering och disciplin. Dessutom måste sannolikt politiken justeras något mera åt höger för att inte förlora traditionella moderata kärnväljare. Här kan Persson vara en tillgång. Han är en produkt av de nya moderaterna men förstår samtidigt att varumärket måste utvecklas, länk. Om han tänker öppna en dialog med miljöpartiet när centern och kristdemokraterna framstår som osäkra kort återstår att se. 

Nya opinionsundersökningar

Nu kommer en ny opinionundersökning, länk, länk, länk, länk.
Föga förvånande ökar socialdemokraternas partisympatier med alliansen minskar. Kraften i socialdemokraternas uppgång är stark. 9% på två månader. Lite starkare än man kunde ana.
Uppgångar till följd av partiledarbyten är legio för socialdemokratin. Både Håkan Juholt och Mona Sahlin hade sådana. Samtidigt är det värt att komma ihåg att en partiledare för ett stort parti som håller tyst  får bättre opinionssiffror än den som kommunicerar ett budskap.
Både Mona Sahlin, under sin första tid som partiledare och Carl Bildt, under sin tid i Kosovo visar på detta. Vad som sker uthålligt är det intressanta. Vi vet ännu så länge väldigt lite om vilken politik som socialdemokraterna har.

Samtidigt är det en smula oroande att regeringen inte riktigt ser allvaret. Gårdagens lagrar är inte detsamma som framtidens segrar. Det gäller även för regeringen att presentera uthålliga lösningar på dagens problem. Ungdomsarbetslösheten är ett av dessa problem. Integritetsfrågorna och skatterna är andra viktiga frågor där regeringen inte levererat tillräckligt.

Socialdemokraterna har faktiskt en än svårare uppgift. Deras budgetförslag i vår kommer att visa på om de har en långsiktigt förmåga att utmana regeringen. Regeringen lägger sin vårproposition den 16 april. Efter detta vet vi mer om vilka frågor som kommer att skilja blocken åt och hur opinionen reagerar på detta

Dåligt genomslag för moderat politik

Svenska Dagbladet har kartlagt hur moderatledda kommuner klarat att lägga sänka skatterna, länk. Resultaten presenteras i en artikel i dagens Svd. Det visar sig att enbart häften sänkt skatten sedan 2007. Den genomsnittliga kommunalskattesatsen har inte förändrats sedan 2005. Fortfarande är kommunalskatten 31,6 i genomsnitt. 


Detta visar att framförallt de med mindre inkomster inte fått större möjlighet att själv styra över sina pengar. Ett dåligt genomslag för bra moderat politik skulle man kunna säga.


Erik Bengtzboe, ordförande i Moderata ungdomsförbundet, Muf säger i samma artikel i Svenska Dagbladet.  "Att varje moderat kommunledning har ett ansvar att göra allt för att sänka skatten."


Inför moderaterna kommundagar i Örebro är detta viktig information. 
Nu gäller det för de moderata kommunalråden att agera.

Maria Abrahamssons namn ska läggas på minnet

Den tidigare ledarskribenten i Svd och numera riksdagsledamoten för moderaterna skriver en viktig debattartikel i Expressen, länk, länk.

Hon pläderar för ökad öppenhet, göra det lättare att skapa ägarlägenheter och avskaffande av värnskatten.

Sannolikt ser vi i henne en av de starka kandidaterna att efterträda Fredrik Reinfeldt som partiordförande och som sannolik statsminister när det är dags för det.

Moderaterna just nu

Peter Wolodarski var den unga journalistiska stjärnan som fick ansvaret för ledarsidan på DN. Någon har sagt att det bästa sättet att döda en författare är att ge honom Nobelpriset.

I Wolodarskis fall verkar redan ledarrollen på ledarsidan vara tillräckligt för att förlora skärpan. I ett ledarstick kring moderaternas kommundagar talar han om "mätta moderater" och att "högmod går före fall" länk. Inte något av detta utstrålas av moderaterna. Snarare är detta projektioner som har med Wolodarski själv att göra.

Problemet för moderaterna har i stor utsträckning att göra med svaga partners. Moderaterna är fortfarande i en uppåtgående trend. Det som rapporteras från Karlstad motsäger inte detta.

Det mina moderata karameller, länk tar upp är mer centralt. Finns det utrymme för tusen blommor att blomma inom moderaterna, länk ?. Om det finns det är potentialen stor framöver.

En som tar chansen att framföra sina åsikter på moderat grund är svenskt näringslivs vd,

Urban Bäckström, länk. Hans utgångspunkt är intresseorganisationens. Det gör att man inte sväljer resonemangen utan att ha tänkt efter några gånger. Urban Bäckströms resonemang om att slå ihop finansinspektionen och riksbanken har vissa poänger. Trots detta vore det bättre att höja kompetensen hos inspektionen först.

I Karlstad fick partisekreteraren Sofia Arkelsten sin första stora möjlighet att blomma ut. Hon blir genom att inte vara en robot, inte ofelbar utan av kött och blod och med en tydlig känsla en stor tillgång.

I jämförelsen med Carin Jämtin vinner Sofia klart. Inte nog med det hon tillför flera dimensioner som Reinfledt Borg saknar.

Peter Wolodariski däremot borde fundera på mitt och ditt.

Ny opinionsundersökning

SKOPs senaste väljarbarometer pekar bara på att läget är stabilt, länk.

Moderaterna ligger i en korridor mellan 30 och 35%. Kristdemokraterna och Centern pendlar kring 4% spärren. 1,5-2,5% över det ligger folkpartiet.

Socialdemokraterna ligger och pendlar kring 30% strecket. Vänstern ligger kring 4%. Miljöpartiet ligger i en korridor mellan 7 och 10%.

Sverigedemokraterna ligger mellan 5-8%.

Den enda spännande förändringen rent politiskt är att miljöpartiet genomför en omprofilering åt mitten. Om ett av de borgerliga partierna faller ur kommer man sannolikt att regera borgerligt.

Socialdemokraterna, länk trodde att det räckte med att byta ut Mona. Det gjorde man. Det räcker inte med en Håkan. Nu krävs det en annan politik. Den har ingen sett röken av ännu. Så det finns inget skäl för väljarna att göra något annat än att rösta på alliansen.

En klok vänsterman eller kvinna hade riktat in sig på valet 2018. Först då finns det ett öppet möjlighetsfönster. Reinfeldt och Borg lär fortsätta regera landet både kompetent och klokt över valet 2014. Därefter kommer förändringarna i moderaterna. Att som Borg och Reinfeltd hålla fast vid arbetslinjen är briljant, länk. Att som herr Juholt raljera över jobb är ingen framgångsmedicin, länk. Om Anders Borg mera konsekvent börjar markera borgerliga kärnvärden som utbildning och bildning kan sannolikt detta att ytterligare stärka moderaterna, länk.

Orosmolnen finns bland de små partierna. Om kristdemokraterna och centern ska överleva krävs nya ledare.

Nej är ingen bra skapande strategi

Att säga nej till reformer som skapar fler jobb är ingen bra strategi. Moderaternas partisekreterare Sofia Arekelsten visar på att socialdemokraterna inte har ett eget offensivt program för att skapa jobb, länk.

Nej till:

• sänkt restaurangmoms
• RUT-avdraget
• halverad arbetsgivaravgift för ungdomar

Skapar inte nya jobb.

Almedalsveckan 2010: Bilden av den ofelbare och arbetsamme Reinfeldt mejslas fram

Nu har det börjat här i Almedalen.

Bloggen är på plats.

Riksdagskandidaten och CUF ordföranden har ett digert program framför sig. I samtal med bloggen nämner han att han ska medverka i 30 paneler.

I vimlet träffar bloggen gamle näringsministern Björn Rosengren som laddar upp inför några dagar av mingel och några deltaganden i seminarier. Det är många som är här. En annan som kommit hit i år igen är den snart avgångne centerriksdagsledamoten Lennart Levi som trots sin ålder är den intellektuella vitaliteten själv. Detta är bara några av de bekanta ansikten som bloggen nickar till eller växlar några ord med.

Dagens huvudperson Fredrik Reinfeldt låter sig intervjuas av journalister, medan hustrun finns i bakgrunden på hotellet. Det mest intressanta med Reinfeldt och då talar vi faktiskt statsminsiterparet Reinfeldt är bilden av dem som håller på att mejslas fram.

Han talar om att barnen och tystnaden börjar bli det viktigaste på fritiden. Tidningen resumés Almedalsnummer innehåller en allmogebild av statministerparet. De "Lutheranskt" hårt arbetande verkar vara överskriften. Hustru Filippa kommer nog att synas mer i denna valrörelse än i förra. Paret Reinfeldt ger nog många rätt vibrationer.

Medieproffsen runt statsministern vill förmedla bilden av den lågmälde som kan bita ifrån när det behövs. Detta är den mediala stylingen av statsministern och hans fru i valet. Inga hårda kanter att fästa sig mot.

Den historiska parallell man verkat vilja frammana är Axel Oxenstierna 1583-1654, länk. Han är en av de mest dugliga svenskarna genom århundrandena. Reinfeldt är dock helt utan Oxenstiernas adliga överhäng. Fredrik från förorten spelar i stället på medelklassen från Täby. Det hade kanske Oxenstierna också gjort om han verkat i Reinfeldts århundrade.

Reinfeldt blir skapad till den store "Spara" och det lär inte vara någon hemlighet som är "Slösa" i sammanhanget. Får se hur de andra partiledarna kommer att stylas medialt under veckan.

Strategin är den säkra. Den bygger på en politikerbild som inte bara är sympatisk. Enbart de ofelbara ska engagera sig. Det samhället tror jag ingen i grund och botten vill ha. Samtidigt får det inte finnas någon möjlighet att ens ana möjligheten av en repa. Då kan det vara kört. Integritetsfrågorna är en sådan för Reinfeldt. Samtidigt, ett val mellan Reinfeldt och Sahlin är inte ett val mellan pest och kolera. Det är ett lätt val till fördel för Reinfeldt, men det finns faktiskt fler alternativ. Mera levande och karismatiska politiker kan gynnas av denna strategi

Andra medier: DN, SvD, Expressen,

Andra bloggar: Henrik Alexandersson, Sagor från livbåten, Anna Troberg, Christian Ottosson, Tokmoderaten, Magnus Andersson, Farmor Gun,

Nu publicerar moderaterna sin kommunvalsedel

Hänt i Värmdö

Så här ser moderaternas lista ut till kommunfullmäktige. Här är de 25 första namnen.

1 Lars-Erik Alversjö
2 Monica Pettersson
3 Göran Jansson
4 Peter Frej
5 Marie Bladholm
6 Camilla Lien
7 Elisabeth Dingertz
8 Johan Hedberg
9 Affi Stork
10 Hans-Ove Görtz
11 Malin Bellander
12 Deshira Flankör
13 Lars Melin
14 Erik Pettersson
15 Mickael Sjökvist
16 Cecilia Lindberg
17 Jonas Nilsson
18 Nasim Mir
19 Bengt Jonshult
20 Ann Fylkner
21 Eleonore Peters
22 Björn Ulfvin
23 Gunnar Ritter
24 Irene Ulfvin
25 Sven-Gunnar Haglind

Bloggen noterar.

Att Marie Bladholm finns på 5:e plats. En kompetent och ung kvinna som lätt hade kunnat placeras ännu högre.

Hans-Ove "Greven" Görtz placerades på en 10e plats. Det innebär att han kommer att bli en av de tyngsta namnen bland moderaterna.

Årets bubblare är Deshira Flankör som placerar sig på 12e plats.

Erik Petterson hamnar däremot på 14e plats. En förflyttning nedåt.

Kommunfullmäktiges ordförande Per Naess finns inte med bland de första 25 namnen. Det är sannolikt en tydlig markering om att han kommer att försvinna ut genom bakdörren.

Göran Jansson som lämnat politiken håller dörren öppen för en come-back genom att acceptera att stå på 3e plats.

Prästen Mats von Rothstein försvinner däremot från fullmäktige. I vart fall som moderat.

Populära moderater från länet och Värmdö

Moderaternas provvalsresultat till riksdagen är nu offentliga.

De presenteras översiktligt, med en god lay-out och hög transparens. Det ska moderaterna ha credit för.

Högst upp på populartitetslistan för Stockholms län står inte helt oväntat, Fredrik från Täby. Ni vet statsministern. Det var en lågoddsare.

På 11 plats kommer intergritetsdebattören och ivraren Karl Sigfrid. Det känns bra.

Att Göran Petterson som drivit FRA lagen hårt hamnade på 7 plats känns däremot mindre bra.

Rune Wikström från Möja lyckades komma på 16e plats.

Att liberalen Jonny Munkhammar hamnade först på en 17e plats är synd. Han är värd en bättre placering.

På 45 plats hamnar den havererade kommunstyrelseordföranden Jonas Nilsson från Värmdö. Det är märkligt att han är Värmdös näst populäre moderate politiker internt.

Mary Jensen från Österåker hamnade tyvärr först på plats 51. En integritetsivrare som henne är värd en högre placering.

Värmdös ekonomiminster Göran Jansson, hamnade på 54 plats. Han är tätt följd av den numera förmodat falske greven och ordföranden för Värmdömoderatern Hans Ove Görtz som hamnade på plats 55.

I Stockholms stad är det tre kvinnor i toppen. De är: Beatrice Ask, Lena Liljeroth Adelsson och Maria Abrahamsson. Kul att nykomlingen Abrahamsson placrade sig så högt upp. Hon är ett högkompetent tillskott för moderaterna i riksdagen.

Sofia Arkelsten och Anna König Jerlemyr tog platserna 5 och 6. Det känns glädjande att två unga och framåt kvinnor hamnade högt upp.

På 43 plats hamnade konfliktexperten Michaela Friberg Storey. Det är en högkomptetent kandidat ganska ung kandidat med tunga internationella meriter. Hon borde vara värd en uppflyttning.

Sammanfattningsvis känns provvalresultaten från Stockholms stad mera spännande. Könsbalansen är dessutom bättre i staden. Nu får vi se vad nomineringsstämmorna säger.

Andra bloggar: Politikerbloggen