Jag var på ett boksläpp i går. Lite spännande var det.
På minglet före diskussionen blev jag varse att många tillhörde gamle SAS-chefen Jan Carlzons gäng. Det nätverk han skapade runt sig är levande, fortfarande än i dag. Carlzzon började på SAS 1981, som koncernchef. 1993 blev det exit. En av anledningarna var att förslaget om att slå samman SAS med bland annat SABENA inte blev verklighet.
Som chef etablerade och omsatte han idén om service och kundbemötande som nyckeln till framgång. Det fungerade.
Carlzon själv är 67 år i dag. Männen som minglade befann sig i åldern 55+.
Ja, det var framförallt män som minglade.
Boken hette: Demokratins förfall. Den var skriven av Lars Boisen och Karl-Erik Norrman. Jag ska något senare ge mina synpunkter på den. Av de 40 talet människor som diskuterade boken var huvuddelen marknadsförare. Den egna politiska erfarenheten lyste för många med sin frånvaro. Spännande i sig.
En av debattdeltagarna gjorde ett inlägg som jag tog med mig hem.
Han tog sin utgångspunkt en invandrares ord. Invandraren var René Decartes. Han flyttade till Stockholm inbjuden av drottning Kristina.
I mitten av 1600 talet formulerar han tidsandan i orden: Cogito orgo sum (jag tänker alltså lever jag). Debattdeltagaren sa att dagens tidsanda kan uttryckas i orden: Video ergo sum (jag syns alltså lever jag).
Vi kommer tillbaka till att politiken erbjuder bara ett fåtal människor möjlighet att synas.
Vi kan jämföra det andra områden som lyckats attrahera människor. Där har man skapat utrymme för en stor mängd människor att synas. Jag har kommenterat fenomenet i en tidigare blogpost.
Hur kan politiken i Sverige skapa möjligheter för medborgarna att synas?
Det är en del av politikens stora dilemma. Politik är i dag upplevs av många som lyssnandets konst. En konstart på utdöende.
Vi varken vill eller har tålamod att göra det.
Under dagen blir det klart att Peter Wolodarski blir ny politisk redaktör på DN. Ska bli kul att se vilken infallsvinkel han har på detta demokratins problem.
Andra som kommenterar: Ledarbloggen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar