Vad händer egentligen med ACTA?

Enligt Johan Axhamn, jurist och anställd på regeringskansliet är det ingen risk för att det så kallade ACTA avtalet kommer att innebära ändringar i Svensk lag, länk.

Samtidigt som Axhamn vill blåsa faran över är de Europeeiska internetleverantörerna oroliga.

De skriver så här, länk: "EuroISPA calls again on European institutions to ensure that no measures could be proposed that could lead to

graduated response, criminal sanctions, US-style notice and take down and, indirectly, generalised monitoring of

Internet traffic and services.

Creating liability for intermediaries goes against the E-Commerce Directive. Failures to respect this approach

undermines legal certainty for Internet intermediaries and puts in danger consumers’ fundamental rights such as

privacy and freedom of expression whilst spoiling innovation and distorting competition."

Oron för att friheten på nätet hotas är befogad. Axhammars avsikter genom exempelvis hans inställning i IPRED frågan gör honom föga trovärdig.

En läcka från Holland indikerar att det finns stor anledning till oro, länk. Att det sedan finns ett antal länder som vill mörklägga innehållet i avtalet gör inte oron mindre. Michael Geist skriver om detta, länk:

"New ACTA Leak: U.S., Korea, Singapore, Denmark Do Not Support Transparency".

En ohelig allians där bland annat Danmark ingår vill inte ge full öppenhet om vad ACTA avtalet innebär. Klart att man blir orolig.

När det gäller IPRED lagen skrev nämligen samme Axhamn en debattartikel i Expressen tillsammans med Cecilia Renfors. Då lät det så här: "Eftersom omfattande intrång i de rättigheter som upphovsrättslagen ger är ett betydande hinder för utvecklingen av de lagliga nättjänsterna har vi ansett att – utöver de åtgärder som rättighetshavare och nättjänster själva måste vidta – internetleverantörer ska kunna åläggas att medverka till att intrång i upphovsrätten upphör."

Man kan konstatera att intrången är hindret för att det utvecklas lagliga tjänster. Detta är som alla förstår en ren tankevurpa. Det är ju precis tvärt om.

Renfors och Axhamns lösning i samma debattartikel är enkel: "Vårt lagförslag innebär att en internetleverantör ges en lagenlig rätt och skyldighet att säga upp ett abonnemang som har använts för att systematiskt begå upphovsrättsintrång genom att utan rättighetshavarnas samtycke eller stöd i lag tillgängliggöra upphovsrättsligt skyddat material."

Den naturliga lösningen vore annars att marknaden själv fick hantera detta. På så sätt skulle maximal nytta för ett så stort antal som möjligt uppstå. Genom att inskränka upphovsrätten och tillåta fildelning minskar inte intäkterna. Det är i stället en anpassning till en situation där det inte längre är möjligt praktiskt hålla gränserna där man i dag gör.

Då skapas nya intäktsmodeller. i en sådan situation kan producenter av material tjäna ännu mer pengar på andra typer av varor och tjänster.

Lagstiftning bör stimulera till nyutveckling och inte till konservering av gamla strukturer. Fildelning är egentligen inte stöld. I stället är det marknadsföring, för till exempel live-konserter.

Andra bloggar: Mark Klamberg, Upphovsträtan, Karl Sigfrid, HAX

Fotnot: ACTA betyder och innebär enligt uppslagsverket wikipedia.org:

"Anti-Counterfeiting Trade Agreement (ACTA) är multilateralt avtal gällande upphovsrätt som håller på att förhandlas fram mellan bland andra USA, Australien, Mexiko och Europeiska unionen.

Förhandlingarna är hemliga, utan demokratisk insyn, men viss information har läckt ut. I korthet tycks avtalet gå ut på att samordna kampen mot upphovsrättsbrott. De inblandade länderna har erkänt att ACTA existerar men har vägrat lämna ut vad förslaget innebär. En människorättsaktivist i Kanada som försökte hämta ut dokument relaterade till ACTA fick dokument med endast rubriken på och all text censurerad"