För någon vecka sedan hade jag anledning att vandra in genom porten till Aulan i Uppsala Universitet. Skälet var att jag skulle bevista en doktorsdisputation.
"Thorild väckte bland annat uppseende genom sin skrift Om kvinnokönets naturliga höghet, 1793, där han för fram sin idé om jämlikhet mellan könen; han uppmärksammade att män betraktades som personer först, och som män, det vill säga sexuella varelser/könsvarelser, i andra hand, medan kvinnor sågs som enbart kön och sällan som personer, och ansåg att det var lika fel att betrakta kvinnor enbart "i egenskap som en HON" som det skulle vara att betrakta män enbart i egenskap av en HAN."
Han myntade begreppet om att tänka fritt och stort 1794, men det var först 1887 som hans ord hamnade ovanför ingången till Aulan.
När jag bevistade doktorsdisputationen var det en gammal man som gjorde sitt examensprov till akademin. Han var 74 år. Denne man kunde sina citat och dess innebörd.
I dag är det många som slänger sig med sentenser och citat. Ibland bryr de som använder sig av dessa inte ens om att kontrollera att de är korrekt återgivna. Det är trist. Då förs inte historiens klokskap vidare. Då hamnar vi i en sort kvasiintellektualism.
I dessa dagar då forskningen kommer i fokus är det viktigt att vi vet vad vi talar om och förstår innebörden av vad vi talar om.
Andra bloggar: Anna Troberg,
1 kommentar:
Thorilds fras har alltid tolkats på olika sätt. Men det går att finna en god användning av det. Jag kom att tänka på det i samband med diskussionen om Vilks rondellhund. Man kan inte vräka ur sig vad som helst hänsynslöst bara för frihetens skull. Har man inte något klokt och genomtänkt, kan man inte ta någon hänsyn till den andre, så är yttrandefriheten inte så bra. Att tala fritt är bara bra när man har något klokt att säga. Att tala klokt och att tala rätt kan man se som likvärdiga. "Rätt" är visserligen tvetydigt, men det går att tolka det på detta sätt. Vi ska handla fritt, men friheten mäste undeordnas rättfärdighteten
Skicka en kommentar