Självklart måste man reflektera över dessa enorma belopp. Det är 1,26 miljarder om dagen, vardag som helg. Inför dessa hisnande belopp måste frågor om hur vårdapparaten kan förbättras ställas.
-Hur kan arbete stimuleras.
Några förklaringar till dessa stora belopp är att vårdapparaten är inställd på ett binärt förhållningssätt. Antingen är du frisk eller också är du sjuk. I själva verket är det allt mer en flytande skala vi talar om. Sjukvårdens uppgift borde all mer bli att förflytta sina patienter till att bli mera friska. Dessutom måste den existentiella dimensionen beaktas i sjukvården. Många lite äldre söker vård för att de är ensamma. Det är deras "sjukdom".
Kompetensen inom alternativa vårdformer måste också kraftigt byggas ut. Den enskilde måste få möjlighet att välja skolmedicien eller alternativ medicin. Det är en utveckling av kundvalet. Vi kan bara se vilka effekter som meditation och andingsträning har. Det är numera bevisat, vetenskapligt.
Sedan måste vi fundera på om det är samhällets uppgift att betala för att människor väljer en osund livsstil. Ska samhället betala mediciner till människor som avstår från att ha en sund livsstil och i stället blir livsvariga medicinkonsumenter?
-Jag är tveksam.
Andra bloggar: Johanna Graf,
11 kommentarer:
Stefan din bloggpost väcker några frågor hos mig; Hur och vem ska dra gränserna för vad som är osunt leverne? När har den enskilde "förbrukat" sina möjligheter till stöd? Riskerar inte detta system, som det kan tendera att bli, att istället innebära en mindre liberal värld med mer av fördömande och övervakning av enskildas livsstil? På vilket sätt skulle staten ansvara för att de defacto tillåter tobaksförsäljning?
Ja ser problemen Anna. Min utgångpunkt är den motsatta. Kolesterolmediciner och blodtryckssänkande mediciner är exempel på ersättningar till livsstilförändringar. Här tycker jag att det finns all anledning att ställa frågorna om staten ska subventionera medicinerna i så stor utsträcknings som man gör i dag. Det är för mig mer en fråga om att minska subventionerna för läkemedel på som ersätter livsstilsförändringar.
Vad gäller tobaken har ju staten lagt skatter på den så det kan väl sägas vara en form av incitament.
Väljer en osund livsstil? Hur ska man avgöra när någon "valt" detta?
Vad är osunt och i vems ögon.
Tveksam syn på människor och en väldigt förenkling av varför människor mår som dom mår.
Som jag ser det riskerar man öppna för vad jag tycker är en osund övervakning/kontroll av enskildas livstil (utöver all den digitala kontrollen). Även om jag i grunden håller med om den enskildes egna ansvar så klart. Men som jag förstått det är hälsa numer en form av klassfråga. Det är fler lågavlönade som röker eller har en annars så kallad osund livstil (per min definition) än högavlönade. Varför ska det gemensamma överge en grupps behov av stöd bara för att det blir fler som behöver stödet? Särskilt som det är den gruppen med minst inkomster? Jag tror vi kan enas kring att det behövs fler morötter än piskor i vart fall.
Fråga om val är intressant. Personligen tror jag att val är centrala i livet. Läkemedel som kolesterolsänkare och blodtryckssänkare är exempel på detta. Om jag fortsätter ät osund kost och vill ha bra kolesterolvärden så käkar jag medicin. Är det en uppgift för samhället.
Fokus från samhället borde vara att stimulera till en sund livsstil.
Problemet är att blodtryck stiger med ålder och det finns ärftliga faktorer, likafullt finns det anledningar till högt kolesterol som inte är baserade på livstilen. Hur ska man dra gränsen för att någon som behöver dylik medicinering inte fått det beroende på livstilen? Är det överhuvud görligt, objektivt sett?
Ja visst finns det ärftliga faktorer, men en överväldigande del av dem som behandlas med mediciner i dessa fall skulle om man lagt om livsstilen inte behövt medicinering. Det är krafter med intressen av att skapa livslångt beroende av mediciner som driver på. Hade inte lobbyingen varit så hård skulle sannolikt diskussionen varit mycket mer omfattande kring detta
Håller helt med dig om de starka ekonomiska intressen som styr i dessa fall, ta t ex kostråden till diabetiker som det varit/är turbulent kring med jävsproblem osv. Man ska också ha i åtanke att när det gäller kolesterolvärdena som vi alla ska understiga en viss kvot av kan ifrågasättas, om man ska gå på djupet av ämnet, hur relevant denna så kallade kvot mellan HDL och LDL partiklarna är. Kvoten känns mer ställd utifrån att passa statintillverkarna än att verkligen ha med hälsa att göra då det är storleken på LDL partiklarna som är intressanta i hälso sammanhanget. Nog om detaljerna, det är ett komplicerat ämne. Men ska man ha synpunkter på andras livstil måste man ha det utifrån korrekta värden och medicin är inte en exakt vetenskap och det sker en ständig utveckling. Ingen, anser jag, ska uteslutas från den medicinska hjälp man är i behov av. Det är min grundläggande syn. Hur man kommer åt att enskilda ekonomiska intressen styr våra kostråd eller bestämningar av vad som utgör diverse gränser för medicinering är tycker jag den egentliga frågan. Det är här samhället ska ställa kraven och rikta insatserna.
Har man väl passerat nivåerna för att börja medicinera mot högt blodtryck så är det väldigt ovanligt att man kan avsluta medicinering med hjälp av ändrad livsstil. Det beror på flera skäl där ett är att man oftast haft det höga blodtrycket länge och i princip aldrig söker för det utan det upptäcks av en slump. Ditt resonemang då Stefan blir helt irrelevant för en gångs skull på gränsen till okunnigt och populistiskt. det finns överviktiga med normalt blodtryck och det finns normalviktiga med högt. Ska rökande lungcancerpatienter betala sin sjukvård sjäv tycker du?
Vad gäller högt blodtryck är det inte sant att livsstilsförändringar inte kan ersätta redan genomförd medicinering. Däremot rekommenderar inte läkemedelsfabrikanterna detta, vilket är en helt annan sak.
Nej Kenneth självklart ska inte lungcancerpatienter betala sin behandlings själv. Det som är poängen är att mediciner som har en kontraproduktiv samhällsnytta inte ska subventioneras.
Vad gäller högt blodtryck kan omläggning av kosthåll, seponering av kaffe etc ha mycket stora effekter för blodtrycket. Kombineras det med avspänning, som medicinsk yoga kan man få mycket goda resultat. Det pågår spännande projekt på Karolinska om detta. Det kan dessutom vara intressant att se vad SBU skrivit om detta. Varifrån du fått de överviktiga ifrån i detta sammanhang vet jag inte. Övervikt är bara en faktor vad gäller högt blodtryck.
Att jag skulle vara populistisk håller jag inte med om. Okunnig definitiv inte, möjligen kontroversiell och utmanande mot en del kommersiella krafter, ja.
Skicka en kommentar