I bland blir man ödmjuk.
I kväll var ett sådant tillfälle. Jag fick tillsammans med några andra politiker möjlighet att träffa föräldrarna i Grantomta.
När vi satt kring bordet, blev det klart för mig: just nu har jag förmånen att träffa demokratins vardagshjältar och hjältinnor. Självuppoffrande, med stort engagemang jobbar dessa människor för något de tror på. De är beredda att risker och de brinner för något. Dessa människors drivkraft är att få något bättre. De har inga biavsikter. Utan dessa slutar demokratins hjärta att slå.
Man kan förstå att ibland har modet nästan svikit dessa människor. Kanske har de då tänkt på Winston Churchills ord: "Det har sagts att demokrati är den sämsta styrelseformen som har prövats, bortsett från alla andra former som har prövats genom tiderna." Efter denna tvekan på demokratin som beslutsmodell har man gått vidare, stärkta. Man har insett att det går att påverka och man är beredd att göra det och man har förstått förändringsmotståndets dynamik. Det är en resa.
Oförskyllt har man blivit beskylld för saker, exempelvis i form av kommentarer på politiska hemsidor. Inte för att man har fel, utan för att man har kompetens och kraft. Därigenom har man av några upplevts som ett reellt hot. För den som har vågat se är det däremot frågan om något annat. Det går inte att marginalisera detta som personer som har perspektivet att enbart rädda utsikten från sitt eget köksfönster. Det är att inte se dessa människors altruistiska engagemang.
Engagemanget, även om slutsatsen inte blev deras egen är värd all respekt. Nu är det så att människor som ibland känner sig hotande går till angrepp. I samma sekund som det sker förlorar denna människa sig själv. Det är sånt som gör processer människor emellan så dynamiska och ibland svåra. Om man orkar vinna tillbaka sig själv, finns möjligheten för ett möte. Då kan processen bli konstruktiv och gå vidare i verkligheten.
Nu gäller det att få till en bra process i Grantomta, så att föräldrarna känner sig lyssnade till. Det gäller att fatta besluten som gör att slutresultatet av alla upplevs som så bra att det inte slutar i bitterhet. Då är det möjligt att avsluta och gå vidare.
Det ansvaret ligger hos politikerna att säkerställa.
Andra medier: Nacka Värmdö Posten,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar