Några reflektioner kring friheten

Frihet har i vart fall två bottnar. En botten är de positiva friheterna, dvs rättigheterna att kunna utöva sin medborgerliga rättigheter. Å andra botten har vi den negativa friheten. Den har att göra med avsaknad av ofrihet, våld eller hot om våld.

De inskränkningar som skett under de senaste åren har till som del haft att göra med att den negativa friheten har minska. Mark Klamberg resonerar så här med utgångspunkten från debatten kring FRA debatten, länk: "I frihetsbegreppet ligger också att medborgarna ska skyddas från alltför omfattande och godtyckliga ingrepp från staten."

När det gäller de positiva friheterna diskuterar Klamberg så här: "Ibland, men inte alltid, krävs det beskattning för att garantera frihet. Jag tycker allas rätt till utbildning är det bästa exemplet."

Rasmus diskuterar utifrån ett jobbperspektiv, länk: Friheten för alla dem som har ett jobb tack vare jobbpolitiken - och som hade haft det ännu värre i finanskrisens spår om inte om hade varit.

Friheten för universiteten, dess studenter, lärare och ledningar med minskad politisk styrning.

Exemplen är många, och kanske inte alltid så högtflygande som de ord biskop Thomas än gång diktade, eller det som Smith och Tocqueville har skrivit. Men nog så verkligt i människors vardag. Frihet innebär ökade möjligheter för var och en att förverkliga sig själva. Sådan frihet står inte på något sätt i motsats till trygghet, tvärtom.

Rasmus fokuserar också på möjligheten att välja: "Friheten för patienter och omsorgstagare som får fler vårdgivare att välja mellan och kan välja den vård och omsorg som passar dem bäst, för de som arbetar ivård och omsorg och får fler potentiella arbetsgivare att välja mellan, och för dem som vill och kan starta och expandera tjänsteföretag i välfärdssektorn."

Alliansregeringen har varit framgångsrika i att öka friheten genom större valfrihet. Den del av friheten som har att göra med jobb som har också regeringen varit framgångsrik i att förverkliga.

Tyvärr har ofriheterna ökat. Där är exemplen bland annat FRA-lagen och IPRED lagen. Nu gäller det för Alliansregeringen att öka de negativa friheterna framförallt på nätet och inom upphovsrättens område. En frihet som jag tidigare talat om som jag skulle önska tydligare manifesterad är den intellektuella digitala friheten eller friheten på nätet.

Andra bloggar: Helen Törnqvist, Per Ankersjö, Annie Johansson, Magnus Andersson