Fredrik Sneibjerg, länk verkar inte ha läst min bloggpost om farhågorna för en smutsig valkampanj. Poängen är att det inte är mediet som är moralbäraren. Det är individen.
I förra valet var det en individ med koppling till Värmdö och folkpartiet som saknade den moralen. Han skadade sitt parti. Jag tror inte att det var folkpartiet som skapade omoralen. Det var en enskild individ som hade en moral som radikalt avviker från omgivningens.
Det hade varit klädsamt om Fredrik hade namngivit de alias eller anonyma signaturer som florerar i Värmdöpolitiken och som insinuerar både det ena och det andra. De är dessa som är obehagliga och riskerar att förklena den lokala partipolitiken genom sina grumliga budskap. Dessa individer skapar ett betydande demokratiskt problem.
Fredrik nämner att han har tagit initiativ till något som omnämns som: "Jag har varit orolig för det i en längre tid och har därför inlett en diskussion med ordföringarna i alla partierna i Värmdö, ang vett och etikett."
Det initiativet kan ha haft goda föresatser. Med erfarenhet av hur lågt i tak det är inom den styrande alliansen på Värmdö och de mer eller mindre förtäckta hot mot dem som kritiserat är jag rädd för att effekterna av initiativet bara blir en okritisk censur och självcensur.
Det är viktigt att debatten kan ske öppet. Alla måste få uttrycka sina meningar även om de kan innehålla varierande grader av kritik. Den måste få innefatta både sak och person.
Det initiativ som Sneibjerg hänvisar till har inte sin bakgrund i att bekämpa anonymitet på nätet.
Dessutom är det så att de anonyma på nätet är svåra att komma på. De är lika svåra att kartlägga som vem eller vilka som betalt inhyrda grävande journalister som har som uppgift att smutskasta misshagliga politiker.
Vad gäller vett och etikett så är min uppfattning att den grundläggs i den innersta cirkeln av politiker. Därefter sprider sig det förhållningssätt som är grundlagts där nedåt. Det kan vara bra och konstruktivt eller dåligt och destruktiv. Om de ägnar mycken tid att smutskasta enskilda politiker inom sina egna led får det konsekvenser.
Både Fredrik Sneibjerg och jag vet att tyvärr har en del ledande politiker inom Alliansen inte lagt tillräckligt med tid på sin huvuduppgift. I stället har man sysslat med subversiv verksamhet. Det inger oro.
Jag önskar mindre självcensur och mer av en öppen debatt. Enskilda politikers gärningar i sin utövning av makten måste kunna belysas, med sina fördelar och nackdelar. Personlig apostrofering är då inget majestätsbrott.
Väljarna måste ha rätt att veta vilka politiker som skapat resultat och vilka som varit lata eller i värsta fall inkompetenta.
Här spelar bloggosfären en viktig roll. Dock gäller det att ingen blogg, precis som andra medier blir bättre än den människa som skapat den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar