Om försäkringskassan och att utveckla det friska

Försäkringskassan betalar ut fel eller är utsatt för misstänkt fusk i 3,5% av sin verksamhet, rapporterar e24.se, länk. Det är hela 16,4 miljarder kronor. Totalt betalades det ut 470 miljarder kronor förra året.

Självklart måste man reflektera över dessa enorma belopp. Det är 1,26 miljarder om dagen, vardag som helg. Inför dessa hisnande belopp måste frågor om hur vårdapparaten kan förbättras ställas.

-Hur kan arbete stimuleras.

Några förklaringar till dessa stora belopp är att vårdapparaten är inställd på ett binärt förhållningssätt. Antingen är du frisk eller också är du sjuk. I själva verket är det allt mer en flytande skala vi talar om. Sjukvårdens uppgift borde all mer bli att förflytta sina patienter till att bli mera friska. Dessutom måste den existentiella dimensionen beaktas i sjukvården. Många lite äldre söker vård för att de är ensamma. Det är deras "sjukdom".

Kompetensen inom alternativa vårdformer måste också kraftigt byggas ut. Den enskilde måste få möjlighet att välja skolmedicien eller alternativ medicin. Det är en utveckling av kundvalet. Vi kan bara se vilka effekter som meditation och andingsträning har. Det är numera bevisat, vetenskapligt.

Sedan måste vi fundera på om det är samhällets uppgift att betala för att människor väljer en osund livsstil. Ska samhället betala mediciner till människor som avstår från att ha en sund livsstil och i stället blir livsvariga medicinkonsumenter?

-Jag är tveksam.

Andra bloggar: Johanna Graf,

Hälsotal eller ohälsotal det är frågan

Det här skriver försäkringskassan i ett pressmeddelande den 18 september i år:

"Ohälsotalet fortsätter att minska – nu 33,8

Sedan juni 2007 minskar ohälsotalet i allt snabbare takt. I augusti är ohälsotalet 33,8 dagar.

Minskningen omfattar samtliga län, män som kvinnor och födda i både Sverige och i andra delar av världen.

Sjuk- och aktivitetsersättning utgör den största delen av ohälsotalet, 26,8 dagar, medan sjukskrivning står för 7,1 dagar. Det är dock de minskade sjukskrivningarna som står för den största minskningen av ohälsotalet.

Sjukfallen blir allt kortare och färre. Antalet personer som fått en utbetalning på grund av sjukskrivning var 122 245 i augusti 2009. Motsvarande siffra 2008 var 144 474 personer.

Ohälsotalet är Försäkringskassans mått på frånvarodagar som ersätts från sjukförsäkringen under en 12-månadersperiod. Varje tiondel i ohälsotalet motsvarar cirka 600 000 dagars sjukfrånvaro."

Det är glädjande.

Samtidigt har antalet nya förtidspensionärer minskad från 6.000 nya per månad år 2004 till en takt på 1.400 per månad. Det är också glädjande.

En sak som försäkringskassan som många andra borde tänka på är att det som är verkligt intressant är hälsotalet.

Perspektivet i den offentliga informationen borde ändras till att tala om det väsentliga:

närvarotal i stället för frånvarotal och

ohälsotal borde bytas mot hälsotal.

Det kan tyckas som detaljer, men det spelar roll.

Andra medier: SvD,

Omsorgen om äldre måste utgå från det friska

Socialstyrelsens generaldirektör Lars-Erik Holm gör självkritik i en brännpunktsartikel i dagens Svenska Dagbladet. Hans skriver att de äldsta i vårt samhälle får i snitt 10 (tio) läkemedel om dagen. En fjärdedel av de äldre sväljer direkt olämpliga mediciner. De mänskliga lidandet ökas därigenom av vården i stället för tvärt om. Dagens Nyheter väckte förtjänstfullt debatten häromdagen. Som jag kommenterade i en tidigare blogpost är felmedicineringen "Vår tids ättestupa".

Som Holm säger i avslutningen av sin artikel så är det här inte bara en fråga för sjukvårdens experter. Det är en prioriteringsfråga i samhället. Hur ska de äldre leva i vårt samhälle. Vilken livskvalitet är de värda? 

När politikerna kommer in och beslutar gör man det oftast från ett sjukvårdsperspektiv. Attityden är att antingen är man frisk eller också är man sjuk. Stämmer det?

En viktig riktning inom hälsovetenskapen är salutogenesen, läran om det friska. Dess uppgift är att samla kunskap om de faktorer som håller oss friska. Forskningsområdet är litet. Ännu mindre än den forskning som sker om effektiv läkemedelsbehandling av äldre. 

Jag tror att vi måste lära oss mycket mer om vad som skapar hälsa hos äldre. Perspektivet måste ändras från antingen sjuk eller frisk, till att se begreppen frisk och sjuk på en en ändlig linje. Där går den ena riktningen mot mera frisk och den andra mot mera sjuk. En som beskriver det här förhållningssättet är salutogenesens upphovsman, den Amerikanske socialmedicinaren, Aaron Antonovsky. 

Samhällets uppgift och allas vår uppgift som har äldre i vår närhet är att bidra till att de äldre kan röra sig i riktningen mot mera frisk. 

Debatten om hur de äldre mår måste ha sin utgångspunkt i det friska och inte som idag i det sjuka. Men då måste vi satsa mer på att få kunskap om vad som ökar hälsan. Det vet vi allt för lite om.

Fler läkare

dn.se skriver om att regeringen vill skapa 110 nya utbildningsplatser för läkare. Nästa höst startar det. Detta är den andra ökningen på ett år. Förra året ökade regeringen antalet utbildningsplatser med 330. Antalet utbildningsplatser ökade i höst med 60 platser-

Det är bra att regeringen ser problemen med ökande pensionsavgångar. Förmodligen är åtgärderna lite för sena och lite för små. Allt fler av dem som får svenska läkarlegitimationer inte har fått sin  utbildning i Sverige. Förra året var det en majoritet som hade fått sin utbildning utomlands.

Det är tilfredställande att regeringen ökar antalet utbildningsplatser. 

Idén om att regionalisera läkarutbildningen är jag inte säker på däremot. Det är vällovligt att läkarutbildning ska finnas närmare de kommande arbetsplatserna. 

Reformen riskerar dock att skapa A och B utbildningar. Från det perspektivet hade det varit bättre att kraftsamla på ett mindre antal orter där man kan säkerställa kvalitén i utbildningarna.

Sen är det viktigt att regeringen ser över vården och vårdbehoven. 

Första frågan som vi måste börja ställa oss är den filosofiska startpunkten för vården. Är det patogenesen (läran och det sjuka) eller salutogenesen (läran om det friska)? Hittills är fokus till 95-99% på det sjuka. Det innebär att vi har allt för dålig kunskap om friskfaktorer idag. Förhållningssättet i vården kommer att avgöra framgången för och tilltron till vårdapparaten.

Vilken typ av vårdresurser krävs och vilka personalgrupper behövs för att utföra detta?

På vissa vårdcentraler kommer så många som 30-35% av framförallt äldre med "sjukdomen ensamhet". Är det ändamålsenligt att en läkare ägnar 10-15 minuter åt en sådan "patient"?

Det krävs utbyggnad av utbildningar för personalgrupper. Vi måste våga se hälsoproblemen såna som de är och ha rätt resurser för att skapa långsiktig hälsa. Då får vi slakta ett antal heliga kor.