Visar inlägg med etikett intellektuell allemansrätt. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett intellektuell allemansrätt. Visa alla inlägg

torsdag 19 mars 2009

Intellektuell allemansrätt + POSM + den elektroniska offentlighetsprincipen = en enhet

Det börjar bli dags att summera lite av det som jag skrivit om kring personlig integritet och upphovsrätt under den senaste tiden. För min del är det tre begrepp som är centrala: intellektuell allemansrätt, Political Open Source Management (POSM) och  den elektroniska offentlighetsprincipen. Begreppen fungerar var för sig, men ska för att komma till sin rätt ses i ett sammanhang.

Under de senaste åren har storebror, staten minskat det område som är den enskildes privata sfär. En av förklaringarna till att det har skett är en ren generationsfråga. Äldre ställs mot yngre. 

Internet och att tillgodogöra sig de möjligheter som finns med denna virtuella värld är i liten utsträckning de äldres. De kan i många fall kan de inte ens förstå de grundläggande mekanismerna på nätet. Än mindre förstår man konsekvenserna av dessa mekanismer. 

Tyvärr är en övervägande del av beslutsfattarna äldre de facto "internetanalfabeter". Därför skapas det utrymme för lagar som; FRA-lagen, IPRED lagen, teledatalagringslagen, polismetodlagen mm. Den äldre generationen har sin utgångpunkt i pappret och det som trycks på pappret. De förstår ofta inte internet.

McKinsey såg redan för 10 år sedan att de skedde förändringar i mediemönstret. Yngre var mera otrogna, mindre pappersbundna, medan de äldre var vanemänniskor och pappersbundna. Den utvecklingen har bara accelererat.

I stället för att kämpa defensivt måste vi få till stånd en offensiv traditionell liberal samhällsutveckling. Den tar sin utgångspunkt i ett förhållningssätt som är de yngres. I och för sig kommer demografin att förändras i takt med att de yngre blir äldre. 

Utgångspunkten för den liberala offensiven måste vara att tydligare definiera den enskildes egna, fria privata rum dvs enskildes rättigheter. Det blir ett trendbrott i förhållande till dagens naggande på de dåligt definierade friheterna.

Här kommer det första centrala begreppet in för mig: den intellektuella allemansrätten, länk, vars grundstenar är:
-Att fritt kunna ta del av material och förfoga över det för privat bruk på internet. 
Detta är allas rätt till information, kunskap, bildning och interaktivitet. 

Här ligger möjligheten för den enskilde att välja att öka sin kunskap, välja att bilda sig. Genom internets konstruktion finns inga ekonomiska barriärer som gör att bildning blir omöjligt av ekonomiska skäl. Här blir den liberala likhetstanken omvandlad till verklighet. Det fria valet avgör vad du gör av den.

-Att fritt kunna röra sig i det virtuella rummet, internet och att inte riskera att vägras tillträde till det. Det är intellektuell och interaktiv rörelsefrihet.

-Att fritt kunna vara och verka i det virtuella rummet, att ha rätt till att inte ge sig tillkänna och att inte bli registrerad där av  myndigheter. Detta är motsatsen till personnummer och forskande efter ip-nummer. Här är öppna surfzoner en viktig tillgång, nästan en sorts naturresurs.

-Rätten att få brevhemligheten, egentligen kommunikationshemligheten respekterad oberoende av om den utnyttjas elektroniskt eller på papper. Ett samtal, chattande eller mail mellan två eller flera parter ska ha rätten att förbli mellan dessa parter, utan att övervakas. Annars blir det som i länder som fått en ny militärdiktatur där ofta folksamlingar med två personer eller fler förbjuds. Friheten att få interagera med andra utan att staten lägger sig i är det centrala.

För att den enskilde fullt ut ska ha reella möjligheter till att kunna ta tillvara sina rättigheter krävs att det närmast skapas ett samhällskontrakt som bygger på transparens. 

Här måste dagens beslutsfattande i mycket högre utsträckning än i dag bli offentligt och möjligt att granska. I dag är toppen på isberget offentligt, medan resten är i det närmaste hemligt. Det som sker i riksdagen, dess utskott, kommunernas och landstingens församlingar måste göras mycket mera tillgängligt. Det sker inte en gång för alla. Det är en fortlöpande process. Tillgängligheten ska ha sin bas elektroniskt och i att personligen kunna komma och lyssna och ta del av processerna.

För att skapa trovärdighet räcker det inte att det finns ett kontrakt om de formella processerna inom lagarnas och förordningarnas ramar. Det krävs också en vilja hos de politiska partierna att göra sig mer transparenta. 

Under en lång följd av år har de som involveras i beslutsprocesserna inom de politiska partierna blivit allt färre. I dag är det en så liten grupp av befolkningen som involveras att processernas legitimitet allt mer kan ifrågasättas. Därför bör partierna självmant arbeta med transparensprocesser för att visa sympatisörer och hur processerna fortgår och utvecklas. Att öppna på dörrarna till partiarbetet är att öka förtroendet för politiken

Denna öppenhetsprocess har jag valt att kalla Political Open Source Management (POSM). Jag har utvecklat den i fyra postningar länk, länk, länk, länk.

Förvaltningen måste också starta en öppenhetsprocess. Det kallar jag för den elektroniska offentlighetsprincipen, länk, En debatt om denna har förts på HAX blogg i går till exempel, länk

Kärnan är att pappret i dag är ett offentlighetshinder, medan det digitala formatet är offentlighetsfrämjande. Jag menar att det som i dag är offentligt i pappersform ska finnas tillgängligt elektroniskt därför att det är enklare och främjar transparens. 

Naturligtvis finns det enligt mitt synsätt begränsningar i offentligheten som när en myndighet handlägger ett ärende som har att göra med känsliga personliga förhållanden. Då ska även fortsättningsvis sekretesslagen finnas. Det grundläggande problemet i dag är inte att för mycket material hos myndigheterna är tillgängligt utan det  motsatta. Metoderna för att hålla det hemligt är genom att bara hålla det offentligt i pappersform, som kräver att man hoppar över flera hinder eller att man helt enkelt hemligstämplar i onödan.

Förverkligandet av dessa tre begrepp gör samhället öppnare, begripligare och möjligt att granska. Det förstärker också den enskildes rättigheter. Jag tror att det kan vara en fördel att föra samman detta i en integritetsbalk som Camilla Lindberg föreslagit, länk, länk.

Nu finns det två vägar till att förtydliga denna samhällsyn och visa att det finns möjligheter för en sådan samhällsutveckling. Jag har personligen tagit initiativ att dessa tankar ska förverkligas genom  att skriva motioner till centerpartiets riksstämma i Örebro i maj, länk.

Jag är inte säker på att detta kommer att få tillräckligt genomslag tillräckligt snabbt. 

Därför inbjuder jag människor som läser denna bloggpost att anmäla intresse eller att föreslå lämpliga medlemmar för att medverka till en öppenhets och integritetsutredning med internet som grund. Kom med förslag! 

Utredningen ska leva som man lär och sträva efter maximal transparens. 

Under tiden du funderar över detta kan man skriva under namninsamlingen om intellektuell allemansrätt här, länk. Tyvärr har servern som handhar namninsamlingen säckat ihop på grund av det stora intresset någon gång. Så om sidan inte är uppe försök igen!

Andra media: Svd

tisdag 17 mars 2009

Beatrice Ask bortförklarar när hon borde vara självkritisk

Beatrice Ask kommer med veckans sämsta bortförklaring när det gäller IPRED lagen.
Hon säger i en Svd artikel, länk,  att "även politiker måste fatta beslut som är obekväma". Hon tror att opinionen påverkas av den högljudda debatten och stödet kommer att öka när lagen väl är införd. 

Man tar sig för pannan. Om folket har tagit intryck av debatten då säger det något om dess inställning. När de första barnfamiljerna fått inbetalningskortet från Ifpi kommer inte folkstormen att minska. Den kommer att öka.

79% av männen mellan 15 till 29 är mot IPRED-lagen. I åldersgruppen män 30-49 år är det 65% som är mot lagen. 32% av alla tillfrågade är emot de ändringar som gjort i upphovsrätten.

Vi har ett val 2010. De människor som har en åsikt om integritet och upphovsrätt kommer med största sannolikhet inte att ändra den. Däremot kan de välja ett annat parti i riksdagsvalet. Då blir det sannolikt inte en röst på moderaterna. 

Det vi ser är en rörelse i samhället som har en betydande del av sitt liv relaterat till internet. Dessa människor har svårt att förstå kriminaliseringen av fildelning. De förstår inte varför upphovsrättsinnehavarna ska ha större rättigheter än en familj som har fått någon mördad. IPRED lagen saknar proportioner. 

Regeringen måste börja i andra ändan. Inte börja som en socialdemokratiskt regering och titta på hur begränsningarna ska se ut för medborgarna. I stället måste man definiera rättigheterna för medborgarna. I upphovsrätts- och integritetssammanhang har Alliansregeringen inte levt upp till förväntningarna. Det är dags för regeringen att utvidga medborgarnas rättigheter kopplade till upphovsrätt och personlig integritet. Den stora starka staten, storebrorsstaten är inte en borgerlig stat. Tyvärr är det den Alliansregeringen implementerar. 

Man går hand i hand med upphovsrättsindustrin. De förläningar i form av stärkt rättslig ställning man gett upphovsrättsindustrin är uppseendeväckande. När ser regeringen själv att man går ett särintesse allt för långt till mötes. 

Regeringen går däremot i otakt med opinionen. Det är uppenbart. Man hade hoppats på ett krismedvetande från regeringen. Man får hoppas att Sifoundersökningen skapar det i stället för bortförklaringar.

Krismedvetande ställer krav på omorientering. Vi ser att äldre och kvinnor är marginellt mer positivt inställda till IPRED-lagen. Fortfarande anser folket att regeringen stiftar lagar om upphovsrätt och integritet som man inte accepterar. Om valet ska vinnas 2010 måste regeringen lyssna på folket i frågor om integritet och upphovsrätt. 

Regeringen bör starta sin omorientering genom att sätta igång ett lagstiftningsarbete kring intellektuell allemansrätt. Skriv på uppropet Du också, länk


söndag 15 mars 2009

Ifpi: lobbar fram orimliga skyddstider

Uppsalaforskaren Eva Hemming Wirthén är en av kritikerna mot förlängd upphovsrätt för musik med 45 år,enligt en artikel i DN länk. Det är uppenbart att detta inte gynnar artisterna utan att det möjligen gynnar musikbolagen. I en artikel i Svd häromdan argumenterar två företrädare för Wikimedia för en upphovsrätt som går i takt med tiden och fyller sin funktion, länk. Man slår bland annat ett slag för sk Creative Commons.

Den 24 mars ska EU-parlamentet rösta om en EU lag som gör detta möjligt, länk. Som vanligt i dessa sammanhang är det Ifpi, den internationella skivindustriorganisationen som har lobbat aktivt för denna förändring. Att lagen skadar tilltron till EU som demokratisk organisation är sen sak. Att lagen är kommersiellt och kreativt skadlig är en annan sak. Båda är illa.

Patenträtten ger en uppfinnare dryga 20 år av monopol för sin uppfinning. Varför ska då en skivinspelning ha 95 år?
En av idéerna med tidsbegränsade monopol är att upphovmannen/kvinnan inom en begränsad tid ges monopol och efter skyddstiden ges full offentlighet till det man skapat. Det blir ett sort ge och ta, upphovsrättshavaren får monopol, men accepterar också fri bruksrätt efter skyddstidens utgång. Denna fulla offentlighet ska ge en samhällsekonomisk nytta genom att främja kreativitet och kommersiell utveckling. Genom Ifpis framlobbade lagförslag försvinner det andra ledet i resonemanget. Det finns inte längre ett motiv för att skapa ett monopol.

Det saknas en modern syn på skapande hos lagstiftarna i Bryssel. De lever med bilden av den ensamma skaparen, eremiten som utifrån det helt egna huvudet skapar något. Om han eller hon någonsin funnits, vilket är högst tveksamt är denna livsform i dag utdöd. Skapande sker i samspel, sker interaktivt. Då är kortare skyddstider bättre för samhällsutvecklingen, kommersiellt och kreativt. Dessutom måste sådana skyddstider kompletteras med en klart inskriven rätt till intellektuell allemansrätt, som jag tidigare skrivit om.

DU SOM INTE GJORT DET ÄNNU SKRIV PÅ UPPROPET FÖR INTELLEKTUELL ALLEMANSRÄTT, länk.

fredag 13 mars 2009

IPRED:Forskning tillbaka till medeltiden utan musik

Alliansregeringen har profilerat sig som forskningsvänlig. 
Med den ena handen har lagt fram en forskningsproposition som ska ge större ekonomiska resurser till vetenskapen. Den andra handen inför  IPRED lagen. En viktig konsekvens av denna lag är att forskningen får mindre reella resurser.
Det motsäger regeringens mål om bättre forskning. Regeringen blir därför inkonsekvent i sitt förhållningssätt tillforskningen.

Nu stänger KB sina öppna nätverk för forskare. Skälet till detta är IPRED lagen. Nästa institution  att stänga sin öppna nätverk kan vara Karolinska Institutet, Sveriges högst rankade universitet. Övriga universitet och högskolor kommer sannolikt följa efter, för att inte riskera miljonskadestånd.

Henrik Alexandersson reflekterar och rapporterar om vilka konsekvenser IPRED lagen får för delar av forskningen, länk. Det är illa nog att lagen kränker rättsäkerheten grovt, länk.

I debatten om forskningens resurser är pengar en del. Det finns ett flertal andra faktorer av gör om det blir bra forskning, som tillgång till skickliga och dedicerade forskare, appartur, forskningemiljöer, osv.

En nyckelfaktor är naturligtvis möjligheten att ta del av andras forskning. Ju lättare det är, dess högre effektivitet. På samma sätt som "egen" forskning också tillgängliggör digitalt. Genom att åstadkomma så hög transparens som möjlig kan forskaren enklare referera till annan forskning, lättare verifiera eller falsifiera vetenskaplig hypoteser. Utbytet blir snabbare mellan forskarna och kvaliteten höjs. 

Internet är på många sätt ett av de största resursbidragen till forskningen i modern tid. 
Långt större än någon miljard hit eller dit från regeringen.

IPRED-lagen gör att forskningen tvingas tillbaka  långt tillbaka i tiden, effektmässigt. Forskarna hindras att arbeta rationellt. Hur många som kommer att lida smärtor i onödan eller dö på grund av denna lag vet vi ännu inte. Mindre effektiv forskning fördröjer möjligheten att rädda liv.

Att säkerställa upphovsrättsindustrins  intäkter verkar tyvärr vara viktigare än att rädda liv genom forskning. Den prioriteringen har med all sannolikhet ingen som helst folklig förankring. 

God forskning kräver i stället en intellektuell allemansrätt. Skriv på uppropet, länk.
Forskningen kräver en intellektuell allemansrätt. Den räddar liv.

torsdag 12 mars 2009

Digital Intellektuell allemansrätt II

Stefan Stenudd skriver om intellektuell allemansrätt, länk. Han påpekar det outtalade, individens positioner har flyttats tillbaka. Samhället tillåter numera den enskilda att ha en liten, allt för liten privat sfär. 

Internet blir ett sätt att ta tillbaka en del av det förlorade utrymmet för individen. Det blir som Stenudd skriver inte så mycket att röja ny terräng för den enskilde. 

Mattias Bjärnemam berättar spännande om utvecklingen av begreppet digital allemansrätt, länk.

Sedan finns det speciella karakteristika på internet som gör att nya dimensioner tillkommer. Hastigheten, är en sak. Internet gör att åsikter kan delas, kritiseras och förädlas så mycket snabbare i dag. Internet är för hastigheten av åsiktsbildningen mycket mer än vad CNN var för hastigheten för TV mediet. En annan viktig faktor är kostnaden. Det kostar inget för att etablera sig på nätet med en blogg. Dessutom finns inga frekvenser som ska auktioneras ut. Internet är helt enkelt mera jämlikt. 

Därför gäller det som vi alla vet att hålla storebror borta från internet. Storebror sitter inte med armarna i kors, på EU planet och i riksdagen vässar han pennan för att utöka sin sfär. Det sker på din bekostnad.

Nu är vi uppe 700 underskrifter. Det behövs fler som skriver under och kräver att det införs en lag om intellektuell allemansrätt. Skriv under här, länk. Läs mer om uppropet här, länk.


onsdag 11 mars 2009

Digital Intellektuell allemansrätt

Intellektuell allemansrätt eller ännu hellre digital intellektuell allemansrätt, som  Anna Troberg. omformulerat det. Jag håller med henne om att det inte får bli bara bli en cath phrase.

Man kan naturligtvis som några ultraliberaler hävda att den "traditionella" allemansrätten, länk är en "socialistisk" inskränkning i äganderätten för en markägare. I praktiken tillkom denna sk sedvanerätt av praktiska skäl när byarna fortfarande var oskiftade. Utan allemansrätten hade de inte varit möjligt att gå till se egen skog- eller åkerteg. 

Det var i stället ett sätt att göra äganderätten funktionellt användbar. Om jag kan gå på din mark kan du gå på min, så länge vi inte skadar varandras åker- eller skogs teg. 
På samma sätt blir det med den digitala intellektuella äganderätten, den gör värdet av mina tankar större genom att de sprids och används. Sedan kan det finnas applikationer av det jag skapat som kan ge intäkter och som skulle kunna skyddas genom någon form av registrering.
 
Sedan finns det skillnader mellan "traditionell" och digital intellektuell äganderätt. Det är till exempel inte säkert ord som skrivs på nätet bara för att de skrivs av en person ska innebära att denna person har monopol på dem. I vart fall inte för dem som tar till sig vad som exempelvis skrivits för eget bruk. Den den digitala intellektuella allemansrätten står i motsättning till det intellektuella monopolkravet.

Det intellektuella monopolkravet skapas utifrån en bild av att "jag har själv, ensam skapat något". I verkligheten är det så att jag alltid skapar något i relation till något annat eller någon annan. Interaktiviteten som fenomen motsäger det intellektuella monopolet. Ett exempel på detta är just detta upprop och vad som sker kring det. Utvecklingen av det är interaktivitet i praktiken

Detta är några filosofiska reflektioner.

Jag vill inte stanna vid dem jag önskar att vi blir riktigt många som ställer sig bakom kravet på den digital, intellektuell allemansrätt. Då får vi så stor kraft bakom orden att detta kan bli en bra och mycket stark rättighetslagstiftning.

tisdag 10 mars 2009

Uppropet för intellektuell allemansrätt

Nu finns det en grupp på facebook som stöttar uppropet om intellektuell allemansrätt, länk
Under de fösta 24 timmarna skrev 290 personer på. Det är riktigt kul
Skriv på. 
Din underskrift behövs,

Här skriver du på  länk.

Öppna landskap och intellektuell allemansrätt

När vi talar om intellektuell allemansrätt tycker jag det öppna landskapet passar bra i sammanhanget. Vad tycker du?

Glöm inte att skriva på namninsamlingen  till stöd en lag som ger oss en intellektuell allemansrätt, länk.



måndag 9 mars 2009

Namninsamling för intellektuell allemansrätt

Jag har tagit initiativ till en namninsamling för införande av en intellektuell allemansrätt.
Riksdagen måste stifta en lag om detta. Den onda spiralen kan inte längre skruva sig allt djupare och djupare ned. Vi som är liberaler måste visa att den skog som heter internet är lika viktig att få vistas fritt i som i den med träd och djur. Det som finns där ska vi kunna använda för eget bruk så länge vi inte skadar. Dessutom sak vi få vara där utan att kartläggas.

Texten till uppropet finns här, länk. Med ytterligare ett klick skriver du under på nätet också. En liten bakgrund till uppropet finns i en bloggpost jag gjorde för någon dag sedan, länk.

Vi kräver att det införs en lag om intellektuell allemansrätt

UPPROP OCH NAMNINSAMLING
Allemansrätten är en omistlig och viktig del av Svenskens rättigheter. Den ger möjlighet till att fritt röra sig i skog och mark så länge man inte skadar.

Nu är det hög tid att införa en intellektuell allemansrätt.

Grundstenarna är:
-Att fritt kunna ta del av material och förfoga över det för privat bruk på internet. Det är också allas rätt till information, kunskap bildning och interaktivitet.
-Att fritt kunna röra sig i det virtuella rummet, internet. Intellektuell och interaktiv rörelsefrihet. 
-Att fritt kunna var och verka i det virtuella rummet, ha rätt till att inte ge sig tillkänna och att inte bli registrerad där av myndigheter när man vistas där
-Rätten att få brevhemligheten respekterad oberoende av om de utnyttjas elektronisk eller på papper

Vi kräver att Sverige Riksdag tar initiativ till att stift en lag som ger Sverige medborgare dessa rättigheter.

Ställer du upp på detta och det är viktigt för dig.
Skriv då på uppropet, länk

Tack för att du ställer upp och visar vad du tycker om grundläggande medborgerliga fri- och rättigheter!

Vänliga hälsningar

Stefan Mårtensson

söndag 8 mars 2009

Vad är en intellektuell allemansrätt?

Vad är en intellektuell allemansrätt?
Jag är inte helt säker. Här är några grundläggande tankar om vad de skulle kunna vara.Kom gärna med dina synpunkter och dina bilder

Här är ett försök till att definiera den. 

Den består i hvudsak av tre delar 
1. Att fritt kunna ta del av material och förfoga över det för privat bruk. Rätten till information, kunskap och bildning.
2.  Att fritt kunna röra sig i det virtuella rummet, internet. Intellektuell rörelsefrihet
3. Att fritt kunna vara i det virtuella rummet och ha rätt till att inte ge sig tillkänna och att inte bli registrerad där av myndigheter är jag vistas där.

En intellektuell allemansrätt innebär också följande:
Att du fritt ska kunna röra dig på internet. 
Att det ska vara möjligt för alla att vara på internet. 
Att ingen ska kunna bli avstängd från internet. 
Att du fritt kan ta del av att  typer av alla dokument, textfiler, ljudfiler och bildfiler så länge det sker för eget bruk. 
Att du själv väljer om du uppträder anonymt på internet eller med namn, så länge du inte skadar dig själv, andra eller hotar göra det i fysisk eller psykisk mening.

Alla som rör sig på internet gör det i den underförstådda kontexten att mediet är interaktivt. Det innebär att det jag gör eller framställt kan vidareutvecklas och förändras av andra och vise versa. Det är önskvärt att referera till varifrån inspiration eller idén kom i från. Däremot är det inget krav. 

Att de jag säger och det sätt jag är på internet inte registreras eller lagras av stater och dess myndigheter. 

På samma sätt som det finns en papprets brevhemlighet, finns en e-brevshemlighet. Ingen av dessa båda brevhemligheter får brytas. 

Den enda censur som finns på internet är den censur jag pålägger mig utifrån min egen privatmoral och hur jag själv önskar bli bemött av andra