torsdag 23 juli 2009

Några sommartankar

Så har sol blivit till dis. 
Värmen är inte riktigt lika stark som den var för några dagar sedan. Vattnet däremot känns nästan varmare. Kanske är det så att när luften är svalare känns vattnet varmare. En variant på relativitet helt enkelt. 

Molnen eller diset på himlen gör att synfältet fokuseras horisontellt. I horisonten ligger några segelbåtar i natthamn. Under flera veckor har en större motorbåt legat knappt synbar i horisontlinjen. 

Det verkar som om de som låter sig färdas med vindarna är mera nyfikna på vad havet har att erbjuda. Motorbåtarnas ägare verkar mera se sjölivet som snigeln ser sitt hus på land. 
Det som skiljer dem är farten. Snigeln har möjlighet att utforska varje rörelse. Det har inte motorbåten. För det är det nästan omöjligt att höra något av det som är havets egna ljud. De är överröstade. Många av våra i sig lovvärda verktygen gör att vi förlorar gehöret för naturens egen musik.

Sandhamn är inte längre tillhållet för seglarna. Det har blivit motorbåtarnas Mecka. Kanske är det så att många av de som ligger förtöjda vid bryggorna inte är speciellt sjövana. Många av dem verkar ligga i samma hamn länge. Någon undrar man om den verkligen vill ge sig ut på sjön. 

De har kanske valt motorbåten för den är enklaste vägen ut på sjön. Ibland undrar jag om det är förklaringen till att vindarna har blivit kraftigare nu än när jag växte upp. Vid 10 meter per sekund gav man sig ut. I dag är samma vind ett skäl att säga: det blåser för mycket.

Jag drar mig till minnes det gamla ordspråket:
Den båt som inte lämnar hamnen växer fast.

tisdag 21 juli 2009

DN: På nya irrvägar, riskerar bli en driftkucku

Den kristallkula som Dagens Nyheter har till sitt förfogande är oftast grumlig. Det finns undantag som i går då tidningen publicerade en ledare som gjorde att man fick visst hopp om tidningen. Jag kommenterade den i en bloggpost, länk.

Johannes Åman tar sin utgångspunkt i ett anförande som hölls av Financial Times chefredaktör, Lionel Barber som menar att: "Ju mer specialiserat innehåll man erbjuder och ju betalstarkare läsekrets man har, desto lättare är det att ta betalt för nyheter på nätet." Detta är i sig inget revolutionerande. Vad Åman gör är att han talar om något som han kallar för gratiskulturen. För det första är det ingen kultur. Det är ett resultat av teknisk utveckling och konkurrens. Att tala om gratiskultur är helt missvisande.

Åman verkar hoppas att Barbers uttalande är en förutsägelse om att allt journalistiskt material på nätet kommer att kosta. Detta är naturligtvis en önskedröm för ett skadeskjutet Dagens Nyheter. 
Tänk att kunna ta betalt för även okvalificerad nyhetsförmedling.
Problemet är bara att tidningarna inte längre har monopol på nyhetsförmedling.

Åman kommer då med ett revolutionerade förslag: "Skulle nyhetsbranschen agera samordnat eller i alla fall ungefär samtidigt kan dynamiken bli en annan. Alternativen för den nyhetsintresserade surfaren blir då så mycket sämre att betalningsviljan ökar. Skulle många nyhetsföretag agera samtidigt finns också stordriftsfördelar. Priset för betalningssystemen kan pressas, och om många företag använder samma syst em blir det också lättare för användarna."

Som vanligt har DN inte följt med i omvärldsbevakningen.
Internet har inneburit att antalet förmedlare av nyheter har ökad radikalt. Det finns helt enkelt en stark konkurrens. Det är inte bara en konkurrens tidningar emellan det är framförallt en konkurrens olika medier emellan. I denna konkurrens kommer det precis som Barbel påpekar finnas möjligheter för dem som kommenterar och tillför kvalificerad analys att kunna ta betalt. 
Åmans förslag är roligt, men har ingen förankring i verkligheten. 

Nyheten som kostar är för evigt död.
Med ledarartiklar som denna riskerar DN att bli en driftkucku.

Andra bloggar: Bloggtidningen; Nikke index,

Stockholms skärgård som världsarv

Mitt i sommar är det värt att stödja L G Nilssons idéer om att Stockholms skärgård ska förklaras som världsarv, länk

Vore kul om Nilsson startade en insamling på internet för att understödja hans krav.
 
Min underskrift har han i vart fall.

Bra debattartikel om ACTA avtalet

Den liberale och moderate riksdagsledamoten Karl Sigrid skriver en debattartikel om ACTA processen i Dagens Nyheter tillsammans med ett antal riksdagskollegor, länk.

De pekar på riskerna med avtalet:
"Resultatet av ACTA-förhandlingarna kan bli ett nyinrättat ansvar för internetleverantörer att övervaka sina kunder. Det är en idé som Sverige på hemmaplan redan har avvisat genom att skrota den så kallade Renforsutredningen. Att göra varje internetleverantör till en brottsbekämpande myndighet är ett säkert sätt att skapa ett slutet, otillgängligt internet."
Sedan fortsätter de:
"I praktiken innebär det att de måste stänga av användare och blockera material. I den processen kommer även stora mängder tillåtet material att censureras eftersom internetblockering är ett trubbigt verktyg."
Denna effekt är helt oacceptabel och har inte alls presenterats av Karls Sigrids partikollega, Beatrice Ask.

Effekterna kan bli följande enligt artikelförfattarna:
"ACTA kan bli betydligt mer än ett avtal. Det finns långtgående planer på att göra ACTA till en helt ny organisation. Organisationen ska i samverkan med upphovsrättsindustrin kontrollera att medlemsländerna har en tillräckligt omfattande övervakning av Internetanvändare."

Det är en utveckling som absolut inte är önskvärd. 
Det är bra att liberalt sinnade moderater tar till orda och visar på riskerna. Nästa steg är att de i handling markerar var gränserna ska gå i olika voteringar.

Sensation: DN publicerar liberalt budskap på ledarsplats

Ibland blir man glad när man läser en tidning. Så var det för mig och Henrik Alexandersson när vi läste huvudledaren i Dagens Nyheter i går, länk:

Där skrev man:
"Teknikutvecklingen bjuder ständigt nya möjligheter att övervaka människors liv. Statens uppgift är inte att i namn av säkerhet och folkhälsa driva på integritetskränkningarna. Politikernas uppgift är att hålla emot. Bara extremt allvarliga problem ska få mötas med extrema metoder, och då bara om de är väldigt mycket effektivare än andra åtgärder.
Att få leva sitt liv i oövervakad ro är en grundläggande mänsklig rättighet."


Ett liberalt budskap från DN.
Det är i sig ett stort budskap.

Centern måste ta initiativ till att riva upp FRA lagen redan i höst

I min postning från i går om senaste opinionsundersökningen var det oklart vad jag menade i referensen till "öppenhetmanifestet", vilket Markus LAKE, Berglund riktigt påpekat. Jag avsåg i första hand det dokument som utarbetades 2006 och publicerades i maj samma år, länk.

Där står det bland annat: "Vi ser idag ett tilltagande övervakningssamhälle. Det gäller exempelvis förslag om trafikdatalagring, rätt för Försvarets radioanstalt att signalspana på trådbunden kommunikation samt rätten att använda hemliga tvångsmedel i förebyggande syfte. 
Samtidigt ökar kameraövervakningen och registreringen av medborgarna. Vi blir alltmer övervakade i vardagen, vad vi handlar, vem vi ringer och var vi befinner oss registreras på olika sätt. Vänskapskretsar, matvanor och andra preferenser som borde vara privata blir mer eller mindre allmän egendom.
"

I en senare utgåva som antogs av partistämman i år har man om FRA lagen sagt:
"Den stora risken är att staten i för stor utsträckning ger efter för intressen att övervaka och kontrollera sina medborgare. 
Centerpartiet eftersträvar det omvända perspektivet: Det är medborgarna som ska kontrollera och övervaka staten!"
För att det ska vara acceptabelt med inskränkningar i integriteten måste skälen vara mycket starka. Kraftfulla och effektiva rättssäkerhetsskydd måste finnas på plats, liksom löpande kontroll och utvärdering av verksamheten. Visar det sig att den tänkta samhällsnyttan inte motiverar inskränkningen i den privata sfären ska verksamheten avbrytas. När signalspaningslagen utvärderas vid en kontrollstation år 2011 är det naturligt att en sådan bedömning görs."

I allt väsentligt kan kan hålla med om den text som stämman antog. 
Däremot kan inte utvärderingen vänta till 2011. Vi kan redan nu konstatera att den förändring som regeringen lagt fram till FRA 2.0 inte ger "effektiva rättssäkerhetsskydd". 
Därför måste centern ta konsekvenserna av detta och kräva att hela FRA lagen rivs upp.
Det är ett viktigt steg för att öka väljarbasen inför valet 2010.

måndag 20 juli 2009

Sommar och sol och civil olydnad

Lite humor och allvar vill jag gärna dela med mig av i högsommaren.

Tack till HAX för bilden.


Senaste opinionsundersökningen: Centerns partiledning bör utöva självrannsakan

United Minds och Aftonbladet presenterade i går en ny väljarbarometer, länk.
Det parlamentarisk läget om väljarbarometern blir valresultat är en mardröm för varje blivande regeringsbildare. Ett av resultaten är två nya partier i riksdagen. Piratpartiet, med 4,2% och Sverigedemokraterna med 4,1%. Dessa två partier tävlar då i samma division som centern och kristdemokraterna. Alla dessa partier ligger i närheten av 4% spärren. 
Folkpartiet och vänstern är snäppet större.

För centerns del finns anledning till självrannsakan. EU valet blev en katastrof.
Målet om att bli ett parti som kommer att få 15% av rösterna är avlägset. 
Lars Weinehalls kommentarer till det allvarliga läget indikerar förträngning.

Partiledningen med Maud Olofsson idkar inte på något sätt självkritik. Det är dags för det. Att centern är ett parti som slår vakt om entreprenörsandan i samhället är bra. Tyvärr har inte Maud Olofsson levererat tillräckligt med resultat för att göra detta trovärdigt. Det är en av förklaringarna till att centern bestraffas i väljarundersökningen.

I frågorna om integritet och modern upphovsrätt är det så kallade öppenhetsprogrammet, länk utmärkt. Hade det förverkligats till större del än vad som skett och använts som rättesnöre av riksdagsgruppen hade läget för partiet sett ut på ett helt annat sätt. Det räcker inte att ha bra åsikter, man måste visa att de genomförs. 
Även här är centerns problem brist på leverans.

Partiledning och partistyrelse lyssnar inte tillräckligt på gräsrötter och liberala företrädare. Fortfarande verkar man hålla fast vid mål som inte är realistiska. Det är inte bra för partiet. Det krävs realistiska mål för att skapa resultat. Omöjliga mål sänker en organisations prestationförmåga. 

För Maud Olofsson personligen kommer ett fasthållande av 15% målet innebära att hon får avgå om partiet får samma valresultat som förra riksdagsvalet. Även förändringar uppåt på 1-2% kommer att tolkas som bakslag. Det är bättre att revidera målen nu och tända partiapparaten i stället för att göra det under galgen.

En mycket klarare politik i integritetsfrågorna är nödvändig. En viktig marering vore om Centern ställer sig bakom ett upprivande av FRA-lagen. I övriga integritetskränkande lagstiftningsfrågor måste ansvariga politiker tydligt och klart säga nej till sådan lagstiftning.

Den enda av de ledande partiföreträdarna som verkar ha förstått allvaret är EU parlamentarikern Lena Ek. Hon är i dag ett mera gångbart namn är Maud Olofsson vad gäller integritetsfrågorna och modern upphovsrätt.

I fildelningsfrågorna bör centern omgående deklarera att man vill ha förändringar i IPRED lagen. En synkronisering av patent- och upphovsrättens skyddstider bör också föreslås.
 
Fildelning för privat bruk måste vara legaliserat före valet. 
Initiativet till detta ska komma från centern.

Det är inte centerns program det är fel på det är civilkuraget att stå upp för centerns hjärtefrågor inom liberala kärnområden som har med nätet att göra som saknas. 

Sedan bör partiledningen gå ut och deklarera en realistisk målsättning om vad partiet ska åstadkomma i valrörelsen 2010.
Då finns förutsättningarna för att centern på nytt blir ett framgångsparti.  



Tack till Markus "Lake" Berglund


torsdag 16 juli 2009

Stockholmsprogrammet: Falkvinge har delvis rätt

Rick Falkvinge har rätt när han säger att vi bara kan kritisera det som verkligen sägs av EU vad gäller Stockholmsprogrammet, länk. Dessvärre är det bara en del av sanningen.
Visst gäller att vara upprörd över det som är upprörande. 

Samtidigt är det centralt att veta vilken grundinställning olika aktörer har till internet. Det avgör vad dessa personer (politiker) är beredda att vidta för åtgärder mot (för) nätet. 

I min bloggpost i går visade jag på hur Beatrice Ask ser på internet, länk
Det är också värt att ta med i argumentationen om Stockholmsprogrammet. Debatten rör sig om mer än det utsagda. Den rör sig också om hur olika aktörer ser på internet som fenomen och synen på människorna där. Det avgör om dessa politiker är beredda att skydda eller bekämpa människorna på nätet.

onsdag 15 juli 2009

Stockholmprogrammet: Beatrice Ask vill bli bäst på att mörklägga?

Ibland är det lätt att instämma i en bloggpost. Henrik Alexanderssons bloggpost om Stockholmsprogrammet är en sådan, länk.

Beatrice Ask tillhör ett parti som i många år i opposition talade om socialdemokraternas bristande öppenhet. Nu administrerar hon rättsfrågorna i en regering som på många sätt försöker driva de nya moderaternas politik. Uttolkningen av de nya moderaterna på rättsområdet verkar vara att bli ännu mera slutna  och ännu mindre transparenta än socialdemokraterna. Det verkar som om Ask vill bli bäst på att undanhålla.

I stället borde en Alliansregering agera maximalt transparent. Underlagen för Stockholmprogrammet är skrämmande. De signalerar ett samhälle som jag har svårt att acceptera. Att man sedan förnekar detta och försöker förvrida synen på kritiska granskare fungerar i slutna länder. 

Det fungerar inte i ett samhälle som har tillgång till ett fritt internet. Därför är just att slå vakt om ett fritt internet en av garanterna mot en samhällsutveckling i totalitär riktning. Beatrice Ask publicerade under EU valsdebatten en artikel där hon berättade om sin syn på internet, länk. Den synen kommenterade jag i en bloggpost
Tyvärr tror jag att Asks mål är ett ofritt internet. I vart fall har hon uppfattningar om de som vistas på internet som gör att hon ser oss  som en " generation av brottslingar". Fredrik Reinfeldt å sin sida ville inte kriminalisera en hel generation. Man måste se Asks agerande i sitt sammanhang. Då blir hennes agerande allt annat än trovärdigt.

Det är dags att fråga våra folkvalda om deras grundläggande inställning till nätet innan vi väljer eller (åter)väljer dem. Den kommer nämligen att avgöra vilken riktning som de vill driva samhället i. Integritetscertifiering är en metod. Vi måste finna fler metoder för att veta vilken politik som vilken politiker kommer att driva i verkligheten.

Det är dags att papperna läggs på bordet av Beatrice Ask så att vi kan få en debatt om vilket samhälle vi vill ha. Vilken linje kommer Sverige att driva om Stockholmsprogrammet? Vilka konsekvenser får det?

Ska storebror få anabola eller ska han läggas in för hårdbantning?

tisdag 14 juli 2009

Storebrors ökade nyfikenheten föder kraften i ett nytt 68

Expressen har i dag en artikel med rubriken "Nu vill EU kunna följa dig i detalj", länk. Debatten om det så kallade Stockholmsprogrammet i EU har börjat. 
Återigen ser vi en storebror som inte accepterar gränsdragningen mellan individ och samhälle. Hotet mot de liberala friheterna kommer just nu från moderaterna. 
De hävdar att i brottsbekämpningens namn måste gränsen förflyttas till nackdel för den enskilde. Det implicita hotet består av mer eller mindre virtuella terrorister.

Ett samhälle som byggt upp strukturer med personnummer gör det lätt att kartlägga medborgaren in i minsta skrymsle och rörelse. Samhället blir inte tryggare om enskilda laglydigas minsta rörelser kan kartläggas. I stället skapas en revolt mot detta storebrorssamhälle. 

Studentrevolten 1968 var en reaktion mot överheten. Det var mot den ungdomarna, studenterna protesterade. Om hotet var reellt eller ej kan man diskuteras. Om revoltens mål och syften var legitima kan man diskutera. Inte desto mindre mobiliserades hundratusentals direkt, säkert miljontals indirekt. 

Genom en närmast total oförståelse för individen rättigheter håller en folklig resning med större kraft än 1968 på att födas. Den här gången är det inte studenterna som leder upproret. Den här gången är upprorets krav odiskutabelt legitima: slå vakt om den enskildes privata sfär. 
De som leder  upproret är internetanvändarna. De är många fler än hundratusentals. De är värt att hålla i minnet.

Det är något visst med...

Det är något visst med vatten som kluckar. 
Visst skulle det vara lätt att säga att det är rogivande, men det är något mer. 
På något sätt är vattnet som livet självt. 
Det har humör. Vattnet kan vara upprört. Det kan vara långsint. Det kan vara kav lungt och mycket mer. 
För själen blir närheten till vattnet något som ger livet en ytterligare dimension. 
Kluckandet mot berghällar och stenar berättar om vilket humör havet är på. 
Det berättar om något mer och större.

Havet inbjuder till att betrakta och inte bara dras med och agera. 
Valet mellan att vara inne i och bara betrakta blir tydligt nära vattnet.
Jag kan välja och utmana naturkrafterna. Jag kan surfa eller flyta med.
Det är också möjligt att bara betrakta. 

När telefonen har blivit minst lika mobil som jag själv är behövs punkterna där jag kan reflektera över detta. Det har på många sätt blivit en självklarhet att alltid delta. Jag tänker inte ens över det i stadsbruset. Här, när vågorna kluckar mot strand blir valet tydligt. 
Det finns en vila i den vetskapen.

Andra medier: Svd,
Andra bloggar: bokhora, Kulturbloggen,

lördag 11 juli 2009

MÅRTENSSONS första räknade 365 bloggdagar

För exakt 365 dagar sedan började jag räkna besökare på bloggen.
Resultatet är 36.240 unika besökare under det gångna året och totalt 50.547 besökare.

Knuff. se rankar MÅRTENSSON som blogg nummer 72 i Sverige när man rankar efter knuffpoäng, det senaste halvåret. Det är jag faktiskt riktigt stolt över
Vad gäller länkade inlägg hamnar  MÅRTENSSON på plats nummer 89 i Sverige.

Särskilt mycket trafik skapades i samband med mitt upprop om FRA lagen och uppropet om digital intellektuell allemansrätt, länk. De och frågorna kring att skapa öppenhet och transparens i det demokratiska arbetet kommer fortsatt att ligga mig varmt om hjärtat.

Samtidigt vill jag tacka mina läsare. Utan er hade det inte varit så spännande, utan er hade det inte varit möjligt.
Tack också för kommentarer, mail och debatter.

Ett särkilt tack till alla dem i Värmdö som fått reda på innehållet i olika bloggposter av andra, kunnat referera detta, ha synpunkter på det och inte läst bloggen. 
Ni är verkligen beundransvärda!

Nu är det dags för ett nytt och spännande bloggår!

fredag 10 juli 2009

Integritet: Bejaka Dacken i dig

Det pågår en kamp mellan de som önskar försvara sin integritet och dem som önskar att storebrors inflytande ska bli större. En av dem som refererar den kampen är Mina Moderata Karameller.

Integritetskämparna har på sin sida innovatörerna och internetfilosoferna. Det gör att de kan läsa terrängen och klarar kampen mot en i vanliga fall övermäktig stormakt. På ett sätt påminner kampen om Davids kamp mot Goliath eller om man så vill om USAs krig mot Vietnam. Man kan tycka vad man vill om vietnamesernas dåvarande samhällssystem. det är inte poängen. De försvarade sin suveränitet. På samma sätt kan man ha synpunkter på vissa tendenser på internet. Det försvarar inte att man kränker medborgares rättigheter på internet.

Debatten i bloggosfären rör sig just nu om två företeelser. Den ena är medborgarnas rättmätiga kamp för att beskydda sig mot storebror och de andra är det sk Stockholmsprogrammet. 

Det blir tydligt att det Stockholmsprogrammet kan bli ett nytt EU dirigerat hot mot integriteten och rättssäkerheten. Läs gärna den moderate riksdagsmannens Karl Sigrids reflektioner om programmet, länk

De modborgare som önskar skydda sig mot storebror är kreativa. Ett av de redskapen kallas Ipredator. Nu verkar detta redskap vara färdigutvecklat och klart för användning. Vi kan kalla Ipredator för ett frihetsredskap på internet. 

En sak som verkar skilja gamla tiders frihetskamp från den nya tidens är att frihetskämparna har mycket mer sofistikerade vapen är storebror. Han har enbart skräcken och styrkan att lita till. Så var det inte förr. Då hade storebror övertaget på alla fronter.

Nils Dacke gjorde uppror mot Gustav Vasas överförmynderi. Den kampen tog många år att kväsa. I dag är det många självständiga och ibland samarbetande som gör uppror mot Ask och Barosso. Vasa kuvade inte Smålänningarna han såg bara till att de stannade kvar som svenskar. På samma sätt kommer det att gå för Ask och Barosso.

torsdag 9 juli 2009

Den onödige Alex Schulman

I en artikel i Dagens Nyheter ställer Alex Schulman frågetecknen kring bloggen, dess inflytande och behovet av den, länk.

Han ifrågasätter om bloggarna sätter agendan för samhällsdebatten. Tesen är att gammelmedia gör det. 

Att det finns 60.000 aktiva bloggare viftar Schulman bort med en axelryckning. 
60.000 nya opinionsbildare det är ganska enormt. Att sedan de olika sociala medierna stöttar varandra och skapar en enorm genomslagskraft verkar inte bekomma herr Schulman.

Vi vet att mediekonsumtionen har förändrats. De yngre lägger allt mindre tid på sk gammelmedia eller papperstidningen om man så vill. I stället lägger de tid på sociala medier. Detta verkar nämnde Schulman inte heller bry sig om.

Om 5% av svenskarna dagligen läser bloggar kan man fråga hur många som läser tidningarnas debatt och ledarsidor. Det är sannolikt inte fler än 5%. Som jämförelse kan nämnas att antalet medlemmar i de politiska partierna är cirka 1% av befolkningen. Åsiktsbildning och debatt utövas av ett litet fåtal. Det bloggosfären har gjort är att bredda den gruppen något. 
Detta är i sig lovvärt.

Att debatten om integritet engagerar människor visar om inte annat EU valet. Fildelning och FRA frågan gjorde att nästan 8% röstade på piratpartiet. Det motsäger Schulmans påståenden.

Om Schulman kan man säga att han är onödig. Det är inte bloggosfären. Har behöver gammelmedia för att sprida sitt budskap och bygga sitt varumärke. 
Gammelmedia och bloggosfären drar däremot ömsesidig nytta av varandra.

EU: Stockholmsprogrammet får inte bli en ny EU producerad skräckfilm

Granskningen av vad politiker har för sig på alla nivåer är helt central för att demokratin ska fungera. EUs förehavanden är extra viktiga att granska. Det som gör denna granskning svår är att processerna inom EU bara delvis är transparenta. Texter som behandlas av parlamentet och dess utskott ändras oväntat och oannonserat. Den granskande måste ibland jämföra mening för mening för att vara säker på att det är samma text. Även parlamentsledamöterna måste göra samma sak.

Under Sveriges ordförandeskap ska en lång rad frågor om integritet behandlas. 
Ett exempel på detta är att EU vart femte år gör ett proram för polis-, tullsamarbete räddningstjänst, straffrättsligt och civilrättsligt samarbete. Detta kallas under 2010 -2014 för Stockholmsprogrammet. 
Ansvarig för detta är justitieminister Beatrice Ask, eftersom Sverige är ordförandeland i EU. Underlaget för Stockholmsprogrammet finns i en rapport från juli 2008, länk.

Mark Klamberg, länk och Henrik Alexandersson, länk är två som uppmärksammar vad denna process kan få för effekter för enskilda medborgares rättssäkerhet och integritet. Det ska dessa båda herrar ha all heder av. 

Statewatch som följer EUs lagstiftningsarbete skriver följande om personlig integritet och rättssäkerhet: "the EU has substituted the concept that data relating to EU citizens should in principle be kept private from state agencies, in favour of the principle that the state should have access to every detail about our private lives. In this scenario, data protection and judicial scrutiny of police surveillance are perceived by the EU as “obstacles” to efficient law enforcement cooperation. The Statewatch report calls for a “meaningful and wide-ranging debate” before it is “too late” for privacy and civil liberties."

Det är allvarsord och en tydlig varning. 

Storebrorssamhället väller inte in som en chockvåg. Det kommer smygande i små, oändligt små steg. Det gör det svårt att skilja ut vad som sker. För den skull får det inte hindra oss från att ta det ansvaret. De snabbaste granskarna finns numera på nätet. 
Var och en av oss får ta det ansvaret, innan it is "too late".

Jag kan inte annat än hålla med HAX när han skriver: "Buller är enda sättet att få EU:s regeringar att sansa sig.."


onsdag 8 juli 2009

När får EU parlamentet ett fast boende?

Henrik Alexandersson skriver om EU parlamentets byggnad i Strasbourg, länk.
Nu har man kommit på att byggnaden inte uppfyller brandskyddsnomerna. 
Därför: dags för brandvakter dygnet runt. 

Parlamentet borde i stället för brandvakter dygnet runt upphöra med flyttcirkusen mellan Bryssel och Strasbourg, omedelbart. Det skulle höja trovärdigheten för EU rejält.

Det är dag för ett fast boende EU parlament i Bryssel.
Sätt stopp för parlamentets nomadtillvaro.


tisdag 7 juli 2009

Reinfeldt i Almedalen: uppblåst groda eller landsfader?

Man vinner inte ett val på att försöka vara landsfader. Man vinner val på att i handling vara det. En landsfader har förmågan att känna vad medborgarna behöver. En landsfader skyddar sina medborgare. Det gör han även om den som han måste skydda medborgarna mot är storebror, staten. 

Reinfeldts tal i Almedalen av år 2009 var en pretenders, inte en performers om vi talar om att skydda medborgarna mot storebror. Det är illavarslande.

Talet liknade i ett avseende flera andra partiledares. 
Det var en obehaglig uppvisning i självgodhet.

Personlig integritet: Har Göran Hägglund läst bibeln?

Fyra musketörer drar en lans för personlig integritet i dagens DN debatt, länk. De är: Per Ankersjö, centerpartist, Camilla Lindberg, folkpartist. Dessutom finns hör och häpna en kristdemokrat materialiserad i den avgående EU parlamentarikern Anders Wijkman bland undertecknarna. De siste av musketörerna är Mattias Söderhielm. Alla försvarar den de gamla riddaridealet genom att dra en lans för att försvara integriteten. 

Att en liberal centerpartist ifrågasätter om minsta möjliga personlig integritet går på andra sidan om FRA lagen är bra. Som jag tolkar artikelförfattarna är FRA lagen 2.0 som de uppfattat den inte förenlig med minsta acceptabla personlig integritet i Sverige. Det är bra att Alliansföreträdare tar ton och säger ett välbehövligt nej till den den reviderade lagen innan konsekvenserna är utredda. Dock hade jag önskat att man var ännu tydligare. 

En förutsättningen för att Alliansen segrar i valet 2010 är att Allianspartierna är tydliga med att storebror inte får växa mer. Då måste FRA tyglas. FRA lagen måste skydda vanliga laglydiga medborgare mot storebrors allt mer långtgående intresse av deras legitima förehavanden. 

Ett problem i Alliansen är kristdemokraterna. Göran Hägglunds moraluppfattning om fildelning och integritet är svår att förstå. Jesus tog från de fattiga och gav till de rika. Göran Hägglund gör tvärt emot. Man undrar om denne man läst sin bibel?
Det krävs en väckelse inom kristdemokraterna.
Den väckelsen måste försvara människan mot storebror.

Artikeln i DN kan vara en start på en sådan väckelse. Den måste väcka alla Alliansens partier. Det räcker dock inte med ord. Folket kräver handling. 

onsdag 1 juli 2009

Almedalen behöver dynamiska entreprenörer

Bland vimlarna i Almedalen mötte jag den dynamiske Norrköpingsredaren Percy Österström. Han har byggt ett spännande logistisk- och rederiföretag som just heter Österströms, länk.
Efter det att Broströms köpts av det danska AP Möller-Maersk är Österströms sannolikt det största svenskägda shippinginriktade logistikföretaget.

Bolaget är offensivt, lönsamt och sannolikt en aktör som kommer att utnyttja möjligheterna att medverka i strukturrationaliseringen inom svensk shipping. Lägg därför namnet på minnet.

Anledningen till att Österströms var i Visby var enkel. De ville kommunicera att transporter på sjön är en del i en långsiktigt uthållig miljömedveten transportstruktur. Man ser att konservatismen i branschen har hindrat att näringen blivit en spjutspets inom miljötänkande. Detta vill Österströms ändra på.
Det är värt heder och uppskattning tycker jag.

Andra media: DN, e24.se,

Almedalen: Sneibjerg snurrar och snubblar.

Fredrik Sneibjerg är ordförande för folkpartiet i Värmdö. Han kommenterar en av mina bloggposter på sin egen blogg, länk. Om Fredriks hövding, ordförande Björklund skulle varit Fredriks lärare i nettikett skulle Fhan fått icke godkänt. 
Varför?
Fredrik kommenterar och diskuterar men länkar inte till mitt inlägg. Det hör till god ton om man för en diskussion i bloggosfären.

Fredrik stället frågan: "Det spelar ingen roll om gemene man bryr sig om detta spektakel?
Nej, vi blir påverkade vare sig man bryr sig eller ej. Det beror inte på mig, men det beror på att press, radio, tv och sociala medier bestämt sig för att Wisby är utgångspunkten under denna vecka. Sedan kan var och en välja att förhålla sig till detta. Tyvärr är det så att det betyder inget om man bryr sig eller ej. Alla får däremot förhålla sig till Almedalsveckan. Fredrik Sneibjerg har valt och sitt och muttra i Värmdö. Det är också ett sätt att förhålla sig till Almedalsveckan.

Fredrik Fortsätter: "Även Herr Mårtensson konstaterar i sin blogg att Almedalen är ganska energilöst.
Åk därifrån då?"
Min. MÅRTENSSONS roll är att bevaka vad som sker i Almedalen. Mina läsare av bloggen har bett mig göra det. 

Upplevelser och handling kan vara två olika saker. Så är det för mig också. Precis som man inte lämnar en film som är obehaglig bara för att den just är det. Det kan finnas ett budskap i den som är viktigt. Ta Thomas Videbergs film: "Festen". Den är obehaglig. För den skull lämnar jag inte salongen jag sitter kvar. På samma sätt är det med min reflektion om energilösheten. Det berättar om något. Därför är den viktigt att utforska. Det gör jag på ort och ställe.

Under centerpartiets dag var det kvinnor i fokus. Det var bra. Det som saknades var markeringar om integritet och upphovsrätt av Maud Olofsson. Det var inte bra. 

Att Magnus Andersson vill väcka debatt om de liberala krafterna i Sverige ska liera sig i ett parti är bra. Han skriver om detta i Expressen, makthavare.se och på sin egen blogg, länk

Kvalitéen i förslaget däremot kan diskuteras. Risken med det förslag som CUF presenterar är att vi får ett kvantitativt liberalt parti. Det krävs kvalitet också. Tyvärr finns det både inom centern och folkpartiet medlemmar och företrädare som inte kan betraktas som speciellt liberala. Det är ett stort problem.

Magnus Andersson och väcker en viktigt debatt om hur liberalismen ska bli starkare i Sverige. Lösningen däremot, är jag inte övertygad om ännu.

Andra bloggar: Johan IngeröArvid Falk, knuff,