Han skrev artikeln före vad som hände i Tunisien och i Egypten. Den har lite av en profetisk ansats även om den inte är som när Paul E. Erdman förutsåg att shahen av Iran skulle störtas i boken the Crash of 79 redan 1976.
Samtidigt visar artikeln på några av de grundläggande mekanismerna för hur vad internet och mobiltelefon skapar. Det gör att artikeln på många sätt förklarar processerna i samhällsomstörtningarna i dessa båda länder.
Det är lätt att överskatta effekterna av media generellt, menar Shirky. Däremot underskattar man generellt verktyg som gör att människor kan organisera sig och koordinera sig lokalt. Datorer är överskattade medan mobiltelefoner är underskattade.
Han hänvisar till sociologerna Katz och Lazarsfeld som menar att massmedia i sig inte ändrar människors sätt att tänka. I stället är det en tvåstegsraket. Först förmedlas idéer och åsikter via media. Sedan kommer den viktigaste processen när dessa idéer förs vidare som ett eko bland vänner, familjemedlemmar och kollegor. Det är i detta senare stadium som opinioner skapas.
Vad de nya medierna gör är att de skapar vad militärerna kallar för ett "delat medvetande". Man kan gå från att förstå situationen till att veta vad andra gör i denna situation. Det gör att man bland annat har mycket snabbt att göra något gemensamt.
Detta är lärdomar som både kan omsättas globalt, nationellt och lokalplan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar