tisdag 2 september 2008

Valross i blåsväder

Att Mikael Odenberg snackat i nattmössan om FRA lagen är inget nytt. Det nya är att det avslöjas i dagens DN debatt av Anders Wijkman, Camilla Lindberg och Per Ankersjö. De får välförtjänt beröm av Mark Klamberg för detta. Att prata om lögnerna är bra, men att visa på citaten som  bevisar lögnerna är ännu bättre. Författarna avrättar Odenberg pedagogiskt och klart. 

Lagen är i själva verket mycket mera långtgående än någon har medgett. Möjligheten för regeringen att spana på en viss person är möjligt om man definierar det som av "synnerlig vikt för verksamheten". 

På vilket sätt ska man kontrollera hur begreppet tolkas av FRA? Det kan ju tolkas inskränkt men det kan också tolkas brett. Såsom lagen är utformad är det upp till FRA själv. Vem litar på att herr Åkesson skulle hantera just den här uppgiften ansvarsfullt?

Möjligheten till  ökat informationsutbyte mellan FRA och andra myndigheter visar artikelförfattarna på som ytterligare ett problem.

Grävandet fortgår. Problemet är att högen med skit numera är så stor att det krävs sanering.





Mums för Cecilia Gyllenhammar

Tänk vad vilken uppståndelse det blir när det talas om biologiska förklaringar till beteenden.Vi slipper ju ta ansvar då - Vi kan skylla på generna. 
I nästa steg kan man utveckla läkemedel. Sen kan vi gå runt och vara lika stora skitstövlar som vanligt och ta en medicin i stället. Livsstilsförändringar vill vi ju till varje pris undvika.

Dagens Nyheter har i dag en artikel  om en  manlig gen som påverkar om en relation blir lyckad. Svenska Dagbladet refererar  samma undersökning i en annan artikel.

Forskningen rör ett hormon som heter vasopressin som påverkar hannars/mäns beteenden. Hormonet har effekt under cirka en halv timme. Man har studerat arvsmassa som styr förmågan att ta upp hormonet. Vad forskarna studerat är en viss gen, allel 334 som styr 
möjligheten att ta upp hormonet. Den spelar in  på hur pass framgångsrika män blir i att få hållbara relationer.  

Som vetenskapligt  bevis är denna studie svag. Det är en idé, en hypotes. För att kunna bevisa det forskarna säger krävs fler studier som kommer till samma slutsatser.

Forskarna funderar i nästa steg på att jämföra vasopressin med ett annat, kvinnligt hormon som heter oxytocin. Kanske är vasopressin en manlig motsvarighet till oxytocin som är ett rogivande hormon som utsöndras av kvinnor vid amning, beröring och vid sex. Detta hormon påverkar både kvinnan och mannen.

Några som borde applådera studien är Cecilia Gyllenhammar och Jessica Zandén. Genom att testa om de män de umgås med har genen allel 334 kan de vara säkra på att relationen bli kortvarig. För det de beskriver är lösningar som inte andas så mycket eget ansvar. Vad de än säger. 

Gyllenhammar och Zandén bör hålla  utkik efter män med dubbel uppsättning av allel 334. Dessa män skulle ju enligt studien ha dubbelt så stor chans till en relationskris. Här säkerställer de att männen verkligen kan utveckla den Norenska ångest de suktar efter. Grattis tjejjer.

Hur ska man förhålla sig till den här typen av studier?
För det första tror jag att man måste fundera på vilken människosyn man har, när man läser om den här typen av hypoteser från forskare. 
Tror man att hormoner styr beteendet och punkt. Alternativet är att se att de finns en ömsesidig påverkan mellan hormoner och beteenden. Vad gäller oxytocinet vet vi att om man berör varandra utsöndras mer. Beteendet påverkar hormonet och inte som här där man enbart studerat ena vägen. Man studerade från hormon till beteende.

Den forskning man bedriver här (och som refereras i artiklarna) har sin utgångspunkt i biologin. I det här fallet i det biologiska arvet. Det kan vi inte göra något åt. Med den inställningen avsäger vi oss faktiskt ansvaret för våra liv. Relationer kräver motsatsen att vi ser oss fullt ut ansvariga för våra handlingar.

Jag tror att den här typen av forskning ger en väldigt liten del av verkligheten. Mänskliga relationer är komplexa att studera. 

En faktor har inflytande. Det som har avgörande inflytande däremot är ett nästan oändligt stort antal faktorer. Inte nog med detta dessa faktorer tolkas av individen och ger upphov till ständigt nya situationer. Var och en har sin unika varseblivning i situationen, tolkning av den och sitt unika agerande. Forskning av relationer är komplex. Delsanningar får vi här och var på vägen. 
Frågan är om det gör mig klokare?

måndag 1 september 2008

Politiskt ledarskap i Värmdö

Hänt i Värmdö.

När jag läser Hans-Ove Görtz insändare i Dagens NackaVärmdöposten så kommer jag att tänka på Pippi Långstrump. Hans-Ove har en uppfattning om att någon vill ta ifrån moderaterna något. Precis som Pippi har i ett avsnitt av någon av böckerna. Båda refererar de till att de litar på Nilsson. Sen tvingas de båda förtydliga sig.

Vad Pippi säger men Hans-Ove inte säger är att denne Nilsson sover i den rosa docksängen. De försöker båda uttala sitt stöd till namnet Nilsson och båda vet att det namnet skrämmer. 
Sen finns det olikheter, men det kan vi lämna därhän.

Nu höjs röster som vill ha svar. Frågorna och funderingarna refereras av bland annat Hans Lindqvist, Fredrik Sneibjerg, Annika Andersson och politikerbloggen.

Låt oss se vad som hänt sedan den borgerliga Alliansen tillträdde. Jag inskränker mig till ett exempel som visar på hur saker skett. 
 
En omorganisation sjösattes snabbt och utan en riktigt konsekvensanalys. Moderaternas kommunstyrelseordförande tryckte på. Han gav inte utrymme för dialog och diskussion. De som medverkade i sjösättningen upplever Nilssons diskussionsmetodik som "en mental knutpiska". 

Resultatet av omorganisationen är inte något att var stolt över. En stor del kommunens nyckelmedarbetare vill sluta eller har redan sagt upp sig. Organisationen är otydlig så att ärenden faller mellan olika stolar. 

En stor beställarförvaltning om kallas UKÄ (Ungdom Kultur och Äldre förvaltningen) har skapats. Medarbetare som inte kan bli experter på något område men som ska serva mycket olika verksamheter med beställarkompetens presterar betydlig sämre än vad de skulle kunna göra. 
Ansvaret är inte medarbetarnas utan de som sjösatte organisationen. Det vilar också ett tungt ansvar på den som var arkitekten bakom processen som skapade omorganisationen. Låt oss vara ärliga att detta Alliansens politiska beslut är ett stort misstag. 

Det som gör saken ännu värre är att man är rädd för att det kan bli ännu värre om man ändrar det som är dåligt. Kloka människor (politiker och i viss mån tjänstemän) som kördes över har blivit skotträdda och vågar inte längre fatta nya beslut. 

Detta är ett exempel på  ett politiskt beslut som bär Jonas Nilssons signum och som har upphöjts till Allianspolitik. Det finns fler exempel på misslyckanden. Alliansföreträdare från andra  Allianspartier säger som biskop Brask: "Därtill nödd och tvungen".

Jag tror inte att någon politiskt diskussion förs inom alliansens partier som inte fäster avseende vid "det sätt som Jonas Nilssons personligen kommer att reagera på det". Att Nilsson har skatteskulder det är inte roten till problemet. Det är "halmstrået som knäckte kamelens rygg".

Problemet med Jonas Nilsson är han ledarskap. Det är ett mobbande ledarskap. 
Var och en av de övriga kommunalråden kan vittna om hur de utsatts för mobbning av Nilsson. Exempel på detta är oproportionerliga utskällningar, psykiska trakasserier eller obehagliga psykiska situationer.
Läs gärna den utmärkta artikeln i uppslagsverket wikipedia som beskriver mer om mobbning.
 
Ledarskapet vi ser präglas av verbal och psykisk mobbning. Det utförs av en person som den kände mobbningsforskaren Dan Olweus beskriver som "har bättre självförtroende än andra men samtidigt är agressiva och i avsaknad av empati.". Han har till sig knutit en grupp av medmobbare som tillämpar denna ledarstil. En metod som har blivit vanlig bland dessa är att skylla på andra. 

Representanter för oppositionen säger att de mot bakgrund av denna ledarstil inte vill träffa honom (Nilsson) i enrum.

Hans-Ove säger sig inte känna till kritik mot Nilssons ledarskap. Henrik Paulsen tar i sin debattartikel i samma nummer av NVP upp ett exempel på sådan kritik, men det finns många fler. Det känner Hans-Ove till men han tiger.

Mittens partier kommer inte att gå till väljarna med Nilsson som kandidat till kommunstyrelseordförandeposten 2010. 

De trevare som har framförts från moderat håll om att erbjuda Nilsson en hedersam reträtt och att han avgår inom ett år ställer väljarans heder mot en persons heder. Väljarna visste inte vilken ledarstil de fick. Deras heder kräver kräver att vi återupprättar det demokratiska ledarskapet. Inte i september år 2009 utan omedelbart.


Förvirrat om övervakning i Svenska Dagbladet

Förvirringen får ett ansikte när en lektor i etik vid namn Susanne Wigorts Yngvesson blandar sig in i FRA debatten. Hon gör det i en artikel i dagens Svenska Dagbladet. 


Hon jämför lagstiftningen om övervakningskameror som faktisk skyddar den personliga integriteten med signalspaning. Bland annat ställs krav på att man annonserar om att man kameraövervakar. 
I FRA fallet är det faktiskt ett av problemen att det inte annonseras/meddelas den övervakade.

Artikeln vimlar av olika mer eller mindre väl genomtänkta resonemang som alla har det gemensamt att de är dåligt underbyggda.

Artikelförfattaren jämför människors användning av internet med FRA övervakning. Att lägga ut bilder på internet av sig själv i en grupp av något slag gör  människor av fri vilja. Den som är föremål för signalspaning från FRA är inte det av egen fri vilja. 
Den centrala frågan om samtycke och fri vilja och dess konsekvenser bortser artikelförfattaren och helt från.

Det är inte som artikelförfattaren påstår "formen som spelar roll". Det är hur stor den privata sfären blir för medborgaren.

Det är riktigt att övervakning är ett ämne som ständigt är aktuellt. Vilhelm Mobergs insatser på sin tid för medborgerliga fri- och rättigheter var och är viktiga. Det finns paralleller och det finns skillnader med den debatt Moberg förde.

Frågan om personens frihet versus samhällets inflytande över individen är dock en ständigt pågående process. Medborgerliga fri- och rättigheter är ingen självklarhet. 
De måste försvaras vid varje tidpunkt.

FRA lagen kan strida mot EU rätten

I FRA debatten har det väckts frågor om lagen är förenlig med Europakonventionen om mänskliga rättigheter. Frågor om Europakonventionen om mänskliga rättigheter sorterar under Europarådet. Europarådet har inrättat en speciell domstol som kallas Europadomstolen som prövar sådana frågor.

När jag i min blogpost talar  den fiktive Björn Rosengren och den diskriminering ha utsätts för jämfört med sin kompis Göran Persson är det inte utifrån perspektivet mänskliga rättigheter. Min utgångspunkt är att han diskriminerats från EU perspektivet och att detta ska prövas av den speciella domstol som EU har som kallas EU domstolen. En helt annan domstol.

I artikel 12.1 i EU fördraget förbjuds diskriminering på grund av nationalitet. Enligt praxis kan den åberopas av enskilda medborgare. I detta fall är det en fråga om att FRA lagen strider mot fördragsbestämmelserna om fri rörlighet genom att vara diskriminerande. 
FRA signalspana på Björn eftersom han har utnyttjat sin rätt som EU medborgare och bor i ett annat EUland. Det har inte Göran.

Man brukar i sådana fall också åberopa fördragsbestämmelserna om lagharmonisering. artiklarna 93 och 94 i EU fördraget. Dessa två artiklar i EU fördraget har till uppgift att citera den främste experten på EU rätt i Sverige, professor Ulf Bernitz ord: "att säkerställa den gemensamma marknadens upprättande och funktion. De har alltså till uppgift att främja den fria rörligheten för varor, personer, tjänster och kapital." 
 
Diskriminering på grund av nationalitet (som mellan hemlandet och annat EU land) är normalt inte tillåten. Eventuellt kan sådana undantag medges av säkerhetsskäl.  Sannolikt borde FRA lagen för att vara förenlig med EU rätten undanta all trafik i kabel inom EU. 

Hur FRA går till väga tekniskt och vilket lagstöd man har för att spana på Björn har 
Mark Klamberg förtjänstfullt rett ut. 

I fallet med Björns diskriminering är det sannolikt så att man inte kan hävda att han är mer samhällsfarlig (om han nu är det) i Storbritannien är i Sverige.

Det borde därför vara viktigt att få FRA lagen prövad av såväl Europadomstolen som av EU domstolen. 

SJ, SJ gamle vän...

Satt några timmar på tåget från Stockholm till Småland i går.
789 kronor kostade resan, enkel tur. När SJs styrelseordförande Ulf Adelsson tycker att SJ har lyckats blir man undrande.
Min upplevelse var att det var dyrt. I priset jag betalade fanns det en miljöbonus. Så var det inte. Jag försökte bara lura mig själv för att inte bli förbannad.

När SJ släpper billiga biljetter och de är slut några minuter efteråt eftersom personer köper dem för att sälja vidare är det något som är fel. Det påminner om alla imperfekta marknader som skapar svarta marknader.

Det kan inte vara SJs uppgift att stödja den typen av marknader.
Självkritik och ändring är vad jag önskar av SJ.

2011 släpps SJs monopol på ett antal stäckningar.
Jag önskar ökad konkurrens redan nu.

Bara men inte bara "vanligt" vatten

I veckan nummer av tidningen Newsweek tar man upp vatten som nästa bristvara efter oljan. Förbrukningen av vatten fördubblas vart 20 år. Vattnet kan inte som oljan ersättas med något annat.

I artikeln tas exempel på hur mycket vatten som krävs för att prodcera olika varor. En 200 mm halvledare kräver 13 kubikmeter vatten.
25% av allt vatten som konsumeras i Silicon Valley går till att proucera datachips.

Ett annat exempel är livmedelstillverkaren Nestlè som behöver 4 liter vatten för att producera en liter färdig produkt. Dessutom krävs 3.00 liter för att råvaran till produkten ska kunna växa.

En studie från Amerikanska Marsh Institute for Risk Insights säger att 40% av Fotune 1000 företagen skulle skadas "alvarligt" eller råda ut för en "katastrof" om de skulle utsättas för vattenbrist. Bara 17% av företagen hade vidtagit ågärder för att skydda sig mot denna typ av risker.

Världen konsumerar ofattliga 5.400 kubikkilometer vatten i år.
Det är dags att vidta åtgärder för att stoppa slöseriet med vatten innan den riktigt stora krisen kommer. Åtärderna måste ske i det lilla som i det stora perspektivet.