Förvirringen får ett ansikte när en lektor i etik vid namn Susanne Wigorts Yngvesson blandar sig in i FRA debatten. Hon gör det i en artikel i dagens Svenska Dagbladet. Hon jämför lagstiftningen om övervakningskameror som faktisk skyddar den personliga integriteten med signalspaning. Bland annat ställs krav på att man annonserar om att man kameraövervakar.
I FRA fallet är det faktiskt ett av problemen att det inte annonseras/meddelas den övervakade.
Artikeln vimlar av olika mer eller mindre väl genomtänkta resonemang som alla har det gemensamt att de är dåligt underbyggda.
Artikelförfattaren jämför människors användning av internet med FRA övervakning. Att lägga ut bilder på internet av sig själv i en grupp av något slag gör människor av fri vilja. Den som är föremål för signalspaning från FRA är inte det av egen fri vilja.
Den centrala frågan om samtycke och fri vilja och dess konsekvenser bortser artikelförfattaren och helt från.
Det är inte som artikelförfattaren påstår "formen som spelar roll". Det är hur stor den privata sfären blir för medborgaren.
Det är riktigt att övervakning är ett ämne som ständigt är aktuellt. Vilhelm Mobergs insatser på sin tid för medborgerliga fri- och rättigheter var och är viktiga. Det finns paralleller och det finns skillnader med den debatt Moberg förde.
Frågan om personens frihet versus samhällets inflytande över individen är dock en ständigt pågående process. Medborgerliga fri- och rättigheter är ingen självklarhet.
De måste försvaras vid varje tidpunkt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar