Visar inlägg med etikett FRA -lagen. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett FRA -lagen. Visa alla inlägg

tisdag 26 juni 2012

Debatten om FRA lagen tar ny fart

Nu är debatten i full gång kring att återöppna FRAs underrättelsehop. Svenska Dagbladet, länk rycker ut till regeringens försvar och den oförtröttligt arbetande juridikdoktorn Mark Klamberg lägger på sin blogg begreppen tillrätta i en mycket bra bloggpost, länk.  Läs gärna Marks bloggpost.

fredag 22 juni 2012

Frihetsdebatten på internet i fokus igen

En kommitté i EU parlamentet har nu sagt nej till det förhatliga ACTA avtalet, länk, länk, länk.
Nu är det bara att hoppas att EU parlamentet slutligen säger nej till detta avtal som på ett allvarligt sätt äventyrar friheten på nätet.

I Sverige ser det sämre ut.
Trots löften om motsatsen öppnar nu socialdemokrater och Beatrice Ask den så kallade FRA shopen, länk. Olika myndigheter kan nu närmast helt fritt köpa signalspaning av FRA.
Det var just detta som alla försäkrade inte skulle ske. Nu blir det verklighet. Kritiker, som advokatsamfundet datainspektionen och olika politiska ungdomsförbund rasar. Beatrice Ask står på sig. Hon blir inte medborgarnas justitieminister hon förstärker bilden av sig som Storebrors minister

I Sverige får vi en mörk midsommar integritetsmässigt.
Storebror kan fira, medborgarna sörja.

fredag 16 december 2011

Inte integritet?

SvDs ledarskribent, Johan Ingerö skriver i dag om obalansen i synen på den personliga integriteten, länk.
Lösningar för att skydda privatlivet som t ex kamerarövervakning för att skydda liv, hälsa och egendom förbjuds. Å andra sidan kan "storebror" staten övervaka oskyldiga medborgare allt mer nära inpå huden. Den uppgörelse som regeringen och socialdemokraterna gjort tillgodoser i större utsträckning socialdemokratiska storebrorsvisioner än borgerligt integritetstryggande. Den går i fel riktning.

Detta är ett av områdena där det krävs mer av borgerliga ideologisk debatt. 

onsdag 30 november 2011

FRA lagen, igen

Då har Europadomstolen inlett prövningen av den svenska FRA lagen, länk, länk.
Detta får betraktas som en stor framgång för de som aktivt arbetat mot lagens införande.
En extra stor framgång är det för Clarence Crafoord och Centrum för Rättvisa som anmält Sverige till domstolen. Den allra största vinnaren kan bli enskilda medborgares integritet.

Regeringen har nu 16 veckor på sig att svara på ett antal frågor från domstolen.
Därefter avgörs om domstolen ska pröva fallet.

I ett liknande fall fick Storbritannien ändra en motsvarighet till FRA lagen.

"This is not the end, perhaps the end of the beginning."

måndag 13 september 2010

Hoten mot det fria internet

I dag presenterade cirkusdirektör Thomas Bodström ett extranummer i den politiska manegen. Cirkus Opportunismus presenterade förslaget om slopad FRA-lag. Vad förslaget egentligen innebär i praktiken är oklart. Motivet till att förslaget presenteras är däremot kristallklart. Det gäller att erövra en eller två procentenheter för socialdemokratin.

Samtidigt kritiserar försvarsminister Tolgfors de rödgrönas förslag på fel grunder, länk. Folkpartisten och ledamoten av justitieutskottet Johan Pehrsson gör följande uttalande: "Jag beklagar detta. Det vore väldigt olyckligt att sätta Sverige i ett läge där vi saknar tillgång till signalspaning som behövs för att skydda den svenska demokratin och vårt samhälle"

Rick Falkvinge ställer i en bloggpost indirekt frågan om vi behöver mer övervakning eftersom vårt samhälle har blivit mera farligt, länk. Han jämför säkerhetsläget under 1980-talet med idag. Lever vi i en farligare värld i dag är då?

Jag är benägen att hålla med Falkvinge om att samhället trots allt är säkrare i dag. Rick resonerar så här: "Det värsta som kan hända idag är att några knäppskallar spränger sig själva i luften på en buss på andra sidan kontinenten. Visst, det är dåligt, men det spelar liksom inte i närheten av samma division som att världen kunde upphöra existera över natten, och hur närvarande skräcken var hela tiden för att någon krigshök, eller något misstag, skulle utlösa undergången."

Det samhälle vi lever i dag jämfört med 1980-talet har en virtuell dimension. Den kallas inte sällan internet, men är egentligen mycket mer. Den har att göra med alla de elektroniska fotspår vi lämnar efter oss.

I en ledare i förra veckans nummer av the Economist pekar man på några av hoten mot internet och det virtuella samhället, länk.

I ledaren talar man om fyra stora hot. Man talar om:

"The first is national. China’s “great firewall” already imposes tight controls on internet links with the rest of the world, monitoring traffic and making many sites or services unavailable. Other countries, including Iran, Cuba, Saudi Arabia and Vietnam, have done similar things, and other governments are tightening controls on what people can see and do on the internet.

Second, companies are exerting greater control by building “walled gardens”—an approach that appeared to have died out a decade ago." The Economist talar om hur Facebook, Google och Apple stänger in oss.

Det tredje kommersiella hotet mot friheten på internet är enligt the Economist: "there are concerns that network operators looking for new sources of revenue will strike deals with content providers that will favour those websites prepared to pay up."

Det fjärde hotet står regeringarna före enligt the Economist: "Restrictions imposed by governments are more troubling, and harder to deal with. There is not much that outsiders can do about China’s great firewall. But Western governments can at least set a good example. Australia’s plan to build a Chinese-style firewall in an effort to block child pornography and bomb-making instructions, for instance, is daft and should be scrapped. It will be easy to evade, and traditional law-enforcement approaches are a better way to handle such problems than messing with the internet’s plumbing."

Dessutom är statliga åtgärder som kartlägger medborgarna ett sätt att skapa en ny elektronisk mur. Det verkar som om många stater vill kartlägga medborgarnas varenda steg. I all sin absurdhet är det som om alla skulle tvångsvis utrustas med gps när de gick ut i skogen.

I grund och botten måste vi ställa oss frågan vilket samhälle vi har och vilka krav det ställer på övervakning av oskyldiga medborgare. Dessutom måste vi ställa oss frågan vilket samhälle vi vill ha. Hoten mot friheten på näten kommer från två håll både från de kommersiella aktörer och från storebror.

Dessa hot mot friheten måste diskuteras djupare. Slutsaten måste enligt mig bli att friheten stärks och inte ännu mer beskärs.

måndag 19 juli 2010

Reflektioner över artikeln om terrorbekämpning i The Washington Post

The Washington Post publicerade i går en artikel om utvecklingen av underrättelseverksamheten i USA, länk.

I ambitionen att bekämpa terrorismen har det skapats ett monster eller möjligen ett cluster av monster. Det slukar pengar, kompetens och resurser, men det är mycket tveksamt om de enormt ökade resurserna har gjort USA säkrare. Förmodligen har denna enorma tillväxt inte gjort USA mycket säkrare. Däremot har det kostat gränslöst mycket.

Vi kan läsa The Washington Posts artikel med förförståelsen att detta är bara en utveckling i USA. Tyvärr är detta sannolikt inte sant. Vi har en utveckling åt samma håll inom EU. Vi har den också i Sverige. Datalagringsdirektivet från EU är ett exempel. FRA lagen i Sverige är ett annat. Effekten av lagarna är att samhället får mer och i många fall onödig och integritetskränkande information om vanliga människor. Samhället blir mera inhumant.

Vi borde därför tänka till lite extra inför höstens val.

  • Vill vi ha ett samhälle som har överskott av information om medborgarna eller vill vi ha ett samhälle som präglas av frihet?
  • Vill vi ha ett internet som är fritt eller vill vi ha ett integritetskränkt internet.

Om man som väljare önskar ett friare samhälle räcker det inte att rösta på ett parti. Det gäller att rösta på rätt personer. Ett kryss för integriteten är ett kryss för rätt kandidat.

Efter att ha läst The Washington Post artikeln har jag valt att referera till ett antal citat i artikeln. Citaten är inte översatta från engelskan. Läs och begrunda.

En viktig fråga är om de ökade resurserna till underrättelseverksamhet har gjort USA säkrare. Så här svarar Generalen John R. Vines på den frågan: "Underscoring the seriousness of these issues are the conclusions of retired Army Lt. Gen. John R. Vines, who was asked last year to review the method for tracking the Defense Department's most sensitive programs. Vines, who once commanded 145,000 troops in Iraq and is familiar with complex problems, was stunned by what he discovered.

"I'm not aware of any agency with the authority, responsibility or a process in place to coordinate all these interagency and commercial activities," he said in an interview. "The complexity of this system defies description."

The result, he added, is that it's impossible to tell whether the country is safer because of all this spending and all these activities. "Because it lacks a synchronizing process, it inevitably results in message dissonance, reduced effectiveness and waste," Vines said. "We consequently can't effectively assess whether it is making us more safe."

Vad har satsningen kostat sedan 9/11 och hur många sysselsätts, vad producerar man ? "The U.S. intelligence budget is vast, publicly announced last year as $75 billion, 21/2 times the size it was on Sept. 10, 2001. But the figure doesn't include many military activities or domestic counterterrorism programs.

Some 1,271 government organizations and 1,931 private companies work on programs related to counterterrorism, homeland security and intelligence in about 10,000 locations across the United States.

An estimated 854,000 people, nearly 1.5 times as many people as live in Washington, D.C., hold top-secret security clearances.

Many security and intelligence agencies do the same work, creating redundancy and waste. For example, 51 federal organizations and military commands, operating in 15 U.S. cities, track the flow of money to and from terrorist networks.

Analysts who make sense of documents and conversations obtained by foreign and domestic spying share their judgment by publishing 50,000 intelligence reports each year - a volume so large that many are routinely ignored."

Det har blivit inne med underrrättelseverksamhet och därför ökar verksamheten av sig själv, närmast som en cancer om man får tro en tidigare hög rådgivare: "It's the soccer ball syndrome. Something happens, and they want to rush to cover it," said Richard H. Immerman, who was the ODNI's assistant deputy director of national intelligence for analytic integrity and standards until early 2009.

"Cyber is tremendously difficult" to coordinate, said Benjamin A. Powell, who served as general counsel for three directors of national intelligence until he left the government last year. "Sometimes there was an unfortunate attitude of bring your knives, your guns, your fists and be fully prepared to defend your turf." Why? "Because it's funded, it's hot and it's sexy."

Har man haft nytta av den ökande underrättelseverksamheten i samband med de terrorattacker som har skett i USA? Artikeln tar upp två uppmärksammade fall. Det ena är med militärläkaren, psykiatern som sköt 13 personer och den andra händelsen är passageraren som tog sig ombord på ett flygplan med sprängmedel. "Last fall, U.S. Army Maj. Nidal Malik Hasan allegedly opened fire at Fort Hood, Tex., killing 13 people and wounding 30. In the days after the shootings, information emerged about Hasan's increasingly strange behavior at Walter Reed Army Medical Center, where he had trained as a psychiatrist and warned commanders that they should allow Muslims to leave the Army or risk "adverse events." He had also exchanged e-mails with a well-known radical cleric in Yemen being monitored by U.S. intelligence."

Beskrivningen av den passageraren visar att det inte var underrättelseverksamheten som undanröjde katastrofen utan en uppmärksam medpassagerare.

"Abdulmutallab was able to step aboard Northwest Airlines Flight 253. As it descended toward Detroit, he allegedly tried to ignite explosives hidden in his underwear. It wasn't the very expensive, very large 9/11 enterprise that prevented disaster. It was a passenger who saw what he was doing and tackled him. "We didn't follow up and prioritize the stream of intelligence," White House counterterrorism adviser John O. Brennan explained afterward. "Because no one intelligence entity, or team or task force was assigned responsibility for doing that follow-up investigation."

För min egen del ser jag att artikeln väcker ett antal frågor om hur Sverige styrs fel. Motivet är gott att bekämpa terrorism. Frågan är bara om inte ett samhälle som är så överkontrollerande i sig skapar terrorister. Jag vill se ett öppnare samhälle och kommer att rösta för det.

Andra medier: SvD, SvD, DN, DN, The New York Times

Andra bloggar: Opassande, Sagor från livbåten, Markus Berglund, HAX

onsdag 3 mars 2010

FRA lagen: Nu marscherar Ask vidare (åt fel håll)

FRA lagen har gällt i tre månader. En av idéerna med den nya lagen var att FRAs sk underrättelseshop skulle stängas. Nu vill justitieminister Beatrice Ask öppna den igen länk. Alternativet är att skapa ytterligare en myndighet som ska signalspana.
Det är inte den här typen av regeringspolitik Sverige behöver.

När ska det ta slut på eländet? Har inte regeringen lärt sig något?

Vad gäller Ask så driver hon en politik som på många områden har litet folkligt stöd. Den av henne framlagda IPRED lagen är ett annat trist exempel på integritetskränkande lagstiftning.

Andra medier: Aftonbladet,

onsdag 27 maj 2009

På vilken höjd över fotknölarna ska FRA-lagförslaget sågas?

Mark Klamberg sågar regeringens förslag till förändringar av FRA längs med fotknölarna, länk. 
Är det så att det mot förmodan skulle visa sig att sågningen inte ska ske där är det i vart fall aldrig aktuell ovanför knäna. 
Det är beklagligt att regeringen inte inser att lagningar och lappningar inte fungerar i detta fall.

Jag tror att många känner sig lurade eller förda bakom ljuset. 
Det var inte detta man hade hoppats av FRA lagen 2.0, länk.

Alliansregeringen uppför sig här som den gamla socialdemokratiska regeringen gjorde vad gäller det gamla skattesystemet. Lagningar och lappningar förändrade i grunden inget. Vad de gjorde var att människor blev förbannade. Dessutom skapades oönskade effekter av förändringarna som gjorde att man var tvungen att ändra ännu mer och lappa.

Tyvärr finns inga genvägar.
Det måste börjas om från början.
Då kan det bli rätt.

Andra media: Expressen, DN,

Det är dags att ta till hedersam reträtt innan detta blir ett förudmjukande nederlag.

tisdag 3 mars 2009

FRA lagen: 1-1 mellan polisen och militären

Tillbaka till ruta ett. Så kan man beskriva effekterna av  statsminister Fredrik Reinfeldts uttalande till Sveriges Radio om SÄPO och signalspaningen. Mikael Odenberg tog parti för FRA och försvaret. Nu tar Reinfeldt parti för polisen. Ställningen är numera 1-1.

Parallellt med bloggbävningen har det pågått en maktkamp mellan militären och polisen. Vem ska ha makten över spaningen i datanäten? Vem ska sköta vilken del av underrättelseverksamheten?  

Med ett starkt FRA är risken stor för att polisens ställning undermineras, resonerar polisen Därför vill Säpo ha egna möjligheter till signalspaning. 

I den beramade artikeln i Dagens Nyheter har inte journalisterna granskat denna maktkamp. Säkert har SÄPO sett till så att nej till FRA lagen har fått underlag. Inte för att SÄPO är mot signalspaning utan för att man är orolig för att FRA får en för stort makt. DN journalisterna har inte granskat detta självklara. 

Sannolikt är det så att DN faktiskt genom sin artikel hjälper militären och FRA och motarbetar SÄPO. Man kan vara en bricka i ett spel. Om man vet det är det dålig journalistisk etik. Om man inte vet det, är det kort och gott dåligt journalistiskt omdöme. Om man hade kunskapen om risken hade man kunnat utläsa det ur artikeln. Nu kan man inte det, så...

God Natt Dagens Nyheter!

onsdag 18 februari 2009

EU-utskott: vill stärka den personlig integriteten

EU-utskottet för mänskliga rättigheter förtjänar uppskattning. 
De behandlade en rapport som behandlar "recommendation to the Council on strengthening security and fundamental freedoms on the Internet". Där godkände man rapporten med röstsiffrorna 44 för och 0 mot.

Följer man rekommendationerna bör Sverige avskaffa FRA lagen, IPRED lagen och en del andra integritetskränkande lagar. 

Hur långt detta direktiv verkligen sträcker sig är en smula oklart. Enligt Rick Falkvinge innebär det ett tydligt stopp för dessa lagar. Henrik Alexandersson är mera tveksam till om man kan tolka det så. Det är en viktig skillnad på bör och måste.

I vart fall får vi hoppas på och arbeta för att EU ändrar sig i en mera integritetsfrämjande riktning

måndag 16 februari 2009

FRA lagen: Björk utmanar Tolgfors och Odenberg

Anders Björk har genom sitt beslut i dag blivit en kämpe för integriteten. Dessutom tar han konsekvenserna av att han inte är nöjd med FRA lagen. Han avgår från sitt ordförandeskap i underrättelsenämnden. 
Allt detta enligt Svd, DN, Expressen och SR ekot.

Å ena sidan talar Björk om att uppsplittringen av övervakningen ger en sämre underrrättelsetjänst. Å andra sidan talar han om att denna uppsplittring ger sämre skydd för intregriteten.

Vad vi ser är en fight med tidigare försvarsministern Anders Björk på ena sidan. På andra sidan står, om än svajande, den tidigare försvarsminsitern Mikael Odenberg och den nuvarande frösvarsminsitern Sten Tolgfors. 

Gamla moderater står mot nya. Gamla värden som integritet står mot avsaknad av medborgerliga fri- och rättigheter. På många sätt önskar jag tillbaka den delen av moderaterna som värnade den privata sfären gentemot samhället . Då stod moderaterna på den lilla människans sida mot storebror. Odenberg och Tolgfors företräder storebror mot den lilla människan. Björk företräder den lilla människan.

Ska vi tro Björk kostar systemen kring FRA lagen cirka 500 miljoner om året. Han ser för sin del inte att skattebetalarna får valuta för de pengarna. Det borde ringa en del varningssignaler.

FRA lagsdebatten blir allt mer en parodi på hur man delade upp i brännsbollslag i skolan förr.
Nu är uppdelningen allt mer: Regeringen mot resten.

Heder åt Anders Björk.

Personligen hade jag hellre sätt att Sten Tolgfors avgått i stället för Björk, men detta är det näst bästa. Det visar att FRA lagen är så dålig så att en erfaren försvarspolitiker inte kan ta ansvaret att förvalta den. Det är underkänt för regeringen.

fredag 13 februari 2009

FRA stämningen: Sent sa Bill, allt för sent sa Bull

Fredrick Federley har synpunkter på den anmälan som Norska jurister har gjort av FRA lagen.
Detta rapporteras av Opassande och Aftonbladet. 
Han anser att anmälan är för sent inkommen. Dessutom anser han att Sverige kan agera hur man vill i denna typ av frågor.

För min egen del anser jag att en anmälan som är underbyggd förtjänar respekt när den än formuleras. Det är inte den anmäldes sak att ha synpunkter på detta såvida det inte sker så sent efter det att händelsen inträffat att orsaken till anmälan är preskriberad. 

För det andra blir det underligt att säga att anmälan är sent påkommen när revideringarna av FRA lagen offentliggjordes så sent som den 10 februari i år.

Dessutom måste vi respektera de konventioner och internationella avtal Sverige ingår. Konventionen om de mänskliga rättigheterna är för mig en av de mera centrala konventioner vi har förbundit oss att följa. Om Svensk lagstiftning kränker Norska mänskliga rättigheter ska det åtgärdas av Sverige.

Sist och slutligen Sverige är inte fälld i domstolen.
Vi får se om ens stämningen tas upp till behandling.


torsdag 12 februari 2009

FRA lagen: nu har Norrmän stämt Sverige

Så har det hänt igen. Sverige har blivit stämd inför Europadomstolen för mänskliga rättigheter.
Den här gången är det effekterna av FRA lagen som gör att Sverige blir stämd. Den som stämmer är att den Norska avdelningen av juristkommissionen, enligt tidningen Computer Sweden.

Det är inte första gången som Sverige blivit stämd. Sverige har också blivit fälld av domstolen tidigare. Bland annat för behandling av frihetsberövade i häkte. 

Domstolen får allt mer att göra. 1995 hade man 3.500 mål och 2007 hade man 41.700 mål, enligt domstolen själv. Det är i sig ett tidens tecken. Även om fler länder ansluter sig till konventionen.

I ärlighetens namn ska man säga att det är relativt sällan som Sverige förekommer i domstolen. 

Det som är den vanligaste typen av mål är att en medborgare i ett land stämmer den stat där man själv är medborgare. Det är ovanligt att andra länders medborgare stämmer en annan stat. Det kan mana till eftertanke. 

Vi vet ännu så länge inte om domstolen tar upp målet. Skulle man göra det borde det leda till allvarlig eftertanke hos regeringen.

Debatten om FRA lagen är inte slut. Den tog bara paus för en stund.
Stoppa FRA lagen är lika aktuellt nu som för någon månad sedan.
Nu har vi stöd om Norska medborgare också.
Grattis Sten Tolgfors, nu har du retat norrmännen också

Andra media: Metro,

onsdag 11 februari 2009

Norsk advokat om FRA lagen och teledatalagringsdirektivet: Sverige är den sista Sovjetstaten

Teledatalagringsdirektivet är ett direktiv som strider mot Europakonventionen om mänskliga rättigheter, rapporterar Svd. I vart fall om man får tro den norske Juristen Jon Wessel-Aas. Han kritiserar Sveriges bristande respekt för de mänskliga rättigheterna och den personliga integriteten. Wessel-Aas artikel har rubriken: "Sverige bryter mot de mänskliga rättigheterna". Wessel-Aas är inte vem som helst.Han är ordförande i den norska avdelningen av den internationella juristkommissionen som övervakar de mänskliga rättigheterna.

Hans kritik mot Sverige påminner om vad Björn Rosengren en gång sa om Norge. 
Wessel-Aas  använder i stället följande ord: (i min översättning) "den inofficiella byteshandeln med underrättelsematerial som sker (genom FRA lagen och teledatalagringsdirektivet, min anmärkning) för tankarna obehagligt nära ett totalitära statsskick, speciellt när sådana formellt sett isolerade arbetsmetoder kombineras och sätts i system". 
På ren svenska säger han att Sverige den sista Sovjetstaten.

Kritiken riktar framförallt in sig på kombinationen av FRA lagen och tillämpningen av teledatalagringsdirektivet. Mycket riktigt säger han att konsekvenserna kan bli att Sverige systematiskt övervakar Norska medborgare. 

Wessel-Aas är av uppfattningen att dessa lagar kommer att prövas av Europadomstolen för mänskliga rättigheter. Denna domstol är en helt annan än EU-domstolen. 
Europadomstolen för mänskliga rättigheter prövar om länder följer konventionen om mänskliga rättigheter och har inget med EU att göra.

Wessel-Aas är av den uppfattningen att Sverige kommer att bli fälld i en sådan domstolsprövning.

Andra bloggar: Mark Klamberg

tisdag 3 februari 2009

Opassande visar vägen

Grattis Opassande till Stora bloggpriset i kategorin politiska bloggar.
Opassande är en blogg som skrivit mycket om upphovsrätt, integritet och FRA.

Det är bra att juryn ger priset till Opassande så att fokus fortsätter att vara på dessa viktiga områden. 
Opassande är en viktig opinionsbildare för ett liberalt samhälle.

Andra bloggar: Opassande, HAX, Mark Klamberg

onsdag 28 januari 2009

Aftonbladet verkar förvirrat

Aftonbladet har en intressant rubrik på en artikel. "Flera myndigheter utestängs från FRA". Artikeln berättar om att ett antal myndigheter inte längre kan köpa underrättelseinformation från FRA.

Med Shakespeare skulle jag vilja säga "ur led är tiden". En tidning har ett ansvar för vilka rubriker de sätter. Genom sin rubriksättning får man intrycket att det är något negativt som inträffar. Är det Aftonbladets mening?

Fakta är att myndigheter utestängs från att ta del av viss information från FRA.  Är det negativt? Som som jag ser det är det en viss lindring i eländet. Vilken myndighet som helst får inte köpa underrrättelseinformation. Ett steg i rätt riktning alltså.

Fortfarande gäller dock om FRA lagen : Gör om gör rätt

fredag 23 januari 2009

FRA lagen gör FRA till ett nytt IB, fast effektivare

Den oförtröttlige Henrik Alexandersson har skriver om en intervju kring FRA, i en bloggpost.
Att FRA sysslar med spionage och kontraspionage är välkänt. Deras huvuduppgift är som bekant singnalspaning. Därför det starka intresset för att kartlägga misstänkta och andra på nätet.

FRA är en myndighet där andra myndigheter beställer signalunderrättelser. En beställare är sannolikt den som har Carl Bildt som chef, UD.
 
Arne Treholt, var anställd på Norska UD. Han greps 1984 och anklagades för spioneri. Nämnde Treholt var tidigare socialdemokratisk politiker och sysslade  bland annat med förhandlingar med numera tidigare Sovjetunionen och Irak. 

Svenska UD vill inte ha Treholt-skandaler. FRA-lagen är ett utmärkt hjälpmedel för att hålla koll på UD tjänstemän. FRA fungerar genom FRA lagen som en intern underrättelsetjänst för UD. FRA blir genom den nya lagen en sorts IB, fast mycket effektivare och mera diskret. En UD-tjänsteman med ett kreditkort är enkel att följa genom sociogram. Genom FRAs butiksliknande modell blir UD mera osynligt in sin underrättelseverksamhet mot de egna anställda. Fiffigt va?

På samma sätt är det med Svenska affärsmän med kontakter i länder där vi har ett underrättelseintresse. FRA lagen är till för att hålla koll på dem.

Det kan vara så att det är själva huvudsyftet. Trots allt annat man sagt från ansvarigt håll.

Man får säga att Tolgfors, Bildt och Åkesson har varit skickliga i att sätta fokus vad gäller FRA lagen. Man har sett till att blickarna har riktats åt alla andra håll än dessa två underrättelseområden. 

Jag håller med Henrik om att FRA bör läggas ned och en renodling måste ske av underrättelseverksamheten. Militär och polisiär verksamhet ska hållas åtskilda. 
FRAs butik för underrättelseverksamhet måste stängas.

FRA debatten har varit en debatt som drivits av bloggosfären. I bakgrunden har det funnits en maktkamp mellan FRA och SÄPO. En eller annan uppgift i bloggosfären har säkert planterats av just SÄPO. Den organisationen ser att man marginaliseras av ett allt för starkt FRA.
Vi inom bloggosfären får därför fortsätta att vara källkritiska.

Priset för att hålla koll internt på UD, regeringskansliet och internationella affärsmän är högt. 
En förlorad heder och integritet är priset för hela folket.
Jag är inte beredd att betala det priset.
Är du?

Andra bloggar: Mark Klamberg

torsdag 8 januari 2009

Logik för socialdemokrater

Hultin berättar i en bloggpost om socialdemokratisk logik.
Han berättar om en intervju med  socialdemokraten Susanne Eberstein.

Hon får frågan varför det inte är så mycket debatt om FRA lagen just nu.
Svaret blir att FRA människorna är upptagna med IPRED lagen.

Jag tror man misstar sig om man använder sig av den logiken.
Debatten kommer på allvar när det blir skarpt läge

tisdag 6 januari 2009

Utbildning är bra men civilkurage är bättre

Anders Widén skriver om utbildarutmaningen i en bloggpost. Hans idé är att politikerna ska ha mer kunskap om integritet. Det är bra.

Vilka blir konsekvenserna av de ny integritetskränkande lagarna?
Det är en helt central kunskap för en riksdagsledamot. Politikerna som beslutar måste åtminstone förstå den text som ska bli lag. De sitter i riksdagen som våra företrädare och inte som jurister, experter. Om de förstår borde vi också förstå. Motsatsen borde också gälla.
En lag som politikerna inte förstår borde inte få bli lag.

Detta är steg 1.

Sedan finns ett ännu viktigare steg 2. 
Att ta konsekvenserna av kunskapen. Det gäller att ha en personlig integritet och kunna stå för en linje. Där har tyvärr många politiker fallit igenom. En del politiker som surfade in i riksdagen kommer att blir bortröstade i nästa val. De stod inte upp för sina ideal. Den politiska karriären inom partiet blev viktigare än väljarna. Uppdragsgivarna är och förblir väljarna och inte partierna. Det är dags att lära den läxan.

Att sakna kunskap och göra fel är förlåtligt, men att ha kunskap och inte stå upp för en åsikt är inte förlåtligt. Här ligger fröet till politikerföraktet.

söndag 4 januari 2009

Det våras för integriteten II



Den idoge HAX skrev i går en bloggpost han kallade, "det våras för integriteten". 
Jag tycker att några aspekter fattades. Själv gick mina associationer i riktning Mel Brooks och hans filmer. 

Från 1968 till 1991 kom en strid ström "det våras för" filmer. 
Brooks drev hejdlöst med både filmgenrer och samhällsföreteelser. En del uppfattade honom som smaklös och burlesk. Jag kan inte säga att han var mer smaklös än den verklighet han drev med.

Nu verkar det som om HAX vill intressera Brooks för en ny film på svensk botten, 
"Det våras för integriteten". Det är ett bra initiativ. Med år 2008 i färsk minne ser vi att regeringen har skapat en sanslös drift med integriteten. Visserligen har en del människor börjat uppmärksamma fenomenet integritet. Resultaten av det regeringen har åstadkommit i detta hänseende överträffar allt samlat burleskeri som Brooks producerat. Så det börjar bli dags för filmen "det våras för integriteten", the directors cut.

Jag har själv arrangerat en del castings i Sverige inför filmen.
Sten Tolgfors blir en utmärkt slätrakad Hitler. Utan skrupler och med den fjunighet som Brooks plockade fram i det våras för Hitler är han en gjuten kandidat till rollen som den som inte bryr sig om hur folk har det och folk får det. Det viktiga är att genomföra fälttåget bort från integriteten, anser Tolgfors.



Rollförebilden Benito Mussolini blir det däremot svårare med. 
Först castade vi Fredrik Reinfeldt. Han har Benitos kala hjässa och på många sätt hans folklighet. Fredrik verkar dock inte riktigt passa för rollen. 
I utstrålning ligger han närmare Telly Savalas. Ni vet killen som gjorde privatspanaren Kojak. Det är helt rätt för Reinfeldt. Han har ett IPRED stuk som gör att han är som klippt och skuren för roller åt privatspanarhållet. Med en klubba i munnen är succén given.

Vi fick gå längre bort för att finna en man som skulle passa in i rollen. Så småningom castade vi Mikael Odenberg. Jag behöver inte säga annat att att den killen var helt rätt. Ingen kunde som Odenberg driva integriteten mot öken. Kroppshyddan inger respekt och han försvann fort efter de första slagen, så honom håller vi på. På något sätt är han också jovialisk ibland. Någon gång brusar han upp. Allra bäst gjorde han sig på på "Folk och Försvars" årliga seminarier. Själva försvaret blev så viktigt att det liksom inte blev så många värden kvar att försvara.

En annan som castade var Maud Olofsson. Det var inte helt lätt att finna en roll för henne. Många har sett henne som en "Blå Ängel". Hon passar mycket väl till att spela Marlene Dietrich. Med en röst som ofta blivit hes eller helt tyst i frågorna om integriteten fyller Maud väl ut rollen. Vägen tillbaka till att sjunga rent i integritetsfrågorna kräver en äkta liberal coach. Personen för den rollen har vi inte funnit ännu. 

En som också castade var Thomas Bodström. Det var en av de svåraste castings vi varit med om. Denne man började i en fotbollsscen helt plötsligt att spela med motståndarlaget. Det blev mycket snabba dribblingar som man inte kunde förstå. 

Enda gången han blev trovärdig var i en självutlämnande tolkning av Hoola Banoodlas, "Vem kan kan lita på?". Bodström med gitarr och åtsittande tshirt och ett glas öl framför sig är en given populistisk vinnare. Tro för all del inte för mycket av det han säger i blåsväder. En regissör får hålla honom tillbaka. Han vill synas överallt.

En annan sak vi upptäckte i samband med castingen är att det var lätt att hitta "the bad guys". Det var svårare att hitta "the good guys". Det manar till eftertanke. 

En scen som vi inte prövat är den klassiska. Den som sker i en glasad utanpåliggande hiss på hotell Fairmont i San Francisco. Folket sitter i hissen med IPREDlagar, FRA lagar och Teledatalagringsdirektivet. På utsidan försöker den del politiker klamra sig fast. 

Frågan är hur många som lyckas med det?

Gammelmedia: Aftonbladet,