Kampen om upphovsrätten - nu är länkarna i fara

Kampen om upphovsrätten pågår för fullt.
Bloggaren copyriot berättar om att nu slår slaget om de fria länkarna, länk.

Tidningar i Centraleuropa vill ha betalt för länkarna.
Ett uppmärksammat rättsfall i EU domstolen 2009 slog man fast att ett citat får vara max tio ord för att inte bryta upphovsrätten, länk.

De fria länkarna har underlättat det för många. Allt talar för att de har kommit för att stanna.
De ökar trafiken till tidningar och skapar således värde för utgivarna. Att ta betalt för länkarna är något som kommer att slå tillbaka mot tidningshusen.

På Irland är det ännu värre. Där begär tidningar redan € 300 för en länk på fem ord, länk. 25-50 ord kommer att kosta € 1.350 om tidningarna på Irland får igenom sina krav.

Utan gratis länkar stannar internet, länk. Det är ingen betjänt av.

Upphovsrätt: Jan Rosén rosar inte marknaden

Utredningen som ska se över upphovsrätten har lagt fram ett delbetänkande länk. Sammanfattningsvis kan delbetänkandet beskrivas med orden: mycket skrik och lite ull sa kärringen när hon klippte grisen.

Mycket annat är heller inte att vänta av en person med så starka partsintressen som professor Rosén har. Han är så pass kraftigt knuten till upphovsrättsorganisationerna att han borde lämna sitt uppdrag. Då kan dessa viktiga frågor få en allsidig och mera modernt inriktad belysning.

Det förslag Rosén lämnar om att arkiv ska kunna upplåtas på nätet av tv bolag och bibliotek förutsätter att just upphovsrättorganisationerna i vissa fall ger sitt tillstånd.

Utredaren ser på sin uppgift så här: Han vill "stärka skyddet för den enskilda upphovsrättsinnehavaren, dels vill han ge större befogenheter till insamlingssällskap som Stim och Ifpi.

– I grund och botten handlar delbetänkandet om hur vi ska få till en avtalsmarknad som är aptitlig och tilltalande. Vi försöker gjuta olja på maskineriet där vi ger riktlinjer för hur avtal ska skrivas för att skydda den enskilde upphovsrättsinnehavaren, säger Jan Rosén och fortsätter:

– Men vi konstaterar också att den enskilde upphovsrättsinnehavaren inte alltid kan närvara när avtal ska träffas. Därför pratar vi om kollektiv licensiering, där insamlingssällskap kan teckna kollektiva avtal med till exempel tv-bolag eller internetsamhället."

Detta är inte den form av kejsarens nya kläder som krävs för att skapa bästa förutsättningar för utveckling och skapande verksamhet.

Utredningen blir allt för mycket bara en ytterligare partsinlaga från upphovsrättsorganisationerna. Om inte Rosén självmant lämnar sitt uppdrag borde hans uppdragsgivare Beatrice Ask befria honom från det.

Betyget blir: Icke Godkänt

Andra bloggar: Opassande, Rick Falkvinge, Jardenberg

Upphovsrätt: gammelprofessionella kulturproducenter skapar ett mentalt Jurassic Park

Anders Mildner reflekterar över att ett resultat av internet är att gränserna mellan professionella och amatörer suddas ut, länk. Vad är till exempel skillnaden på en bloggare och en journalist? Bakgrunden är en artikel av ett antal gammelprofessionella kulturproducenter, länk. Dessa har hämtat inspiration från PR byrån Westlander, länk.

En av förutsättningarna för den gamla typen av upphovsrätt var att det fanns en tydlig gräns mellan professionella kulturutövare och amatörerna. I själva verket var det en fråga om ett producent - konsumentsamhälle. Genom internet har den uppdelningen blivit obsolet.

I dag kan vi i stället tala om skapare i olika dimensioner, vi kan tala om medskapare, vi kan tala om interaktiva processer. Då blir också många av de upphovsrättsmodeller som samhället skapat obsoleta.

Tyvärr lyssnar politikerna allt för mycket på organisationer som försvarar en värld som inte längre finns. De som inspirerar regeringen i upphovsrättsfrågorna finns faktiskt i ett sorts mentalt Jurassic Park. Dessa dinosaurier håller på att dö ut.

Den upphovsrätt som samhället försvarar är död. Ändå tror jag vi ska ropa leve upphovsrätten. Den upphovsrätt vi talar om då är en annan typ av upphovsrätt. Exempel på detta är creative commons initiativet.

I dag är inte den viktiga skillnaden mellan amatörer eller professionella. Den viktiga skillnaden går mellan den som har inflytanden och de som inte har det. I en internetvärld är det mera komplex än att bara mäta antalet läsare. Det finns mycket fler dimensioner som avgör inflytandet.

Mildners slutsats är: "Lobbyister av Kulturskaparnas sort säger numera gärna att de vill inrikta sig på att ta fram bra tjänster som är användarvänliga och som har stort genomslag.

Men det är en extremt nedlåtande syn på entreprenörsskap om man tror att nya framgångsrika tjänster kan skapas i ett intellektuellt tomrum, totalt frikopplat från kunskap och kompetens om den kultur de är tänkta att verka inom.

Frågor som rör nya affärsmodeller för morgondagens kultur är extremt komplexa. Det finns inga givna svar.

Men det finns däremot två väldigt enkla råd att ge till nätverk som Kulturskaparna: Ni kommer aldrig att hitta ett system som ger er rimligt betalt om ni vill använda gamla affärsmodeller i en ny värld. Och ni kommer aldrig att hitta nya affärsmodeller om ni inte deltar i en intellektuell diskussion om hur dagens kultur skiljer sig från den gamla.

Kulturskaparna skriver att de vill vara en stark röst för kulturen i diskussionen om hur ord, bild och musik på nätet ska licensieras och finansieras.

Det är inte omöjligt att undertecknarna snarare bidragit till något som mycket väl skulle kunna betraktas som den slutliga självmarginaliseringen i debatten om dagens och framtidens kulturskapande.

Nu seglar därför en helt ny fråga upp på dagordningen: var och när skapas de nya grupperingar som kan ta över rodret när dagens medlemsorganisationer så uppenbart tappat förmågan att navigera i sin samtid?"

I sammanhanget kan det vara intressant att citera Rasmus Fleischer, länk. Han ser den debatt som pågår just nu kring upphovsrätten som en närmast teologisk debatt. Hans infallsvinkel är: "Uttrycket får här beteckna en dogmatisk hållning, där all kultur härrör från en Skapare (av de troende ofta benämnd “kreatör“). Precis som de bibliska kreationisterna anser man det vara skaparens privilegium att bestämma över sin skapelse. Men i stället för en enda Gud tror kulturkreationisterna på ett stort antal skapare, om än en liten minoritet av alla människor, vars gemensamma vilja är möjlig att representera och uttolka genom institutioner."

Det är lätt att hålla med både Mildner och Fleischer i deras slutsatser. Förhoppningen är bara att regeringen med justistieminsiter Beatrice Ask i spetsen inser att de manövrerat in sig i en återvändsgränd. De navigerar efter en karta med länder som inte finns.

Det är dags att använda verkligheten som underlag för beslutsfattandet.

På så sätt skapar vi ett dynamiskt kulturlivet. Så erkänner vi ett kulturliv som är entreprenörsinriktat.

Andra bloggar: Oscar Swartz: Fullmentatstraight, Satmaran, Tidningsliv

Något för IFPI att fundera över?

Bloggen har tjatat på att skivbolagen och andra upphovsrättsägare inte utvecklar affärsmodellerna. En som diskuterar hur man kan göra detta är tidningen Wireds kontroversielle chefredaktör Chris Anderson, länk.Han har skrivit boken Free: the radical price of the future. Henrik Alexandersson berättar i en bloggpost om sina reflektioner efter att ha läst boken, länk.

För den som inte känner till Chris Anderson bifogar bloggen följande klipp från wikipedia.org:

Den långa svansen (engelska The Long Tail) är ett begrepp som chefredaktören för tidskriften Wired, Chris Anderson, myntade i Wired-artikeln "The Long Tail" i oktober 2004. Den långa svansen innebär att via nätverk på Internet ökar marknaden för produkter som tidigare sålde väldigt dåligt. Uttrycket kommer av formen på en efterfrågekurva där fördelningen till vänster bildar en liten skock. Till höger om denna faller kurvan snabbt, och bildar en "lång svans". Anderson menar att det sammanlagda försäljningsvärdet av de småsäljande produkterna kan vara lika stort som värdet på de produkter som traditionellt ansetts som storsäljare, varför det i den elektroniska tidsåldern med låga eller inga lagerhållningskostnader kan vara värt att satsa även på produkter i en smal nisch. Typiska branscher där denna affärsmodell visat sig framgångsrik är internetbaserade musikaffärer och bokhandlare somAmazon.com."

Den stora poängen med Anderson nya bok är att man behöver inte ta betalt överallt utan man tar betalt på rätt ställen, givet att man vet vad man gör. Som vanligt kan man justera priserna beroende på om man vill ha stora volymer eller ej. Detta är i sig inget nytt. Ta bara IKEA som har förstått att använda attraktiva prismodeller och ta betalt på rätt ställen. Med internet och materila som är digitalt lagringsbart blir bara möjligheten att justera priset så oändligt mycket större.

Den som har en bra strategi för hur man kombinera gratis och betalt tjänar sannolikt mycket mer än den som tar betalt i alla led.

Freefinns som ljudbok gratis. Vill du ladda ner den så kan du gör det med denna länk.

Det är spännande lyssning.

Upphovsrätt: Svinhugg går igen

I Canada har ett antal artister stämt de fyra stora upphovsrättsbolagen för upphovsrättsintrång. De har underlåtit att göra rätt för sig säger artisterna, länk. Industrin gör alltså själv vad de anklagar en del konsumenter för.

Michael Geist gör följande reflektion om stämningen: "After years of claiming Canadian consumers disrespect copyright, the irony of having the recording industry face a massive lawsuit will not be lost on anyone, least of all the artists still waiting to be paid. Indeed, they are also seeking punitive damages, arguing "the conduct of the defendant record companies is aggravated by their strict and unremitting approach to the enforcement of their copyright interests against consumers."

Bolagen stäms på 6 miljarder dollar.

Kalkylen bygger på den modell som upphovsrättsbolagen använder mot konsumenter, nämligen 20.000 dollar per låt. Har man kränkt upphovsrätten vad gäller 300.000 låter kommer man fram till detta stora belopp.

Trovärdigheten hos upphovsrättsbolagen måste starkt ifrågasättas efter denna stämning. Trots detta har dessa bolag en särställning som poliser enligt den Svenska IPRED lagen. När bolagen inte sopat rent framför egen dörr borde även regeringen inse att bolagen inte längre kan få det förtroendet.

Ibland undrar vem de verkliga piraterna är i upphovsrättssammanhang?

Andra bloggar: Enligt min humla, Rick Falkvinge, Torrent Freak, Opassande, Farmor Gun, Sagor från livbåten

Upphovsrätt: storebror har käkat anabola

Oscar Swartz reflekterar kring fallet med mannen som blev åtalsanmäld för att han länkade till en ishockeymatch vars rättigheter ägdes av canal plus, länk.

Frågan har åtminstone två aspekter, 

den ena är den tekniska och 

den andra är hur åtalet stämmer överens med människors rättsmedvetande.

Vad gäller den tekniska sidan har Kjellberg och Opassande rätt ut de frågorna. Följdfrågan är hur mycket kunskap måste man som enskild ha när man vistas på internet? 

Såsom detta rättsfall gestaltar sig verkar det krävas ganska stor teknisk kunskap för att veta om man begåt ett brott eller ej. Om lagstiftningen och lagföringen blir så komplicerad att förstå vad gäller om ett enkelt, vardagligt handgrepp är brottsligt eller ej har vi nått en farlig punkt. 

Lagstiftaren ställer i princip krav på alla medborgare att de ska kunna hela lagen. 

Självklart kan ingen hela lagen. Huvuddragen är lätta att förstå. Förr var det i de flesta fall enkelt för en medborgare att veta om det han eller hon gjorde var brottsligt. 

Nu verkar det som om denna översiktlighet försvinner. Effekten att det krävs att varje medborgare har en advokat med sig under dygnets alla timmar. 

Då görs den fattige till brottsling och den rike till den laglydige. 

Ett sådant samhälle förlorar fort i legitimitet. Denna utveckling måste uppmärksammas av lagstiftarna. Ett liv utan en advokat närvarande under dygnets alla timmar är en mänsklig rättighet. Ett samhälle som kräver detta är värre än Georg Orwells 1984. 

Storebror verkar ha käkat anabola steroider. Det måste var förbjudet för honom också.

Nästa perspektiv är hur brottsligt människor upplever länkning? 

De flesta har sannolikt ännu mindre förståelse för att detta är brottsligt än vad man har för fildelning. Redan fildelningen upplever människor inte som ett brott. 

Det skapar ytterligare ett problem. Rättsmedvetandet hos medborgarna måste gå i hyfsad takt med politikerna, lagstiftarna. Detta avstånd verkar öka. En av anledningarna är att politikerna i allt för liten utsträckning inte förstår att de försöker reglera människors livsstil. Genom att försöka kriminalisera hyfsat "normala" livsstilar blåser politikerna till en strid som man kommer att förlora.

Det kommande rättsfallet från Hudiksvalls tingsrätt borde vara en väckarklocka för den regerande Alliansen. 

Andra media: SvD, IDG, Aftonbladet, SvD

Andra bloggar: Mårten Schultz, jardenberg, satmaran, Mina moderata karameller, sagor från livbåten, Badlands hyena, Henrik Alexandersson, Magnus Andersson,

Joe Biden, grodornas mästare har agerat igen

Barack Obama valde som Joe Biden vicepresidentkandidat för att han hade erfarenhet.

Ett problem med honom är att han är komplett oberäknelig. Han kan verkligen säga vad som helst på vilket område som helst.

Han har kallats grodornas mästare. Sällan har så stora och så många grodor hoppat ur en och samma mans mun. Tråkigt nog kan man inte säga att mannen är obegåvad. Då fanns ju en förklaring till denna grodparad.

 Problemet är att han talar först och tänker sedan. På ett sätt påminner Biden därför om Mona Sahlin. Om de håller tyst så går det bra. När de talar går det illa.

Joe Biden är inte en modern tänkare. Han är i motsättning till Barack Obama en man som är förankrad i ett kosmos som inte längre finns. Det är ett kosmos där internet inte existerar. Därför är det tyvärr helt naturligt att denne man stöttar upphovsrättsindustrin och dess krav på att hålla fast vid en föråldrad upphovsrättslagstiftning. 

Biden är tyvärr en man som skjuter med precision. I bland skjuter han med precision åt fel håll. Där skiljer han sig från den gamle vicepresidenten Dick Cheney. Den mannen sköt hagel, både i verkligheten och bildligt talat. I båda fallen sköt han vilt och åt alla håll. Ibland skadesköt han därigenom även sina vänner.

Problemet med Joe Biden är att han kan döda sina vänner. Ett exempel på detta är hans syn på upphovsrätten där det faktiskt bli fallet.

Andra media: DN, 

Andra bloggar: HAX, Farmor Gun, Mattias Bjärnemalm, Dick Erixon,

Hur tokigt får man prioritera?

15 nya poliser ska jaga upphovsrättsbrottslingar skriver Svd, länk.

Förr i tiden var brotten mot staten de värsta. 

Nu verkar det som om brotten mot upphovsrättsindustrin är de värsta. 

Jag kan inte annat än hålla med Per Ankersjö om att nu får det vara nog, länk.

Upphovsrätt: Var börjar tanken och var slutar den?

Sagor från livbåten har en bra och underhållande postning om upphovsrätten, länk.

Andra bloggar: Lakes lokonismer, Opassande, 

Det är alltid frivilligt att betala för upphovrättsskyddat material

The Pirate Bay är ett utmärkt sätt att distribuera material på. Det är billig och effektivt. 

Anna Troberg ger ett exempel på hur det kan fungera, länk. 

Frivillig betalning eller donationer till författaren, låtskrivaren kan vara ett sätt att få viss ersättning för sitt kreativa arbete. Detta är ett av sätten för att få betalt.

Vi vet från Amazon.com att frivillig betalning för musik fungerar. Ett av exemplen på att detta är bandet Radiohead. Den 10 oktober 2007 la man ut sitt album "In Rainbows" på nätet. Det var fritt fram att ladda ned, betala var frivilligt. 

1,2 miljoner nedladdningar gjordes under 10 dagar av albumet. 

Hur många som betalade vet vi inte. 

Det album som gav mest intäkter på amazon.com under 2008 var "Ghosts I-V". Där var det också frivillig betalning, länk. Ett annat tecken är att Apple släpper kopieringsspärren på 

"i tunes". I praktiken skapar apple frivillig betalning genom detta.

Rent filosofiskt är det alltid frivilligt att betala. Jag kan redan i dag avstå från att köpa en cd. Dessutom är det möjligt att fildela. Valet jag gör har mer att göra med vilket förhållande jag vill ha till lagstiftningen och konsekvenserna av detta.

På något sätt blir debatten mellan nytänkarna mot de som vägrar att marknaden ser ut på ett nytt sätt. Det är inte svårt att gissa vem som vinner.

Den stora oönskade effekten av jakten på dem som fildelar är att lagstiftningens legitimitet ifrågasätts. IPRED tillåter integritetskränkande jakt på misstänkta fildelare. Trots att Ifpi får oproportionerligt stort utrymme verkar lagstiftningen bara bli ett slag i luften. Tekniken är långt före lagstiftaren.

Vad regeringen skulle göra är att fundera över en bloggpost som skrevs av Karl Sigfrid som vill skapa ett integritetsparadis av Sverige, länk. Det är dags att lägga om strategin.

Andra bloggar: Opassande, Mina Moderata karameller, Rick Falkvinge, HAX

Berättelsen om 1984 liknar berättelsen om IPRED lagen

Karl Sigfrid reflekterar över upphovsrättsindustrins påståenden om effekterna av IPRED lagen i en bloggpost, länk. 

Med statistik kan man som bekant bevisa vad man vill. 

I just det här fallet vill upphovsrättsindustrin bevisa att den illegala fildelningen har gått ned sedan IPRED lagen infördes. 

Med samma argumentationsmodell kan säkert Mona Sahlin hävda att förtroendet för henne som politiker har ökat kraftigt. Om vi mäter från tidpunkten för när hon "time out" på grund av "Tobleroneaffären" stämmer det säkert. 

Om vi ska få tilltro till Mona Sahlin eller upphovsrättsindistrin måste vi veta hur man mätt det man säger sig mäta. Det har de ännu så länge inte gjort.

Så jag tvivlar.

I stället får jag en känsla som påminner om att läsa Eric Arthur Blairs 1984. Han beskriver övervakningsstaten så som han tänkte sig den ett antal år in i framtiden. 

Boken kom ut 1948. Både hans åsikter och person upplevdes inte sällan som obekväma. Han var så långt ifrån en opportunist man kan komma. 

Berättelsen 1984 blir på många sätt berättelsen om IPRED lagen.

Andra bloggar: Opassande, Farmor Gun,

Fotnot: Eric Atrhur Blair hade som pseudonym Georg Orwell

Upphovsrätt: Sida vid sida, tillsammans hjälps de åt

Sida vid sida, 

tillsammans hjälps de åt, 

staten och kapitalet sitter i samma båt.

Det verkar som om Ebba Gröns (om man ska vara korrekt är låten skriven av Blå Tåget) låt numera skulle kunna tillägnas riksdagen och upphovsrättsindustrin. 

Andra bloggar: Zac, Deepedition,

Upphovsrätt: Utredare och part, är det möjligt samtidigt?

Jan Rosén sitter på flera stolar samtidigt.

Han utreder upphovsrätten på uppdrag av regeringen.

Dessutom är han ordförande i Svenska Föreningen för upphovsrätt. Han har dessutom några tunga internationellla uppdrag för upphovsrättsindustrin.

För Jan Rosén är detta inget problem. Personligen ser jag det som ett stort problem. Han är i vart fall inte opartisk.

Är du som jag nyfiken hur han resonerar och varför han inte anser att jäv föreligger. Skicka då ett mail till honom och fråga hur han får ihop det, logiskt, etiskt och legalt. Han har följande mailadress: Jan.Rosen@juridicum.su.se

Andra bloggar: Satmaran, HAX,

Andra medier: Focus, Svd,

Frivillig avgift á la STIM

Jag kommenterade i en bloggpost i dag STIMS förslag till frivilliga avgifter som ett förslag från upphovsrättsindustrin, länk. Idén med frivilliga avgifter har jag inga principiella invändningar mot. Det är ett steg i rätt riktning från industrins sida. 

Däremot är IPRED lagen fortfarande lika förkastlig som den alltid har varit. Den hör inte hemma i en rättsstat. Upphovsrättindustrin ska inte kunna vara polis. Det är en exklusiv uppgift för staten. 

Att icke kommersiell nedladdning som huvudprincip ska vara tillåten är fortfarande min ståndpunkt och kommer fortsatt att vara det.

Det är ett resonemangsmässigt rätt steg att övergå från ett "pay per view" till att tänka i andra affärsmodeller. Däremot är inte förslaget en slutpunkt. Vi får ta förslaget som en inbjudan till diskussion. Det är sist och slutligen en lagstiftningsfråga hur man ska utforma upphovsrätten. Lagstiftningen måste understödja utnyttjandet de som den tekniska skapat  Dessutom måste den stödja kreativitet och utveckling. 

Andra bloggar: Christian Engström, Opassande,

Ny lydelse i grundlagen kan ändra Ifpis ställning även formellt

I Sveriges grundlagar står att all offentlig makt utgår från folket och att riksdagen stiftar lagar. Så var det i vart fall förr. 

Allt mer offentlig makt utgår från upphovsrättsindustrin. Tag exemplet med ACTA, som DN rapporterar om. Just nu pågår en  förhandlingsprocess där EU-kommissionen sköter förhandlingarna för EUs räkning. Amerikanska upphovsrättsintressen och även Franska trycker på för att få till stånd ett avtal. Var förhandlingarna befinner sig avslöjar inte regeringen. Varpå ryktesspridningen ökar. 

När förhandlingarna är klara måste var och en av de stater som ingår i avtalet underteckna, annars faller det. Professor Ulf Bernitz, är EU-rättsexpert och intervjuats om förhandlingarna säger: "att det internationella trycket från intressenter i form av upphovsrättsorganisationer och producenter som vill ha stopp på nedladdning av film och musik, kommer att göra det svårt för Sverige att frånsäga sig avtalet när det är offentliggjort".

ACTA är ett område där upphovsrättsindustrin sätter upp ramarna. Rättegången mot the Pirate Bay är ett skådespel som samma industri pressat fram. Under förhandlingarna antas IPRED lagen som också pressats fram av samma industri. 

Vad ska vi med en justitieminister när vi har Ifpis juridiska avdelning? Fru Monique Wadsted är ett annat alternativ till justitieminister.

Den nya lydelsen i grundlagen börjar ju allt mer bli så här:

All offentlig makt utgår från Ipfi som uppdrar åt riksdagen att stifta lagar.

Så listigt.

Nu förstår jag hur det är i helvetet.

Andra bloggar: Henrik Alexandersson, The real mymlan, Farmor Gun,

Andra media: DN, IDG,

IFPI borde lära av Deng Xiaoping

Jag vet inte vad Marcus katt heter. Jag fann klippet på Youtube. Det enda jag vet är att den uppför sig som IFPI. Så fort det kommer en kopia försöker man förstöra den. Devisen verkar vara "destroy first ask later". 

Videoklippet visar också på vilka primitiva metoder man använder. Precis som katten skulle kunna gå ut och jaga möss skulle IFPI kunna hitta nya affärer ute på marknaden. Båda är förhäxade vid något som kopierar. Båda drar slutsatsen att det som kommer ut måste förstöras. Förmodligen måste det som kopierar också att utplånas. Den verklighetsbilden stämmer inte.

Kinas gamle starke Deng Xiaoping (1904-1979) sa: "Det spelar ingen roll vilken färgen katten har så länge den fångar möss". Hur vore det om IFPI tänkte på det?

Fotnot: Deng Xiaoping var arkitekten bakom "den öppna dörrens politik" som öppnade upp Kina för ekonomiska reformer. Därigenom la grunden till den kraftigt ökade tillväxten.

Andra bloggar: Opassande, Farmor Gun, Magnus Andersson, Erik Hultin, Lakes lakonismer, Leo Erlandsson

Andra medier: Norrtelje Tidning,

The Pirate Bay rättegången: ställer många viktiga frågor

Nu är det mindre än en vecka kvar till rättegången mot the Pirat Bay.

En nämndeman  har funnit sig själv jävig rapporterar nyheter 24. Det är bra med människor som har den etiska kompassen. I många sammanhang i lagstiftningen talas det om att det inte behöver föreligga ett "verkligt" jäv. I stället ska balanspunkten ligga lägre. Det räcker att det finns en risk att någon ska uppfattas som jävig. 

Heder åt nämndemannen som gör det etiska övervägandet. Sedan kommer han fram till att det föreligger en risk och tar en konsekvens av det. Bra.

Offentligheten vi rättegången tillgodoses delvis genom att SvT 24 streamar rättegången på nätet, rapporterar tidningen Journalisten. Vi kommer bara  kunna höra vad som sägs. Detta eftersom rättegångsbalken förbjuder att man filmar rättegångar. Synd och bra kan jag tycka. OJ Simpson finns i vart fall inte här.

Det kommer att vara många som rapporterar och sänder från rättegången. Därför har piratpartiet samlat allt livebloggande om rättegången på en site. Den heter live.piratpartiet.se

The Pirate Bay lägger själv ut information på en specialsite som heter: trail.thepirate bay.org

Den elektroniska bevakningen av rättegången och de spaltmil som kommer att skrivas om rättegången visar vilka möjligheter internet ger. Nu gäller det att kunna ta tillvara möjligheterna med internet. Här måste liberaler i alla partier slå sina kloka huvuden ihop för att uppdatera grundlagen. Det är komplicerat och dessa frågor har inte satts i fokus, så alla kloka huvuden behövs. 

Det krävs en yttrandefrihetsuppgradering av grundlagen. Tryckfrihet och yttrandefrihet av modell 2.0 får inte vänta 20 år. Det har hänt väldigt mycket de senaste 5 åren. Här går den tröga grundlagen i sig i otakt med den tekniska utvecklingen. 

Hur kan man få snabbare uppdatering av grundlagen på dessa områden? Risken som det är nu blir att alla uppgraderingar av grundlagen är hopplöst omoderna när man äntligen beslutat sig för att modernisera dem. Detta kräver också kloka liberala hjärnor.

 Kanske är lösningen internet själv. Folkomröstningar på nätet i grundlagsfrågor med vissa mellanrum, kanske? Det tål att diskuteras. 

Dessutom måste vi som är liberaler se till att upphovsrätten moderniseras.

Ett intressant upplägg som utgångspunkt för de diskussionerna har HAX.

Rättegången väcker många viktiga frågor.

Andra bloggar: Oscar Swartz

Andra medier: Aftonbladet 

IPRED: missade tåg kommer inte tillbaka

Det är få saker som irriterar människor och företag som att missa tåget. Irritationen blir stor över att inte ta en möjlighet som låg  mitt framför ögonen på. Aftonbladet rapporterar om hur upphovsrättsbranschen missade mp3 tåget.

När upphovsmännen till tidningen Metro uppsökte  dåvarande Bonnierkoncernens koncernchef Bengt Braun fick de veta att deras idé var värdelös. Bonniers var inte intresserade förklarade man. Dagen därpå fick man ett möte med Jan Stenbeck. Han bad killarna vänta. Med sig fick upphovsmännen var sin rejäl check och ett avtal om att bli helt utköpta inom något år. Tidningen började planeras dagen därpå. Kort därefter kom det första numret av tidningen Metro i Stockholm. Den första tidningen kom ut den 14 februari 1995.

Bonnierkoncernen ägnade många år på irritation över det förlorade tåget på gratistidningsmarknaden. Först i oktober 2002 kom svaret. Då utgavs tidningen City. Det tog alltså 6 år innan Bonniers svarade. Vad det kostat i pengar för koncernen kan vi bara spekulera i. Ointresset har inneburit miljarder i uteblivna intäkter, som kunde varit Bonniers. Det har dessutom kostat åtskilliga 100-tals miljoner i förluster för att etablera tidningen City.

Upphovsrättsindustrin har förlorat många tåg. I stället för att lita till egen innovationskraft blir svaret krav på lagstiftning. Problemet är att det tåg som lämnat stationen kommer inte tillbaka. I var fall inte vid samma tidpunkt och dag som det en avgick. Att lagstifta om ett förbud för någon att missa tåg är omöjligt. 

Det ligger i sakens natur att nydanarna ofta är oskyddade av lagstiftningen. Debatten kring the Pirate Bays grundlagsskydd vittnar beklagligtvis om okunskap. 

Det bästa skyddet för the Pirate Bay är det egna varumärket och den egna tjänsten. Behovet på marknaden kommer i längden att vinna över lagar som försöker stänga siten. Sedan kan jag bara beklaga att lagstiftningen ger the Pirate Bay litet stöd. Rättsprocessen med start på måndag kan klargöra om the Pirate Bay också är rättslösa.

När nyfikenheten avtar och riskviljan försvinner lever industrier farligt. 

Facit i Åtvidaberg skrattade åt de Japanska miniräknarna.

De hade också önskat lagstiftning för att skydda dem.

Andra bloggar: Backend media, Opponent, Opassande

IPRED: du ökar inte försäljningen genom att bli ovän med kunderna

Anders Mildner skriver i Sydsvenskan skriver om upphovsrätt i en artikel. Scaber Nestor skriver i en bloggpost om köpbojkotten mot upphovsrättsindustrin.

 

Det verkar som om upphovsrättsindustrin har förlorat greppet. Som alla företag och branscher i kris följer de ett mönster. Man ser nedgången. Intäkterna faller. Sedan agerar man ologiskt.

Första steget blir att laborera med priserna. Hur förändras lönsamheten av höjda respektive sänkta priser? Det stadiet har upphovsrättsindustrin passerat. De experimenten har man avslutat.

Andra steget är att strukturerna förändras. Företag köps, säljs, slås samman och läggs ned.

Den processen har pågått och pågår fortfarande på upphovsrättens område.

Kunderna köper fortfarande inte mer.

I detta läge börjar det bli dags för ett vägval. Här kan man välja en expansiv strategi eller en defensiv strategi. 

En offensiv skulle varit ökad FoU, ökad affärsutveckling och mer marknadsföring. Vi kan kan också kalla den strategin för att charma kunderna. Den strategin har upphovsrättsindustrin valt bort.

En defensiv strategi är att söka öka intäkterna på annat sätt än genom kunders fria val. 

Här är ökat lagskydd en del i strategin. En annan del i en sådan strategi är att använda domstolarna. Man stämmer nydanare, utvecklare och entreprenörer, man stämmer kunder. Detta är den strategi som upphovsindustrin valt. Vi kan kalla den för att skrämma eller göra sig ovän med kunderna. I det långa perspektivet är denna strategi alltid en förlorarstrategi.

Ett exempel från litteraturen på att bli ovän med sina kunder finns hos huvudpersonen i romanen "Dumskallarnas sammansvärjning", utgiven 1980. Huvudpersonen skäller ut sina kunder och använder okvädesord mot dem trots att de fått fel varor. Som prosa är det underbart roligt. Som verklighet är det förfärligt. Läs gärna boken, som skrevs av John Kennedy Toole. Boken fick Pulitzerpriset postumt 1981.

Om du har en tjänst eller produkt måste din kund gilla dig, mer eller mindre. Om du är ovän med din kund öppnar det för alternativ och konkurrenter. Ett sådant exempel kan vi se med synen på Microsoft. Eftersom den har varit så negativ hos många kunder har Apple kommit tillbaka. Det har man gjort av egen kraft, men man har på marginalen fått hjälp av den ibland negativa synen som kunder har haft på Microsoft.

En bransch som försöker hitta intäkterna hos politikerna genom direkta eller indirekta stöd är på väg utför. IPRED lagstiftningen är inget annat än en form av subventioner till upphovsrättsindustrin. I alla andra lägen talar nämligen industrin om att marknaden klarar sig själv. 

Enbart när läget är hopplöst ropar man på statligt stöd. Upphovsrättsindustrin ställer sig i samma kö som den svenska varvsindustrin,  finansnäringen och bilindustrin. 

Det luktar inte gott.

Strategin med att söka stöd gör att produkten eller tjänsten i det långa loppet kommer att betraktas som en "offside" av kunderna.  "Bollen" blir inte längre spelbar.

Själv håller jag ögonen öppna för marknadsaktörer som vill bli vän med mig.

Dem gillar jag att handla hos och av. Helst ska det vara kul att handla av en aktör och deras produkter tjänster ska ha en bra, god känsla.

Andra bloggar: Nikke Index, HAX, Anna Troberg, Mina moderata karameller, Deepedition

IPRED: stenålder på burk

Det rör sig rapporterar DN. Mobiltelefonoperatörerna distribuerar musik så att det ger intäkter till upphovsrättsinnehavarna. De nya distributionssätten fungerar dåligt tillsammans med gammal upphovsrättslagstiftning. Så IPRED är inget bra ens för dem som önskat den lagstiftningen.

Andra bloggar: Mina moderata karameller, Farmor Gun